Igår åkte Linda och jag till Mora, gick runt där, fikade och handlade lite. Sedan mötte vi upp Robert och Jonas för gemensam färd upp till Lindvallen. Där hämtade vi nummerlappar, åt mat och gick in på ett hotellrum där en tysk ung man berättade om en cykel så hemlig att den inte fick visas på mässan.
Vi sov sedan i en stuga i sälenfjällen.
Upp strax innan fem i morse för race-dusch och frukost. In med grejerna i bilen och så iväg 05.46, gräddfil ner till starten och här var det kö in till led 1...
Nu ska jag strax lägga in cykeln inför vår färd i fäders spår.
Idag så ska Linda och jag åka till Mora och Sälen, för att sedan imorgon kunna cykla i motsatt riktning. Det är dags för det som är årets största mål för många, Cykelvasan. Så idag har vi en dag i cykelns tecken framför oss. Det ska packas, köras väckningspass, tvättas cykel och så tänkte vi hänga både i Mora och Lindvallen innan vi tar oss till vårt boende. Blir nog en kalasdag och vädret ser ut att bli strålande både idag och imorgon.
Min säsong har gått lite knackigt tycker jag, Cykelvasan har inte varit något riktigt mål innan, men har växt i betydelse allt eftersom resultaten i Långloppscupen uteblivit så har jag tänkt att en bra cykelvasa kan göra gott för säsongen. Så jag är lite mer peppad än vad jag brukar vara. Problemet med Cykelvasan är bara att med samma form kan jag lika gärna bli 17:e som 70:e. Det är så mycket annat som spelar in än det egna syreupptaget på en så lätt bana. Så fokus är på att göra en bra prestation och sedan får vi se vad resultatet blir. I fjol så stack jag iväg i startbacken, fick sällskap av Ove Nilsson och snodde åt mig spurtpriset i Smågan innan vi blev inhämtade.
Av mina sju genomförda Cykelvasor så är det två saker jag minns. Dels när jag tog spurtpriset, men också när jag hängde med i tätgruppen till Oxberg. Jag vet också att jag blev 40:e i fjol, men jag vet inte ens vad jag har blivit som bäst. Det är prestationerna jag minns, inte resultaten. Så imorgon ska jag prestera på topp och förhoppningsvis göra ett minnesvärt lopp. Ett bra resultat blir bara en bonus.
Min förhoppning angående vädret, med kyla och regn, verkar inte slå in denna gång heller. Jag hoppas också på medvind, för då blir tävlingen antagligen mycket hårdare i täten och de allra bästa vågar köra mer. Något annat jag hoppas på är att några riktigt duktiga cyklister vågar sätta fart i startbacken för att dra ut fältet. Något som uteblivit ett par år. Jag tror ju att alla tjänar på det, det krävs bara att någon ska offra sig och dra upp tempot i början.
I fjol filmade jag loppet och videon kan ni se nedan. I år hade jag lite funderingar på att köra med min 360-kamera men lyckades igår förstöra mitt 64gb minneskort, så jag skippar nog filmningen i år...
Dags att veva igång dagen på allvar, vi hörs senare!
Sitter på bussen på väg till ett möte i Ludvika och passar på att slänga upp ett kort blogginlägg.
Igår så hittade jag en cyklist som vloggar, det är Lawrence Carpenter. En brittisk landsvägcyklist som gör videos som är lätta att titta på.
Bland annat denna:
Det finns ju också en svensk cyklist som lägger ut videos ibland, det är Emmy Andersson.
Sedan tidigare så har jag också med Keira McVitty i listan över YouTubers som jag prenumererar på, men Keira är lite mer oregelbunden i uppdateringarna..
Har ni några cyklister som ni följer på Youtube? Tipsa mig gärna!
Ni vet mitt blogginlägg "Kära, Trafikverket!"? Igår fick jag ett meddelande som sa att vägen skulle vara asfalterad och klar innan nästa vecka är slut. Bra!
Jag bloggade också här om dagen om att jag behövde Cykelvasa-hjälp. Startplats är ordnad! Om någon vill langa så finns fortfarande den möjligheten...
Jag har en vän som behöver hjälp också, han har nämligen tappat sina Rudy Project Magster med svart båge och klara glas på en runda här i krokarna. Någonstans längs banvallen från Smedsbo till Bomsarvet, Tovlmilavägen eller Faluvägen mot Ornäs. Dom försvann i söndags. Har ni hittat ett par sådana glasögon så hör av er!
Den 26:e augusti så arrangerar KBK Bikes ett motionslopp här i Falun som heter Marcus Ljungqvist Invitational. Jag kommer inte att köra det, men om du vill vara med så har jag en rabattkod ni kan få. Hör av er via mail bara så l öser vi det.
Hösten närmar sig med stormsteg och jag har dom rätta plaggen för dig! En Merida-väst och en Bianchi-jacka med avtagbar huva, bägge två är riktigt varma och sköna och knappt ens använda. Nyskick med andra ord!
Köp till dig själv eller en cykelintresserad kompis. Lägg ett bud, köparen betalar frakt eller så kommer vi överens om någon annan lösning. Som att jag tar med plagget till Cykelvasan.
Jackan är en medium och västen är ungefär lika stor.
Nu har jag alltså äntligen släpat upp min trötta kropp och fått i mig lite frukost. Lite sådär sliten efter att ha tränat dom två efterföljande dagarna från Finnmarksturen och sovit för lite. Nåväl, uppe är jag!
Igår så cyklade jag först till jobbet och sedan cyklade jag hem, monterade min Garmin Virb 360 på styret och rullade vidare. Planen var att möta upp Jens för att cykla tillsammans mot Bjursås Ski Center där vi skulle möta ett par till cyklister.
Så jag passade på att filma Jens lite när vi körde på Törnbergs väg, ni kan se den 360-videon här:
Det är en del vindbrus, så sänk gärna volymen innan ni kollar.
När vi kom in i Bjursås så kom Jim ifatt oss, med en spade i ena handen och en ryggsäck på sig. Han var på väg ut för att gräva lite stig (det rör på sig i Bjursås-skogarna!) men valde att hänga med oss istället.
360-bild på Jim, Jens och mig när vi närmade oss samlingsplatsen. Det krävs att du klickar på bilden för att kunna spana runt lite.
Vid Bjursås Ski Center så skulle vi möta Per och Björn, men det var en annan kille där när vi kom dit som hette Sos och kom från Polen. Han var en av deltagarna i Stugan, ett spelutvecklarprojekt där man samlat spelutvecklare från hela världen i Bjursås. Lite häftigt ändå.
Efter ett par minuter där så frågade faktiskt Sos om jag var Henrik Öijer och det var jag ju. Det visade sig att han precis hade varit i Gråhålsgrottan och använt min blogg för att hitta dit. Inte så himla stor värld ändå?!
Björn och Per anslöt också och efter lite snack så rullade vi iväg för att kolla på grusvägar, körvägar och stigar i trakten.
Några 360-bilder från turen:
Klicka på bilderna och kika runt. Ganska häftigt ändå, väl?
Turen blev av det trivsammare slaget med mycket snack och fina miljöer, tog givetvis också några "vanliga" bilder med mobilen:
Det var en riktigt fin kväll och vi var väl där tills det nästan hade blivit mörkt så Jens och jag skruvade upp tempot ett par hack när vi tog oss hemåt igen. Totalt med cyklingen till och från jobbet också så fick jag ihop nästan 4½ timmes cyklande igår. Stort tack alla inblandade för en fin tur, det där lär vi göra om!
Ännu en dag som startar med en cykeltur. Det spelar ingen roll hur trött och sliten jag än må vara på morgonen, det är alltid härligare att cykla till jobbet än att åka bil dit.
Jag saknar en startplats till Cykelvasan, är det någon som har en att sälja/skänka/sponsra mig med? Startplats ordnad!
Jag saknar också I vanlig ordning langning så om någon vill kasta en flaska åt mig så vore det givetvis oerhört tacksamt.
Hör av er vettja!
Min Facebook-sida har passerat 2500 gilla-markeringar nu. Det bör ju firas på något vis känner jag. Skoj, tack för att ni vill följa med mig och min cykling!
Har med mig grejer så att jag kan stansa ett däck på lunchen. Nu: jobb. Hörs, hej!
Det vägarbete som ni påbörjat, men sedan inte färdigställt står fortfarande orört och nu är det snart mitten av augusti. Ingenting händer längs det nio kilometer långa vägarbetet mellan Ornäs och länsväg 293. Att först gräva sönder vägen och sedan bara lämna allt känns ju allt annat än bra och varför bara lappa vägen, när den är kass i stort längst hela sträckan?
Att arbetet pågår under maj och juni, innebär att dom hade för avsikt att vara klara då, eller jobbade man bara maj och juni ut och när dom inte hann klart så struntade man i att jobba i juli eftersom man inte skulle arbeta efter juni?
Groparna och kanterna i dom söndergrävda delarna av vägen blir inte direkt mindre allt eftersom tiden går heller. Tur att jag hade mountainbike.
___________
I övrigt var det med sega ben som jag tog mig hem idag. Över tio timmar på jobbet och med lite klent energiintag så var det allt annat än sprättiga ben på väg hem. Tur kanske att jag hade medvind för annars hade jag nog varit kvar i Borlänge nu.
Ändå en rätt fin kombination det här med solsken och cykling. Dumt att klaga när jag har tid att göra något som jag gillar så mycket.
Imorgon blir det både mer och hårdare cykling, det ser jag fram emot. Gillar ju när det är både långt och hårt, så det blir nog riktigt bra.
Nu ska jag ta tag i lite saker som jag ligger efter med... Vi hörs imorgon igen!
