Det här blir givetvis hur kul som helst. Lite spännande är det ju eftersom det blir första gången jag gör någonting liknande, samtidigt känner jag mig lugn eftersom att snacka cykel är något av det bästa jag vet.
Ses vi i kväll?
2014-03-27
Idag ska jag till Östersunds CK för att prata cykel
Det här blir givetvis hur kul som helst. Lite spännande är det ju eftersom det blir första gången jag gör någonting liknande, samtidigt känner jag mig lugn eftersom att snacka cykel är något av det bästa jag vet.
Ses vi i kväll?
2014-03-26
Jobbpendling och ett bra mellanmjölkspass
God kväll!
Ni flitiga bloggläsare har väl redan noterat att jag cyklade till jobbet idag, det var ju inte helt tråkigt om jag säger så:
När jag sedan skulle släpa mig hem så hade jag laddat hela dagen för en riktig smällkaramell. Ett riktigt mellanmjölkspass som trots lagom ansträngning blir svinjobbigt på grund av längden. Jag vet att polariserad träning är något som lyfts fram i studie efter studie som något att eftersträva. Alltså köra distanspass och högintensivt, inte något halvhårt elände. Jag kan dock känna att detta pass ger bra pangpang till benen och dessutom så är det ju inte fel att träna på hela skalan och använda hela registret då och då.
Distanspass kör jag gärna med en intensitet på mellan 65 och 80% av maxpuls och intervallerna håller jag mig på 85% och uppåt. Mellanmjölken borde alltså hamna mellan 80 och 85% av maxpuls någonstans och det är precis där som detta pass ligger. Det hela går ut på att köra i två timmar med en snittpuls på minst 82%.
Problemet med att hålla hög snittpuls är ju att det finns korsningar, nedförsbackar och annat skräp som sänker din puls, så det gäller att ligga på hela tiden för att hålla ångan uppe. Däri ligger också tjusningen med detta pass. Bortsett från alla fördelar man kan få i ren träningseffekt så är det ju också en mental träning att orka pressa sig så länge när benen skriker vila och du istället måste gasa på utför för att inte sänka snittpulsen.
Första trettio minuterna gick ju finfint. Lite jobbigt att kallstarta och jobba upp en schysst snittpuls bara, det krävs ju att man ligger över tänkt snittpuls ett tag för att landa där man vill. Efter ungefär 45 minuter började det bli lite småjobbigt. Efter 60 minuter började det bli lite mer kamp, nu ville benen helst vila utför och kör man på för tung växel så är det lite extra lätt att intensiteten blir för låg stundtals. Lätta växlar och pangpang är det som gäller. Efter en och en halv timme så funderade jag på om jag ens skulle klara det och sista tio minuterna var jag snudd på gråtfärdig. Hemma i TV-soffan så började baksidan av vänster lår att dra ihop sig till kramp men jag lyckades rädda det hela i sista stund.
Den här typen av pass med långvarig stress på muskulaturen tror jag är bra för cyklister som ofta drabbas av kramp. Intensiteten blir lite knappt det jag har på långloppstävlingar så det är ju riktigt jobbigt.
Totalt fick jag ihop en bit över två timmar på hemfärden där jag under två timmar nådde en snittpuls på 165 slag i minuten vilket är 84.2% av min förmodade maxpuls. Det blev ju ett riktigt gött pass och det är lätt att känna sig nöjd efteråt.
På vägen till jobbet fick jag njuta av soluppgången och på hemvägen så fick jag njuta av solnedgången:
Data från hempendlingslakten:
Ni flitiga bloggläsare har väl redan noterat att jag cyklade till jobbet idag, det var ju inte helt tråkigt om jag säger så:
När jag sedan skulle släpa mig hem så hade jag laddat hela dagen för en riktig smällkaramell. Ett riktigt mellanmjölkspass som trots lagom ansträngning blir svinjobbigt på grund av längden. Jag vet att polariserad träning är något som lyfts fram i studie efter studie som något att eftersträva. Alltså köra distanspass och högintensivt, inte något halvhårt elände. Jag kan dock känna att detta pass ger bra pangpang till benen och dessutom så är det ju inte fel att träna på hela skalan och använda hela registret då och då.
Distanspass kör jag gärna med en intensitet på mellan 65 och 80% av maxpuls och intervallerna håller jag mig på 85% och uppåt. Mellanmjölken borde alltså hamna mellan 80 och 85% av maxpuls någonstans och det är precis där som detta pass ligger. Det hela går ut på att köra i två timmar med en snittpuls på minst 82%.
Problemet med att hålla hög snittpuls är ju att det finns korsningar, nedförsbackar och annat skräp som sänker din puls, så det gäller att ligga på hela tiden för att hålla ångan uppe. Däri ligger också tjusningen med detta pass. Bortsett från alla fördelar man kan få i ren träningseffekt så är det ju också en mental träning att orka pressa sig så länge när benen skriker vila och du istället måste gasa på utför för att inte sänka snittpulsen.
Första trettio minuterna gick ju finfint. Lite jobbigt att kallstarta och jobba upp en schysst snittpuls bara, det krävs ju att man ligger över tänkt snittpuls ett tag för att landa där man vill. Efter ungefär 45 minuter började det bli lite småjobbigt. Efter 60 minuter började det bli lite mer kamp, nu ville benen helst vila utför och kör man på för tung växel så är det lite extra lätt att intensiteten blir för låg stundtals. Lätta växlar och pangpang är det som gäller. Efter en och en halv timme så funderade jag på om jag ens skulle klara det och sista tio minuterna var jag snudd på gråtfärdig. Hemma i TV-soffan så började baksidan av vänster lår att dra ihop sig till kramp men jag lyckades rädda det hela i sista stund.
Den här typen av pass med långvarig stress på muskulaturen tror jag är bra för cyklister som ofta drabbas av kramp. Intensiteten blir lite knappt det jag har på långloppstävlingar så det är ju riktigt jobbigt.
Totalt fick jag ihop en bit över två timmar på hemfärden där jag under två timmar nådde en snittpuls på 165 slag i minuten vilket är 84.2% av min förmodade maxpuls. Det blev ju ett riktigt gött pass och det är lätt att känna sig nöjd efteråt.
På vägen till jobbet fick jag njuta av soluppgången och på hemvägen så fick jag njuta av solnedgången:
Data från hempendlingslakten:
Tillbaka i gamla ovanor
1. Variation i träningen
2. Jag hinner träna så mycket som jag vill
3. Jag kan få med lugna pass också och slipper gå all-in på alla mina pass
4. ANNAT
2014-03-25
Local Hero för GripGrab!
Så här skriver GripGrab om sitt Local Heroes-program:
"Our Local Heroes are athletes with a great passion for their sport. They enjoy sharing their experiences from both training and competitions. They are not necessarily on the podium after a race, but they are truly dedicated athletes, that love what they do. Our GripGrab Local Heroes will help you get inspired for your next adventure!"
Det är givetvis en stor ära för mig att bli utsedd till att vara en av GripGrabs svenska ambassadörer och få vara en av deras Local Heroes. Jag kommer givetvis att köra med deras högkvalitativa handskar och även andra produkter ur deras sortiment. Bland annat strumpor, benvärmare, armvärmare och skoöverdrag.
Utöver sina Local Heroes så är man också med och stöttar proffslaget Team Lotto-Belisol
För mer information om GripGrabs produkter och Local Heroes, besök deras hemsida: http://www.gripgrab.com
Våffeldagen
2014-03-24
Variera rundorna
Hej och god afton!
Tänkte idag lite på det här med att variera sina rundor och att ha mål med sina utepass. Med mål så menar jag inte bara vad man vill få ut för träningsresultat med passet, utan man kan även ha destinationer som mål. Titta på en karta, hitta något spännande och cykla dit. Det gör distanspasset lite extra intressant, tycker jag. Det kan vara en ort, ett utkikstorn, en sjö eller en bergstopp. Vad som helst egentligen.
Det är ju väldigt lätt att man fastnar i sina favoritrundor och nöter dom varv efter varv, men visst är det ändå lite trevligare med variation? Så har i alla fall jag försökt tänka i år och därför inte bara kört mina gamla klassiker. Jag tränar normalt sett sällan söder om Falun eftersom jag föredrar den mer kuperade terrängen norr om stan.
I början på detta år så blev jag uppmärksammad på denna härliga sida: http://www.jonathanokeeffe.com/strava/map.php
Den hämtar dina pass som du laddat upp på STRAVA och lägger ut dom på en karta. Därför har jag i år sett till att få med alla mina utepass på STRAVA, ska bli kul att se hur kartan ser ut när jag summerar året och alla tävlingar som jag då kört. Så här ser min heatmap ut för 2014 års rundor:
Nu när jag planerar distanspass så tittar jag ibland på denna först, och väljer i stor utsträckning vägar som jag inte redan har cyklat på i år. Det hade ju varit rätt gött att ha sparat alla pass sedan -98 på STRAVA och sett den kartan...
Mål som jag har med kommande långa distanspass är nu Mockfjärd och Spjärshälla.
- Mockfjärd har jag aldrig cyklat till och det ligger ändå inom cykelbart avstånd. Får då med väldigt många kilometer ocyklad väg sydväst om Borlänge när jag styr färden via Idkerberget där jag inte heller har trampat förr.
- Spjärshälla har jag varit på två gånger tidigare och det är med sina 506 möh Faluns högsta berg. På väg hem från Spjärshälla tänkte jag testa lite ocyklade vägar där mycket givetvis blir på grus. Bland annat via Svartnäs och Ågs bruk.
Rundorna blir väldigt långa, men så är det ibland. Rundan via Spjärshälla kan jag göra mycket kortare, men då missar jag en del göttit. Jag använder alltid Garmin Connect när jag planerar rundor. Smidigt verktyg som är snabbt, smidigt och låter mig exportera rundorna till min cykeldator som jag sedan kan använda för att hitta runt. När jag ritat in rundan så kan jag sätta en beräknad snitthastighet och får då fram tiden som rundan beräknas ta. Om man har en viss tid på sig så kan man istället ange tiden och se vilken hastighet man måste hålla...
Med detta sagt så har jag följande tips för mer givande distanspass:
1. Kolla någon kartsida och hitta ett mål att cykla till
2. Planera rutten
3. Försök att cykla så många nya vägar och nya rundor som möjligt
Tänkte idag lite på det här med att variera sina rundor och att ha mål med sina utepass. Med mål så menar jag inte bara vad man vill få ut för träningsresultat med passet, utan man kan även ha destinationer som mål. Titta på en karta, hitta något spännande och cykla dit. Det gör distanspasset lite extra intressant, tycker jag. Det kan vara en ort, ett utkikstorn, en sjö eller en bergstopp. Vad som helst egentligen.
Det är ju väldigt lätt att man fastnar i sina favoritrundor och nöter dom varv efter varv, men visst är det ändå lite trevligare med variation? Så har i alla fall jag försökt tänka i år och därför inte bara kört mina gamla klassiker. Jag tränar normalt sett sällan söder om Falun eftersom jag föredrar den mer kuperade terrängen norr om stan.
I början på detta år så blev jag uppmärksammad på denna härliga sida: http://www.jonathanokeeffe.com/strava/map.php
Den hämtar dina pass som du laddat upp på STRAVA och lägger ut dom på en karta. Därför har jag i år sett till att få med alla mina utepass på STRAVA, ska bli kul att se hur kartan ser ut när jag summerar året och alla tävlingar som jag då kört. Så här ser min heatmap ut för 2014 års rundor:
Mål som jag har med kommande långa distanspass är nu Mockfjärd och Spjärshälla.
- Mockfjärd har jag aldrig cyklat till och det ligger ändå inom cykelbart avstånd. Får då med väldigt många kilometer ocyklad väg sydväst om Borlänge när jag styr färden via Idkerberget där jag inte heller har trampat förr.
- Spjärshälla har jag varit på två gånger tidigare och det är med sina 506 möh Faluns högsta berg. På väg hem från Spjärshälla tänkte jag testa lite ocyklade vägar där mycket givetvis blir på grus. Bland annat via Svartnäs och Ågs bruk.
Rundorna blir väldigt långa, men så är det ibland. Rundan via Spjärshälla kan jag göra mycket kortare, men då missar jag en del göttit. Jag använder alltid Garmin Connect när jag planerar rundor. Smidigt verktyg som är snabbt, smidigt och låter mig exportera rundorna till min cykeldator som jag sedan kan använda för att hitta runt. När jag ritat in rundan så kan jag sätta en beräknad snitthastighet och får då fram tiden som rundan beräknas ta. Om man har en viss tid på sig så kan man istället ange tiden och se vilken hastighet man måste hålla...
Med detta sagt så har jag följande tips för mer givande distanspass:
1. Kolla någon kartsida och hitta ett mål att cykla till
2. Planera rutten
3. Försök att cykla så många nya vägar och nya rundor som möjligt
God morgon på er
Sen ankomst till jobbet idag, så blir det ibland med livspusslet. Inget att hänga läpp över, jag får väl bara jobba lite längre eller ta igen det någon annan dag...
Den här veckan ska jag, utöver heltidsjobbet, producera en en artikel, en krönika och ha en föreläsning. Det ska bli kul att få klämma in detta i en redan fullsmetad vardag.
Jag ska få ihop en MTB också då jag fått ett rejält sug efter skogscykling. Distanspass på MTB är riktigt bra träning och eftersom jag antagligen ska köra Cykelvasan i år så skadar det ju inte att ha lite MTB-vana. Distanspass på kuperade stigar i fyra fem timmar gör ju vem som helst en smula bensvag.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)