Grejsans Fäbodar är en av de få kvarvarande levande fäbodarna i Sverige och ligger i närheten av Lamborn som i sin tur ligger i den allra nordligaste delen av Falu Kommun. Förutom att det är löjligt vackert där så råkar fäbodarna ligga i en skaplig backe upp på Grejsarberget som jag förnedrade mig själv i idag.
Grusvägsdelen av backen tog knappa tre minuter och stigdelen tog dryga sju och en halv minut och snittet på intervallerna jag körde blev ungefär tio och en halv minut. Om man försöker bortse från att man kört larvfotad skogsmaskin på delar av stigen så var det mesta med backen fantastiskt. Fäboden var ju bara hur mysig som helst, stigen var fin, varierande, kul och utsikten uppe på berget var inte kattskit heller.
- Första intervallen tog 10:51 och jag hade då en snittpuls av 172 (87.7%).
- Andra intervallen behövde jag inte fundera på hur backen såg ut och vart jag skulle så den tog 10:30 med en snittpuls på 174 (88.8%).
- Den tredje och sista intervallen försökte jag bara vrida ur det sista ur kroppen och kom då upp på 10:20 med en snittpuls på 176 (89.8%).
Det blev alltså årets första dopp och det skedde i Eljastjärnen, som bjöd på 18 iskalla grader.
Det var alltså ett kanonersfint cykelpass, om ni inte förstått det än. I sista intervallen flinade jag för mig själv för att det var så jäkla härligt. Att jag dessutom orkade grisa ner benen i tre stycken tior utan större problem var ett skönt besked, då formen varit allt annat än på topp den senaste månaden. Att köra utför backen tog ca: 5 minuter då jag rullade på ganska hyfsat och stigdelen innehöll en hel del naturliga småhopp och snabba partier.
