Gott nytt år kära vänner!

Ni kan läsa allt om mitt Rapha Festive 500 genom att klicka här.

Hoppas ni äter gott och latar er ordentligt idag, själv har jag väl cyklat tre timmar! På grund av detta blir jag inte med på morgondagens distanspass, någonstans måste vi säga stopp. Men nästa vecka, då jävlar! Anledningen till detta hysteriska trampandet är att jag, halvt i smyg, deltagit i Raphas Festive 500 som går ut på att cykla 500 kilometer på 9 dagar från den 23:e till den 31:a december. Inte så jättetufft egentligen, om man bara har tiden. För mig blev detta resultatet:

Eftersom jag rullar vintercykel och det är halv vinter här så blir det ju ändå några timmars träning. Det man får för genomförda 500 kilometer under julhelgen är ett tygmärke. Jag deltog också förra året och fick då ett tygmärke och ett vykort. Egentligen är det alltså helt värdelöst att genomföra detta om det vore för priset man får, men för egen del är det bra för jag får en morot att cykla mer och det behöver jag. Gick från 11 dagars sjukdomsvila och direkt in i detta, kroppen har ändå tacklat det jättebra och de senaste dagarna har jag känt mig riktigt stark. Trots gårdagens 6 timmar i sadeln hade jag inga problem att kötta med bra känsla idag. Så, det jag får ut av Rapha Festive 500 är alltså fler träningstimmar och en bra grundträning.

Kollar vi på hela mitt tränings och tävlingsår 2011 (eftersom alla ändå tittar tillbaka nu när vi nått årets sista dag) så ser det ut så här:

Inget man skrämmer några skidåkare eller triathleter med direkt. Nu är det något enstaka pass som saknas, men jag tvivlar på att det skulle bli över 300 timmar ändå. Men nästa år, då jävlar!

Över till dagens pass:

För att klara de 500 kilometerna så behövde jag idag cykla minst 70.63 km idag och valde en sträckning med mestadels grusväg eftersom jag ville bort från vägarna och bara njuta av min stora triumf. Lite som ett ärevarv. Det var ju lite isigt i början men eftersom isen var slät och det var -5 ute så var det inte så halkigt.

Fint!

Det blev dock värre och mitt fina skärmfäste skakade sönder...

Efter 35 minuter med konstant isgata, en hel del misär men inga vurpor (skillz!) kom jag ut på mer attackvänliga vägar igen. Isarna såg fantastiskt fina ut även om dom kanske inte är så tjocka än. Och jag hade ändå fått nog av is för idag...

I norra delen av Bjursås fanns vintern!

Har här lämnat Sågmyra bakom mig och är på väg upp till Åhl-Tällberg och vidare mot Rexbo, det var här jag hängde av demonbloggaren Tomas Löfgren på TCT i somras.

Mer isgata, men den här varianten var ju slät och snäll så det gick bra.

Lite KAOS som Dagmar lämnat bakom sig

Dagens siffror

Hoppas ni alla haft ett fantastiskt 2011 och får ett minst lika fantastiskt 2012!

Det där distanspasset [många bilder!]

Jo, det var ju klassisk vinterdistans idag, precis som alla söndagar. Tidigare söndagar har jag bestämt rutt men idag tänkte jag låta andra få bestämma. Tre förslag fanns och det blev till slut Jens förslag. Rogrundan...

Vi skulle ju ta det lite lugnare idag, men jag var ju tvungen att testa en liten utbrytning i backarna mot Skuggarvet. Fick lov att stanna för att de andra skulle kunna komma ikapp!

Vi var tolv startande idag vilket är nytt rekord för denna söndagstradition

I Skuggarvet tog de flesta av oss vänster mot Rostberg men en trio triathleter valde att åka ner till Sundborn då de bara skulle vara ute i två timmar

På väg mot Rostberg

Nu är vi inne på Jens vägval... Efter Toftbyn tog vi vänster för att ta grusvägarna (och skoterleden...) mot Rog. Först var det plogad grusväg som sedan övergick i hjulspårscykling.

Landsvägskillarna slog till på en gruppvurpa


Den skylten säger väl det mesta?

Martin Eriksson plåstrar om ett blödande knä med en buff

Grabbar som kämpar med cyklarna som gick åt alla håll

Hannes kollade snödjupet en gång till för att vara säker, Benny och Peter tar ut löpsteget i bakgrunden


Bil efter bil hade gett upp och vänt och här stod vi på platsen där den sista bilen hade vänt. Slut på hjulspårscykling alltså och vi övergick i djupsnöcykling. Spårcyklingen hade inte varit speciellt lätt på slutet heller så detta kändes som en lättnad för min del i alla fall.

5-7 km/h och ca: 160-170 i puls. Styrketräning, rundtrampsträning, balansträning och teknikträning. Allt i ett!

Martin lovade glass till de som klarade att cykla upp. Hannes försöker och Lars har redan gett upp.

Inte nog med att jag blev först upp, jag var den enda som vann en glass också! 190 var högsta pulsnoteringen i backen. Hela tiden i djupsnön åkte jag på lättaste crossväxeln och slet på. Ett par gånger växlade jag upp till näst lättaste växeln och köttade på lite (när det gick utför...)

Jag råkade ut för att kejdan fastnade innanför kassetten och tappade några minuter där och fotade därför inte så mycket när jag skulle jaga ikapp på det som är en skoterled (Långlopps-SM 2009 gick här i motsatt riktning). Denna bild har istället Benny Sonesson Instagramat.

När vi kom ut ur skogen så hade en fyrhjuling åkt på vägen, inte helt lättcyklat tyvärr och när det brantade på mot slutet så fick jag lov att springa lite. Foto: Jesper Hjortsberg

Nu börjar det bli åkbart igen, Peter var ändå inte helt entusiastisk

Plogade vägar igen och alla blev som barn på nytt

Peter närmast kameran rullar in i Rog

Jesper sträckte ut genom Bjursås. I Bjursås delade vi upp oss igen. Hannes, Benny, Jesper, Peter och Lars skulle åka över Sågmyra-Rexbo och hem, Jens, Göran, Martin och jag åkte hemåt.

Där i mitten var det djupsnöcykling: hög puls och låg hastighet

Rundan

Passdata:


Tack till alla för en fantastisk söndagsrunda, nästa vecka kanske vi ska sikta på en cykelbar runda?

Gårdagens cykling

Trots att benen inte var av bästa årgång och att jag punkterade utför på en grusväg, så var det ett himla trevligt pass. Som alla distanspass brukar vara. Åkte en del nya vägar som jag hittat tack vare mitt jobb, och dom kommer återanvändas! Benen tog slut efter 1:40 ungefär, så det var ju också bra.
Detta pass fick bli starten på årets vinterträning.