Ja, för mig har det varit en veckas ledighet. Barnen har varit här och vi har haft en skön och fin jul. Hur har du haft det, har julen varit bra och har du varit ledig något?
Veckan som gått har bjudit på 10 timmar 47 minuter och 26 sekunders träning. Så med mina mått så blev det en riktigt bra träningsvecka.
Måndag
Jag öppnade träningsveckan med att köra drygt fyra timmar distans med bra känsla i ett frostigt falulandskap. Väldigt fint pass och bra njut från cykelsadeln.
Tisdag
Användes som vilodag. Välbehövligt och gött.
Onsdag (julafton)
Jag vaknade tidigt och kunde bränna av ett pass med 4x4 på 365 watt innan det var dags att väcka barnen. Efter en julgrötsfrukost så åkte vi till Borlänge där jag sprang Juljoggen med 600 andra tomtar (bland annat). Nästa år kanske jag får med mig barnen runt men jag är glad att de hängde med dit.
Det finns två distanser på Juljoggen; 3,5 och 7,5 km. Eftersom barnen väntade så nöjde jag mig med korta banan denna gång.
Torsdag
Ledig och Le Peloton. Vi hade sovmorgonstart och samlingen var så sent som 08:00. Benen var bra idag igen och jag kunde grilla lite på andra fartsträckan. Bilderna nedan börjar med en bild från Hjortsberg, sedan en bild från Westman och därefter mina bilder i omvänd kronologisk ordning.
Men jag nöjde mig inte där. När jag kom hem så satte jag mig på neobiken och körde en "ride" på Zwift där självaste Mathieu Van Der Poel var med. Jag visste inte att han skulle köra då utan det blev en glad överraskning. Jag körde en hård tjuga på 337 watt och var nöjd med den känslan. Fint att kunna krama ur det ur benen även efter Le Peloton.
Fredag
Vilodag, igen.
Lördag
Jag körde ett pass på Zwift och gjorde en fin ökning tillbaka till 63 i beräknat vo2max igen. Benen var varken bra eller dåliga, mest bara ben.
Stormen Johannes slog till över mellersta och delar av norra Sverige. Även på min gård fanns det tydliga spår efter stormen med åtminstone ett knäckt träd, massor av grenar på gården, soptunna som blåst omkull, dörrmattan försvann tillfälligt och kaninburen blåste omkull (inga kaniner i buren). Vi kom ju ändå väldigt lindrigt undan med bara lite stök. Andra drabbades betydligt värre och man ska verkligen ha respekt för naturens krafter.
Söndag
Race på en platt bana med backe som avslutning efter 45 tävlade kilometer. Även om benen skulle hinna mjukas upp innan dess så hade jag som mål att köra 360 watt i backen. Efter 14 minuter och 12 sekunder så blev det faktiskt precis 360 som jag nådde också efter en liten slutspurt. I tävlingen gick det inte speciellt bra för mig placeringsmässigt men att kunna nå mitt prestationsmål och göra det jag kunde för dagen får jag ändå vara nöjd med.
Nu då. Tillbaka till verkligheten och idag så ska jag jobba igen. Det är högst osannolikt att jag klarar någon Festive 500 i år och jag har faktiskt inte försökt heller då jag vetat på förhand att det nog inte skulle bli 500 km i år.
Nu har jag petat in lite ledighet på klämdagarna så från och med onsdag så blir det sju dagar ledigt igen. Så himla härligt.
Stort tack för att du läste dagens inlägg och jag hoppas att du har haft några riktigt bra dagar. På återhörande inom kort igen!
Fjärde advent och ännu en bra träningsvecka går mot sitt slut. Om jag får ihop 93 minuter träning idag så klarar jag 10-timmarsmålet för veckan och det ska jag klara av.
I torsdags så var jag på Marias gym där hon är instruktör för löpintervaller och jag sprang löpband på hennes pass. Självklart så kunde jag inte ta det lugnt utan jag pinnade på så svetten sprutade. Tänk att jag fortfarande vid 43 års ålder ska ha så svårt för att hålla igen, allra helst i grupp..
Löpintervallerna har gett mig ett par dagar med träningsvärk men idag så känner jag inte av det längre.
Fredagen bjöd på vila för benen men jag gav min mage och rygg ett kortare styrkepass.
Igår var det lördag och solen var framme. Så jag passade på att komma ut en sväng. Bilden ovan är från igår och bilderna nedan är också från igår. Passet blev lite improviserat och bjöd på totalt 2:40 där jag var ute i 2 timmar sedan fortsatte lite inomhus. Det blev några kortare intervaller också för att försöka hålla liv i benen. Den ena räckte för ett KOM på Strava.
Julcykeltröjan är på och jag försöker bidra till lite julstämning såhär några dagar innan jul.
Lite härligt solljus. Efter tre veckors mörker så är det skönt att kunna fylla på med lite solenergi igen.
Utöver att vara ute, njuta av solen och köra hårt emellanåt så utforskade jag lite också. Det blev blandat med landsväg, grusväg och stigar. Så himla kul att få slipa lite på tekniken och smutsa ner sig då och då.
Året går mot sitt slut och träningsmängden har ökat från förra året. Jag tänker inte sammanfatta något innan året är över men det ser ganska bra ut. Jag har inte bestämt kring huruvida jag kör Festive 500 i år men troligtvis så gör jag ett försök även detta år. Då blir det nog en kombination med utomhus- och inomhuscykling.
Det verkar ju bli ett ganska bra år för Festive 500 då det inte är någon snö, is eller extrem kyla i sikte. Kör du Festive 500?
Igår så fick jag till ett sådant där mitt i veckan-distanspass då jag trampade ihop två timmar och 51 minuter i mörkret. Benen kändes oväntat bra faktiskt, nästan så att jag trodde att jag hade en lätt medvind under hela rundan.
Rundan gick mestadels på asfalt men ett gäng kilometer gick på grusväg. Det var lite tjällossnings-känsla på delar av grusvägen då den var lite mjuk och blöt. Trist att det ska behöva vara så i mitten av december.
Solen hade gått ner när jag började cykla men igår så såg jag faktiskt just solen för första gången på tre veckor. Helt galet egentligen hur grått och mörkt vi har haft det. Men en dos sol var bra och på söndag så har vi årets mörkaste dag och sedan så vänder det igen. Tyvärr så blir det ingen vit jul i år men temperaturen vänder åtminstone till minus kring jul någon gång.
Positiva tankar under gårdagens pass. Bara att få till ett lite längre pass mitt i veckan gör mig glad.
Jag navigerade med hjälp av klockan igår. Det fungerar alldeles utmärkt.
Man vet att det närmar sig jul när julcykeltröjan är på.
Mitt videoklipp på Vilmaar när han fick kramp fick många visningar. Över 40 tusen visningar på Instagram och på YouTube så blev det min mest visade YouTube shorts-video. Vilmaar själv har fått se sig på alla stora sportkanaler och även UCI har delat en video med honom när han får kramp och Sporza hade en intervju med honom. Kul med lite uppmärksamhet och jag tror att det är många av oss som kunde känna igen sig i den där känslan när krampen slår till.
Jag har själv fått kramp i bägge benen en gång. Det var på Långa Lugnet för jättelänge sedan. Jag slirade till över en liten berghäll, satte ner ena foten och fick kramp. När jag skulle kliva av cykeln så fick jag kramp även i andra benet så där stod jag. Jag fick lägga ner cykeln under mig för att kunna kliva av den och försöka bli av med krampen för att kunna fortsätta.
Förra veckan är förbi och vi har en ny vecka med nya möjligheter framför oss. Innan vi går framåt och vidare så tittar vi tillbaka på slutet av förra veckan, senast jag skrev så handlade det om en mentalt utmanande period.
Torsdag
Le Peloton och jag kom med gravel-hojen utan dubbdäck. Min plan från början var att köra vinterhojen för jag trodde att det var vinterhoj som gällde trots det varma vädret men så verkade det inte vara. På passet så blev vi 6 cyklister där hälften hade dubbdäck och andra halvan hade det lite lättare.
Vilket passade mig alldeles utmärkt då jag hade känt mig trött, sliten och behövde all hjälp jag kunde få. Så ett pass i gott sällskap som inte blev en slakt av ben och självförtroende var nog bara bra.
Min vinterhoj är ju en supertung hoj med riktigt tungrullade däck så om jag hade haft den så hade jag garanterat blivit avhängd.
En kort videosnutt också för att ni ska kunna få uppleva en tidig torsdagmorgon i december med snabbcykling.
Fredag
Egentligen så var planen att fredagen kunde vara en vilodag, med tanke på känslan tidigare i veckan. Istället så kände jag där efter jobbet att antingen så somnar jag i soffan eller så gör jag något. Det där "något" blev att köra After Work Party by SZR på Zwift. Jag startade helt utan förväntningar och gick också från att nästan somna i soffan ner till källaren och hoppade upp på cykeln.
I loppet så fanns det en backe som var en utmaning men jag kom över den med hedern i behåll. På slutet så trissades tempot upp men även där så kände jag att det inte var max-max utan att det fanns något att trycka till med. Spurten tajmades bra där jag trodde att jag startat för tidigt men istället kunde passera de två som dragit ännu tidigare och kunde faktiskt korsa mållinjen först! Sicken skräll och kul att få känna den känslan igen.
Lördag
Jag vaknade ganska tidigt denna Lucia-morgon och hann klämma 1½ timme på cykeln innan jag väckte barnen. Först en lugn start på passet och sedan några kortare intervaller på 2-4 minuter under andra halvan av passet.
Frida och jag var en sväng till stan, såg Lucia-uppträdande på stadsbiblioteket och shoppade. En fin stund med henne. Hon hade sitt Lucia-firande i skolan, på torsdagen för föräldrar och på fredagen för skolan och ett ålderdomshem.
Söndag
Mathieu gjorde storstilad cross-comeback och lyckades vinna även om det inte var med samma enkelhet som tidigare år. Framförallt Thibau Nys utmanade länge och såg faktiskt ut att kunna vinna men en vurpa på sista varvet ställde till det för honom.
Kul och spännande racing!
Vilmar Aastrup var en av två svenskar med i racet och när han skulle bli varvad av täten så hade han fått kramp i ena benet och precis när han passeras i en springbacke så får han kramp även i andra benet och ramlar ihop. Det såg lite brutalt ut och för alla oss som drabbats av kramp någon gång så finns det en del igenkänning i videon nedan.
All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet sägs det och Vilmar fick vara med på Eurosports highlights i sin världscupdebut, bara en sådan sak.
Jag har själv fått kramp i båda benen samtidigt en gång. Det var på Långa Lugnet och kanske.. 20+ år sedan. Jag hade krampkänning i ena benet, slirade till på en häll och var tvungen att sätta ner foten. Då fick jag kramp i bägge benen. Det var helt omöjligt att få benet över sadeln för att kliva av utan jag fick lägga ner cykeln under mig och sedan stappla av för att få bort krampen och kunna fortsätta.
För egen del så körde jag tävling i söndags, inte alls med samma framgång som i fredags utan här hade nog den senaste tiden samlats upp i mina ben och efter halva loppet så vek jag ner mig och tog det lugnare mot mål. Sjätte dagen i rad med cykling och 13:e dagen i rad med träning så att kroppen kändes sliten kom inte direkt som någon överraskning.
Totalt så fick jag ihop 10 timmar och 3 minuters träning förra veckan. Bra vecka på så vis men kanske att jag känt mig lite för sliten och trött. Ny vecka med nya möjligheter nu. Hoppas kunna få till ett bra distanspass och inte lika många hårda pass den här veckan så ska nog avslutningen på året kunna bli riktigt bra.
Stort tack för att du läste dagens inlägg, har du kanske någon kramp-historia att dela med dig av?
Idag är jag uppe tidigt för att köra Le Peloton. Det kommer att bli härligt men antagligen också väldigt jobbigt.
Som om det inte vore nog att jag ska ha det tufft på Le Peloton så är det här vädret och mörkret rätt så mentalt utmanande också. Jag såg denna bild i måndags och jag kan lova dig att det inte har varit EN ENDA minut sol denna veckan heller. Tiodygnsprognosen lovar grått med inslag av regn, 1-7 plusgrader och inte en enda solglimt. Lägg därtill att solen går upp 08:55 och ner igen 14:45.
Ska man ha någon sol så får det vara sol i sinnet.
Igår så var jag ut på en 2-timmars efter jobbet. Passade på att nyttja friskvårdstimmen så jag kom ut innan det hade blivit mörkt, även om min Garmin-dator växlade till nattläge redan efter två cyklade minuter.
Det var mörkt, tungt, segt, mina ben ville inte samarbeta och mitt huvud ville bara åka hem och ge upp.
Ett riktigt misärpass om man ser till känslan. Så himla trött och eländig.
Kanske var det på grund av tisdagens hårda Zwift Racing League. Start 20:30, med en lagom stor dos koffein och stenhård racing sent på kvällen så tog nattsömnen lite stryk. Så sliten kropp och dåligt med sömn bäddade nog för gårdagens känsla.
Själva tävlingen gick bra för min del. Den blev betydligt hårdare än väntat men benen svarade upp bra efter måndagens vilodag. Första 8 minuterna så hade jag snittat 355 watt och hela tävlingen på 36 minuter fick en snittwatt på 323. Avslutningsbacken har jag kört bra på förr så jag hade en positiv inställning och lyckades kriga mig in som femma i ett riktigt bra motstånd. Supernöjd med resultatet.
Zwift Racing League var en ljusglimt i denna mentalt utmanande period. Idag ska jag få cykla med sällskap vilket också blir en ljusglimt, jag ska äta jullunch med några före detta kollegor och i kväll så ska jag få se yngsta dotterns luciatåg på skolan och det blir också en ljusglimt.
Det gäller att hitta dom där ljusa stunderna, att fortsätta jobba på och hålla ut. Det blir bättre sen.
Tack för att du läste dagens blogginlägg. Vad har du för ljusglimtar nu i tillvaron? Lämna gärna en kommentar.
Ja, i helgen så kastade jag delvis in handduken. Jag hade tänkt haka på ett gäng på utecykling i lördags kl. 08 men väderprognosen sa regn så jag skippade utecyklingen och körde inne istället. Jag hade ändå inte fått sällskap vad det verkar då det verkar som om även övriga i sällskapet ställde in. Tur att jag inte är ensam med att vara gjord av socker ändå.
4-5 timmar ute blev 1 timme inne så träningsmängden förra veckan blev inte vad jag hoppats på men ändå stabila 8 timmar och 21 minuter.
Mycket tack vare fredagens kvällstur i totalmörkret. Tre timmar en fredagkväll är det inte som får in i träningsdagboken men jag lyckades ännu en gång. Benen var bra, humöret var bra och jag fick med både film och bilder från passet:
Fredagens tre timmar, lördagen bjöd på fyra korta race och igår så var benen sega. Jag får skylla mig själv men ibland så gäller det att lyfta blicken och tänka att det stärker mig på sikt.
Barnvecka denna vecka så vi får se hur det blir med träningsmängden. Imorgon ska jag köra Zwift Racing League och med tanke på att jag hade betongben igår så lär jag väl försöka ta det lugnt idag för att återhämta mig något.
Fem dagar utan godis nu, bara att fortsätta hålla i. Bara runt 150 dagar kvar nu...
Jag har ett nytt samarbete på gång, vi startar upp inom kort så håll utkik här så får ni veta vad det rör sig om.
Hur var din träning förra veckan? Är du också gjord av socker eller trotsade du vädret och cyklade ute i regnet?