Dalacupen i förrgår

Som ni vet så gjorde jag i ordning banan runt Vikasjön i tisdags morse. Några timmar senare så ringde man från NCC och berättade att man under dagen skulle göra beläggningsarbeten runt i princip hela varvet som vi skulle köra och att det därmed skulle vara olämpligt att cykla fort där. Eller ens cykla racer överhuvudtaget. Så jag stämplade ut från jobbet lite tidigare, åkte till Vikasjön och rev ner allt, sedan styrde jag mot Milsbovarvet där jag markerade den banan istället. Ställde mig sedan vid samlingsplatsen i Vika och berättade för cyklisterna om ändringen. Starten blev något uppskjuten men vi kom iväg, vädret var fint och cyklisterna snabba. Lite kul var det att när jag var på väg mot starten så mötte jag Borlänge CK som körde TCT idag på samma bana. Trist givetvis att det ska vara två så stora träningstävlingar på samma dag och så nära varandra, nästa år kanske någon byter dag?

Kopiösa mängder olja och grus ligger nu på vägarna runt Vikasjön

Efter att jag tagit sista bilden här så blev jag tvungen att bli ganska så trött för att komma ifatt igen...

Jag hade en plan för mitt deltagande när jag startade. Följde inte den planen överhuvudtaget utan gjorde en ny plan under loppets gång. Följde inte den planen heller. Mot slutet var vi nere på åtta man i tätgruppen och jag försökte mig på en kilometerattack. Trodde att det skulle kunna gå vägen denna gång men benen blev sura och farten ökades igen i gruppen bakom. Blev istället sist i tätgruppen. Snabbast blev istället Johan Carls som vann en målfoto-strid mot Pierre Sandberg och trea blev Fredrik Frykberg.

Nu har jag alltså kört tre lopp av varierande karaktär på fyra dagar. Känner mig faktiskt inte ett dugg sliten, utan det känns snarare som om kroppen bara blir bättre och bättre. Kul! Nästa tävling är om drygt två veckor nere i Malmö-trakten. Idag är Ebbah sjuk så jag blir hemma med barnen och nästa vecka startar jag en två veckor lång ledighet. Idag är det Ingarvet GP!

Bilder och resultat från Vansbro Bianchi 120

Innan start, snabbfållan

Farten var riktigt hög inledningsvis när ett 20-tal cyklister hjälptes åt med dragjobbet

I första längre backen var farten inte lika hög, men intensiteten desto högre

Ungefär halvvägs genom loppet och efter denna bild så tog jag inga fler, det blev tydligen jobbigt mot slutet

Först att korsa mållinjen i Vansbro Bianchi 120: Hendrik Sjölund

God mat och gott snack efter målgången

Nu kan man ju inte vinna ett motionslopp och jag har inte hittat någon resultatlista ännu. Men så här var ordningen i vår femmannagrupp som kom först till målet efter lite knappt 2:43:
1. Hendrik Sjölund, Falu CK
2. Jesper Larsson, Motala AIF
3. Henrik Öijer, Falu CK
4. Fredrik Frykberg, Motala AIF
5. Michael Sarsgaard, CK Parr

Det är ju kul när det går lite fort när man cyklar, så vi i Falu CK ville vara med och bidra till hög fart idag. Och hög fart från start blev det med en stor klunga som hjälpte till. En svans satt bakom och hade det nog ganska gött ett tag. De dragvilliga minskade givetvis sakta men säkert och efter ungefär fem mil kom första tuffare backen, där fick jag det lite onödigt jobbigt och jag fick spendera en stund i svansen med förhoppning om att hänga kvar över krönet. Då var det ca: 15 cyklister kvar i klungan.

Efteråt hörde jag att det blivit en otäck vurpa någonstans kring 25 kilometer in i loppet, i Nås-trakten. En person gjorde sig ganska illa och jag hoppas att han snart är tillbaka i sadeln. Två av våra killar som då satt i svansen stannade direkt vid vurpan för att hjälpa till. Själv så varken hörde eller såg jag någon vurpa.

När vi kom till nästa tuffa stigning efter ca: 8 mil så började fler droppa av från täten, även jag var på håret att åka av men lyckades stöta ikapp igen. Vi blev först åtta, och sedan sju cyklister kvar i täten. Ungefär fem kilometer senare kom nästa tuffa backe. Efter ungefär nio mil så nådde vi banans högsta punkt, så avslutningen gick i rasande fart. När vi kom ner på platten och hade milen kvar till mål så började det attackeras i vår sjumannagrupp. Första attacken kom från Fredrik Frykberg och jag sprintade ikapp. Jag försökte skaka av mig honom en gång men vi fann det bäst i att samarbeta. När vi blev inhämtade så kontrade Johan Landström, ingen kille man vill släppa iväg. Så jag offrade mig och kom ikapp honom också, givetvis helstum nu. Efter en kort stund på Johans rulle så blev vi inhämtade och då kom nästa Motala-attack. Denna gång från Jesper Larsson och även denna gång var jag pigg på att följa med. Tyvärr var Jesper lite för trött och jag lite för stum, så vi vevade mest runt utan att göra några rejäla förningar.

Med någon kilometer kvar till mål så kom Hendrik Sjölund, Fredrik Frykberg och Michael Sarsgaard ikapp oss och Michael var den som tog tag i taktpinnen och höll fart. Christoffer Kvist och Johan Landström hade nog spelat ut varandra och blev därför akterseglade.
Avslutningen på loppet bestod av några tvära kurvor så där ville man nog gå in som etta, eller sämst tvåa. Det blev en attack, jag kollade snabbt vilken tröja det var och kunde glädjande nog se att det var klubbkamrat Hendrik Sjölund som satte in den. Jesper Larsson följde efter honom och Fredrik Frykberg efter Jesper. Jag kom in bakom Frykberg och kunde passera honom i avslutningen och rullade därför in som trea.

Foto: Vansbrosimningens facebooksida.

Enligt min Garmin så var loppet inte riktigt 120 kilometer, utan 116.89 km. Tiden 2.42.48 ger ett snitt på 43.1 km/h. Jag tog en varvtid när masterstarten släppte och snittet utan masterstarten blev 43.4 km/h. Topphastigheten på 73.3 km/h berättar om en snabb avslutning. Snitt- och maxpuls under loppet blev 160 respektive 185. Här har ni all data. Klicka på "visa detaljer" för att sedan kunna välja "visa i metriskt" högt uppe till höger.

Banprofil och pulskurva från Vansbro Bianchi 120, kul att vi kunde hålla sådan fart trots backarna

Snart start i Vansbro Bianchi 120

3 minuter kvar till start!

Chip

Hej!

Om någon hittat ett tidtagningschip i Burseryd så kan det vara mitt.

Tack å Hej.

Redo för Dalacup

Kolviken
Sörbo
Strand
Sunnanhaga
Rankhyttan
Folkarbyn
Rensbyn
Vika
Det dessa platser har gemensamt är att Dalacupen passerar genom dom i kväll. Det kommer att bli en fin dag och en färgglad klunga kommer svepa fram runt Vikasjön som om den inte gjort annat. Samling 18:10 och start 18:30 vid Vika kyrka.

Mer om Västboloppet

Valentin Baat har tagit bilden ovan, det är inte jag som cyklar där utan det är från någon annan klass. Valentin tar så läckra bilder att jag hoppas varje helg att han varit på den tävling som jag varit på och att jag fastnat på bild. Han har lagt upp några bilder från igår och lördagens GP-lopp på sin hemsida och några fler lär dyka upp. Så kolla in denna nu, och efter varje tävlingshelg: www.baatphoto.com

Tävlingen igår då. Jo, jag var faktiskt med på första utbrytningsförsöket men kände ganska omgående att det  var ett dödsdömt försök och i klungan satt ju bara pigga ben. Några få kilometer från starten så kom grusvägspartiet på 3.2 kilometer. Jag satt för långt ner och med för mycket startsyra i benen så det blev en jobbig historia. Fick till och med släppa med några andra, tur dock att dom var starkare än jag då och kunde mata ikapp klungan igen när vi kom ut på asfalten. Redan där var det alltså nära att loppet skulle ha varit över för min del. Både första och andra varvet gick ganska snabbt och olika utbrytningsförsök bildades om vartannat. Tror att det var ute på det andra varvet som dagens längsta utbrytning gick iväg. Efter det så sänktes tempot rejält i klungan vilket mina ben välkomnade.

Det har höhö:ats runt om på nätet om att P15-16 och Hsport blev stoppade i sin tävling då dom var på väg ikapp elitklungan. Dom släpptes ut på banan strax efter oss när vi kört tre varv. Då hade utbrytningen för dagen bildats och vi i klungan slappnade av efter en intensiv start på tävlingen. Kollar man varvtiderna så ser man att varv fyra var vårat överlägset långsammaste varv:

Varvtiderna visar väl också ganska tydligt hur en "normal" elittävling utvecklas. Först är det en ganska snabb inledning, sedan kommer dagens utbrytning iväg och klungan slappnar av, kanske tar en kisspaus och funderar lite på vem som ska ta ansvar för att hämta in dom där igen. Sedan så tar någon ansvar och farten höjs något och hålls stabil för att inte tappa tid till utbrytarna. På slutet av tävlingen så trissas sedan farten upp igen. Rätt imponerande tycker jag att täten höll 44.7 i snitthastighet på sista varvet med tanke på den blöta grusvägen och den småkuperade banan. Inte så konstigt att jag tyckte det var jobbigt där och då.

Det var ganska jobbigt i mitten också då Johan Landström bestämde sig för att köra in utbrytningen igen (lucka på 1:20). På egen hand. Men det där fixade jag väl också galant. Nära att åka av var jag också med 3-4 varv kvar när Tobias Ludvigsson höjde farten på grusvägarna och övriga panikcyklade för att hänga på. Hamnade i en liten grupp bakom täten när vi kom ut på asfalten igen, var helstum i vanlig ordning och det var på vippen att jag skulle släppa den jagande gruppen då jag plötsligt fick en knuff i rätt riktning och kunde komma in på rulle ordentligt igen. Stort tack för den knuffen! Även här hade jag alltså kunnat fladdra ur tätklungan. Sista två varven gick sedan apfort, men ändå i ett stabilare tempo och jag satt lite längre fram när vi gick in på grusvägen det näst sista varvet. Sista varvet så kände jag bara att jag klarat mig med både tur, andras hjälp och lite skicklighet. Så jag var faktiskt rätt nöjd bara av att ha överlevt så långt. Nöjd ska man ju aldrig vara, men jag var väl för trött för att kriga också. Så in på grusvägen för sista gången så satt jag sist. Då var vi ändå bara ett 30-tal åkare så det gjorde inte lika mycket längre. Klungan höll 55 km/h in på gruset så det var mest att hålla i styret och hoppas hänga med. Kunde avancera på några strategiska partier, gav verkligen idiot-allt över krönen och kunde därmed sprätta med klungan istället för att, som andra, bli avhängd där.
När vi kom ut på asfalten sista gången så förstod jag att jag skulle vara med klungan in till mål. Benen var visserligen rätt krispiga, men andra var ju bevisligen också trötta efter 16 mils tävlande. Jag ville hemskt gärna ta poäng, var för tam i avslutningen och blev därför "bara" 26:a. Men med tanke på hur många gånger jag var nära att försvinna från tätklungan under loppet så var det kanske mer än vad jag förtjänade. Hendrik Sjölund lyckades lite bättre, blev 19:e och tog några värdefulla poäng i SWE-Cup. Vi kom till start med tre åkare och fick också alla tre i mål då Krippe rullade in som 42:a.

I täten då så kontrollerade Team People 4You klungan mest hela dagen och körde på i ett hyggligt tempo. I princip från varv två eller så och ända in till mål. På näst sista varvet pep Landström och Ludvigsson iväg och dom rackarna höll precis undan för klungan där Christian Bertilsson spurtade in på en tredjeplats. Bara slagen med två sekunder. Utbrytningarna som gick iväg bestod mest av två, tre eller fyra cyklister och då är det svårt att hålla undan för ett jagande proffslag. Jag gissar att dom ville träna lite på att kontrollera en tävling också och tog väl tillfället i akt då banan inte var allt för backig och dom har ett par bra spurtare. När dessutom Michael Olsson tvingades kliva av tidigt i loppet så blev väl den taktiken ganska given för TP4U.

Det har ju vurpats en del i den svenska elitklungan i år. Jag känner att det tyvärr är något som hör till sporten även om det är trist när det sker och extra trist när det sker på grund av cyklisters bristande respekt eller rent slarv. Igår trodde jag att jag skulle få uppleva årets första vurpfria tävling. Visst, det var någon som satte framhjulet på Michael Olssons bakväxel så det rasslade till och jag trodde folk skulle ramla. Men alla höll sig upprätt. Men så på sista varvet (eller var det näst sista?) så sladdade Karl-Axel Zander av grusvägen i hög fart bara någon placering framför mig. Han klarade dock sig bra och tog sig i mål. Tur det, för det såg ganska läskigt ut och det gick fort när han åkte ner i diket.

Mycket text, men det verkar ju som om det finns några där ute som vill läsa sådant här. Här får ni också lite saftig Garmin-data från Västboloppet:

Imorgon: Dalacupen i Vika

Tre varv på denna bana väntar imorgon

Samling och anmälan vid Vika kyrka från 18:10, start 18:30. Damer och ungdomars resultat avgörs efter två varv och herrarnas efter tre varv. Vädret ser ut att bli fantastiskt och jag skulle behöva några flaggvakter. Hör av er om ni har möjlighet så ses vi imorgon!

Ett par bilder från i april då vi körde denna bana första gången: