2014-09-07

Resultat och bilder från Anundsloppet

Hej!

Tyvärr hade jag inte pangpangben idag, snarare tvärt om. Kände mig rätt kass men lyckades hela tiden göra det mesta rätt så efter tio mil så var jag med i klungan som hela tiden hade decimerats ner till ungefär 16 man(!). Det blev en del attacker där och ca: 10 man kom iväg. Jag gjorde ett försök att ansluta, fastnade några retliga meter bakom och trodde det var kört. Så slog de plötsligt av på tempot i täten och jag tänkte att det var min sista chans så jag tänkte göra en sista dödsspurt för att ansluta. Men istället för att ansluta så fick jag kramp i bägge vaderna... Rullade en stund som besviken 11:a, alltid surt att vara så nära men ändå inte lyckas. En grupetto på fem man kom ikapp. Först var vi sex, sedan blev vi fem och till slut fyra. Jag gjorde inte mycket jobb där inte, blev av med krampen med lite sportdryck och lägre tempo. Var ändå så pass slut att jag inte kunde bidra så mycket och Andreas Thell, Jonas Bohr och Jim Karlsson ska ha ett stort tack för att ha släpat med mig till målet.
Givetvis försökte jag inte ens gå om dessa vid målgången, så gör man bara inte efter att ha åkt snålskjuts så länge. Hela sista varvet (14 km) så drog jag inte en centimeter.

Dagens uppvisning tyckte jag att Alexander Gingsjö stod för när Johan Landström, Magnus Darvell och Robert Pölder hade kommit loss, en riktigt åkstark trio. Då gick Alexander Gingsjö upp och körde in dom helt på egen hand. Det tog några kilometer men han mattades liksom aldrig av utan bara fortsatte. Jag både trodde och hoppades att han skulle slå åt sidan någon gång men han körde bara på. Själv satt jag på femte rullle, pulsen på tröskel +-5 slag och funderade flera gånger på att vika åt sidan, lägga mig i diket och gråta.

Trots dåliga ben så blev jag alltså kring 14:e gubbe idag. Allt tack vare att jag faktiskt tycker att jag är bra på att tävla. Jag håller mig ofta undan trubbel och sitter gärna rätt. En gång var jag nära att gå med några starkingar som kom loss i en utbrytning. Men det var väl nästan tur att jag var för klen, annars hade jag väl blivit totalslaktad i den gruppen. Trots dåliga ben så kunde jag vara med lite när det gick fort och attackerades även om det var i en mer passiv än någon offensiv roll.
Trodde ett tag att jag skulle vara sist i mål men när jag stod där vid målet så trillade några fler in. Trots lätt bana och inte så mycket vind så blev tävlingen hård idag, kul med hårda race!

Två gånger i kantvinden så fick jag lov att släppa hjulet framför och bägge gångerna så var en yngling i CK Bure bakom mig (tror det var Gustav Höög). Han var ju inte direkt nöjd med att jag släppte några meter och visade det väldigt tydligt. Jag tänker ändå inte be om ursäkt för att jag sitter (nästan) bra och försöker tävla. Det är väl snarare så att det borde vara en läxa till honom att inte sitta bakom tröttingar som jag när det blåser från sidan och går fort. Han var kanske lite frustrerad över att hamna fel så ofta, men han är ju som sagt ung och kommer lära sig det där. Stark är han ju i alla fall redan (slutade 4:a).

Lite korta resultat:

Damer:
1. Frida Knutsson (junis) var snabbast av alla

I damelit blev det följande topptrio:
1. Ellinor Frendin
2. Sara Penton
3. Ida Erngren

Ida Wallén var tvåa och Emelie Persson trea i damjuniorklassen.

Herrelit:
1. Christofer Stevenson
2. Alexander Gingsjö
3. Marcus Svensson
...
14. Jag
Totalt fullföljde 22 av 38 startande.

I Svealandsmästerskapet blev det följande resultat:
1. Alexander Gingsjö
2. Staffan Arvidsson
3. Matti Scheffer
4:a Jonas Bohr
5:a Jim Karlsson
6:a Jag

Klicka här för resultat från Anundsloppet 2014 

Först två racingbilder från Stefan Määttä:
Bild 1: hänger på snabbingar.
Bild 2: Har blivit avhängd av snabbingar.

Ready, set, bike!

Bianchi Café & Cycles Västerås var på plats

Svenska tempomästaren är nu också svealandsmästare. Tröjsamlingen blir bara större och större.

Pallen på Svealandsmästerskapet.

Dagens tre snabbaste herrelitcyklister, så här glad blir man om man är topp 3 på Anundsloppet,

Garmindata från Anundsloppet:

7 kommentarer:

  1. Om man skall vara petig heter Staffan Arvidsson i efternamn. :)

    SvaraRadera
  2. Det vet jag ju. Skyller på trötthet, tack!

    SvaraRadera
  3. CK Bures Yngling8 september 2014 10:22

    Känner mig hedrad att bli onämnd på denna berömda blogg! Då kan jag bocka av "bli uthängd av en motionär på internet" på min lista. Vill även tillägga att om man blir trött i kantvinden och inte går åt sidan direkt utan lämnar den där fina luckan på ett tiotal meter, så ska man få höra det! Du borde nästa vara glad att det var jag som låg bakom dig och inte någon ännu tröttare som inte orka ta din lucka, då hade ni varit avhängda bra mycket tidigare. Påstår inte att jag är mycket bättre själv men gör man så får man ta smällen att killen bakom inte blir allt för glad.
    Och jag har inte ork eller lust att delta i någon Twitter diskussion eller något annat, för nu ska jag ut och träna så jag orkar ta dina luckor nästa år på Skandisloppet och Anundsloppet eller jag kanske ska träna på att ligga bra i klunga. Har inte riktigt bestämt mig än.

    Gustav "ynglingen" Höög


    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Fint att du känner dig hedrad. Nu var det väl inga tiotal meter jag släppte och dessutom när jag släpper luckan och viker åt sidan så har ju jag ingen nytta av att du täpper luckan på insidan. Annat hade det ju varit om du gått runt mig direkt du såg att jag hade det jobbigt, då hade du räddat mig i dom två lägena.
      Jag är inte heller nöjd när någon framför släpper lucka, men sitter man i strängen i kantvind och det går fort så måste man nästan vara beredd på att det sker. Det gäller så väl i tävling med motionärer på Anundsloppet, som på någon härlig raksträcka på Vueltan.
      Det är ju lättare att sitta långt fram i klungan än att täppa luckor, men du får givetvis även fortsättningsvis lägga upp dina lopp hur du vill.

      Radera
  4. Bra Öijer. Klart man blir frustrerad när någon släpper lucka framför en, men för de flesta släpper frustrationen efter loppet och man inser att man borde ha legat längre fram. Dels får man en behagligare resa, dels finns det färre som täpper luckorna bakom en så man blir av med fler cyklister. Men Gustav Höög verkar tycka att alla vi ”motionärer” ska ligga längst bak och bli avhängda eller hänga av oss själva så de riktiga cyklisterna får göra upp om segern. Eller kanske ännu hellre inte ställa upp i samma tävlingar som Gustav kör så han slipper tampas med motionärerna. På de flesta svenska tävlingar skulle startfälten inte vara större än 10-20 cyklister om bara de som är ”tillräckligt bra” får vara med. Då är det nästan som i juniorklassen, som Gustav tävlade i för inte så länge sedan, med startfält på 5-10 cyklister. Och hur kul skulle Gustav tycka att det var…?

    /En till motionär

    SvaraRadera
  5. Gustav Ynglingen Höög9 september 2014 23:58

    TjÄna! Jag varken är eller har inte varit det mista frustrerad i helgen, eller jo kanske lite när jag fick se detta blogginlägg. Jag gjorde ett antal missar under loppen i helgen och fick höra det av de andra cyklisterna, men inte hängde de ut mig på deras bloggar efteråt för det, utan de släppte det nästan direkt efter loppet(tror jag), då jag tog till mig deras kritik och tog lärdom av det. Men jag är ung och lär mig hela tiden, men en annan sak fick jag bekräftat i hans kommentar är "man kan inte lära gamla hundar sitta". Och på svar om att det blir färre som täpper luckor och man blir av med fler cyklister om jag ligger längre fram, så va jag väldigt sugen på att släppa Öijers lucka ännu större och sen rycka i kapp och bli av med de flesta, men jag hade en trött lagkompis längre bak som jag gärna ville ha med.
    Och nä jag har inga problem med att vi ligger på olika nivåer i klungan och att även de mindre starka försöker ligga långt fram. Däremot som jag skrev innan så har jag svår för dom som har lite för mycket stolthet och inte kan ta lite kritik av en "junis/yngling", utan istället för att ta lärdom när jag skrek "kom igen eller gå åt sidan" i kantvinden måste hänga upp sig på det och skriva av sig det på sin blogg (med namn). Fast problemet ligger nog inte i något av det du skrev i din kommentar utan i att att Öijer och jag har två olika uppfattningar om hur man bär sig åt i kantvind!
    P.S de "motionärer som vinglar och har allmän dålig kontroll på cykeln, de klarar jag mig bra utan och dom får gärna lära sig cykla i någon lägre klass typ Senior/Sport.

    SvaraRadera
  6. Tjenare!
    Som du kanske såg så nämnde jag sju andra cyklister vid namn också, utöver de som stod med i resultaten. Det blir liksom lite mer intressant att läsa om händelser och få ett namn samtidigt, än om jag skulle skriva han, hon eller hen om alla. Jag släppte ditt agerande rätt snabbt också, men något lär jag ju ha att fylla ut denna blogg med så därför sparar jag gärna lite händelser från mina lopp eller träningar att skriva om. Jag har inte sett så många bloggar från herrelittävlingen, du kanske kan hänvisa till någon? Svenska cyklister är rätt dåliga på att profilera sig eller synas utåt. Jag hjälper gärna till genom att namnge cyklister i min blogg, vilket ju når ut till många gånger fler än de åskådare som var på plats för att se dig och mig tävla i söndags.

    Eftersom du antagligen har ambitioner att bli en riktigt bra cyklist och tycks ha anlagen för att lyckas så är det nog lika bra att du vänjer dig vid att andra kommer att ha synpunkter på ditt agerande på tävlingar. Liksom att folk kommer ha synpunkter på hur du tränar, hur du ser ut, hur du pratar med media, vilka tävlingar du kör etc. Det är nog bara att gilla läget.

    Precis som du så lär jag mig hela tiden, det är ju en av dom härliga sakerna med cykelsporten. Den kan verka så enkel från ett åskådarperspektiv, men som cyklist blir man nog aldrig fullärd.

    SvaraRadera