Så långt ifrån doping som man kan komma

Lite bilder från dagens hempendling!

Den här skylten har ju fått vara med förut i bloggen men förtjänar givetvis en extrarunda. Barberget heter annars platsen om ni vill hitta den på en karta.

Fick ett par minuters pendlarsällskap fram till Ornäs, det var all-in som gällde i den här backen. Vi hejade i alla fall på varandra också!

Skoöverdraget på vägen längs någon äng mellan Vassbo och Olsbacka

Så stor näsa att hela inte fick plats i bilden.

Eftermiddagens siffror.

Har fått ihop nästan två timmar och femton minuter cykling idag. Så glad över det och så trött har jag blivit av det. Känns alltid bra att cykelpendla och 25-30 kilometer enkel väg är inget man leker sig igenom varje dag direkt. När jag cykelpendlar så får jag frisk luft i mängder, se och uppleva lite natur, jag får motion och en känsla av frihet. Att det är bra för miljön gör ju inget. Det är skönt att "rensa skallen" lite också efter en jobbdag och på väg till jobbet brukar tankarna vara åt det kreativa hållet.
I mitt fall blir det inte billigare än att åka buss, men för att få allt detta lägger jag gladeligen ut några kronor.

I FC Barcelona behandlar man spelarna med tillväxthormon

http://www.irishpeloton.com/2012/02/drugs-in-football-pull-the-other-one/
Tydligen inga konstigheter utan bara så man jobbar inom FC Barcelona. I en idrott som vill vara ren hade det där kallats doping och gett två års avstängning. Vi får väl se hur internationella fotbollsförbundet och världspressen angriper detta systematiska fuskande hos ett av världens absolut mest välkända idrottslag. Jag har inte sett något om det än, har ni?

Dagens outfit + dagens lunch(er)

Eftersom jag cyklade hit så packade jag ryggsäcken lätt. Ingen jacka med andra ord, vilket blev väldigt tydligt nu när jag skulle ut på lunch.

Dagens luncher blev "kycklinggryta med ris" och "dagens pasta". Ingen gourmetmat direkt och vad är grejen med lunchrestauranger och ris? Kanske inte så konstigt att inget händer på vågen med buffé fyra eller fem dagar i veckan...
Imorgon är det fettisdagen!

Sista veckan som 29

För på söndag fyller jag veteran (30, kan ni fatta!?). Detta ska givetvis firas hela veckan lång och jag började i morse med 25,75 km cykelpendling med grisben i motvind på snöiga och spåriga cykelbanor

Såg igår att jag på årets 50 första dagar hade tränat 31½ timme, nu ska jag bättra på den minuter/dag-kvoten något. Tränade ju ca: 290 timmar förra året och har en ambition om att träna mer under 2012. Det här med cykelpendling ger så mycket på så många olika plan!

Backintervaller i Högbobacken

Körde vintercrossen med dubbdäck idag

Stillastående start vid skylten

Målgång vid soptunnorna, i höjd med Kårestugan-skylten

Puls- och höjdkurva från dagens pass

Lite siffror från passet

Kändes rätt bra efter första intervallen så i den andra gick jag all-in och gjorde mos av benen. Ändå rätt trevligt pass och skönt med lite fullfartsflås så här på inledningen av våren.
Tack vare bloggen så har jag kunnat hitta lite gamla vinter och vår-tider från Högbobacken att jämföra med:
7/3 2011 (vintercykel, vinterväglag):
6:31
6:14
6:24
6:32

9/5 2010 (mtb, asfalt):
5:50
5:35
5:38
5:47

18/3 2010 (vintercykel):
6:02

5/3 2008 (vintercykel med Robert Österling)
6.06
6.00
-
6.13
5.57
6.38

24/2 2008 (vintercykel)
6.36
6.31
6.18
6.23
6.15
6.39

Plusgrader idag

Vintern får kämpa lite nu framöver, kollar man prognosen så väntar ett antal dagar med plusgrader nästa vecka. Jag har aldrig åkt skidor i klisterföre och vet inte om jag kommer göra det denna vinter heller. Så jag kanske lägger skidorna på hyllan för säsongen. Vi får väl se hur det går med den här våren.
Den här mellanperioden när det varken är riktig vinter eller torrt på vägarna är inte alltid en fest att cykla heller. Men med riktiga skärmar och bra kläder så kommer man långt. Det blir nog mindre skogsvägscykling och mer tid på landsvägen istället.
Våren står för dörren och snart är sommaren här!

Så typiskt mig...

Gjorde ett återbesök i klubblokalen igår kväll med sikte på två stycken tjugo minuter långa intervaller på 280-290 watt. De två senaste 2*20-passen har jag legat kring 280 watt, men den senaste tiden har jag ändå fått träna några dagar utan att vara sjuk så jag hoppades kunna hamna i spannet 280-290 watt.
Drömmen är att någon gång kunna köra 2*20 på 300 watt igen.

Körde igång med första intervallen utan någon större uppvärmningsansträngning och det kändes jättefint på ca: 290 watt. Tänkte att det kanske kändes så lätt eftersom kroppen inte riktigt hade värmts upp ordentligt och att det skulle börja ta emot lite efter någon minut. Gissa om jag kände mig nöjd när den upplevda ansträngningen höll sig på en behaglig nivå genom hela intervallen. Alltid så fint med framsteg och förbättring. 10 watt är ändå en ganska bra höjning, och detta utan att bränna ut mig också!
Nu skulle jag ju kunnat köra bägge intervallerna på 290 och göra vinterns bästa testcykelpass, men nejdå. Istället vred Hybris-Henrik upp effekten till 300 watt i ett försök att klämma den andra tjugan på dröm-nivån. Inte kunde jag nöja mig med 10 watts förbättring inte, nej jag skulle givetvis tro att jag kunde förbättra mig med 20 watt på en gång. Det här är ett problem jag haft på tävlingar förr också, när det har känts bra så har jag inte nöjt mig med den känslan utan direkt spänt bågen för hårt till jag gått av på mitten. Nu klarade jag bara nästan sju minuter på 300 watt. Mest beroende på mentala kollapsen efter att ha insett att jag tagit mig v(w)atten över huvudet och att det faktiskt var skitjobbigt med 300.

Nåväl, jag hade högst troligt klarat 2*20 på 290 watt vilket är ett stort steg i rätt riktning. Nu ska jag försöka få till ett pass i eftermiddag/kväll också och då landar jag på väl godkända fem pass denna vecka.