Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2009-05-15

[Öijers cykelskola] Komma hem trots punktering på reservslangen

Öijers cykelskola var menat som något vettigt. Att jag skulle dela ut min kunskap till er. Lagtempoinlägget blev kanske en smula tramsigt... Men nu kommer ett riktigt tips, som förhoppningsvis kan rädda er någon gång. Det här knepet lärde Tommy "Crosstompa" Johansson mig för många år sedan. Helt klart något man kan ha användning för även om mobiltelefoner kan fixa de flesta problem nu för tiden...
Ni har ju alla reservslang och pump med er på träningarna. Men om ni har dubbel otur och punkterar två gånger så kan ni kanske känna er strandade. Men inte efter att ha läst detta inlägg.


Säg att ni har fått en punktering och inte har någon reservslang, eller ens lagningslappar med er. Som i detta fall då en elak kvist kastat sig igenom min slang.


Då letar ni reda på hålet (inte så svårt om man har en kvist genom slangen) och river av slangen där hålet är. Går det tungt så kan ni använda de där sylvassa hörntänderna som gud begåvat er med.


Helt av ska slangen. Tanken är att ni skall göra en dubbelknut (helst råbandsknop) med slangen. Tänk på att få så lite utstick som möjligt från knuten. Onödigt att göra 20" av slangen om det inte krävs.


För att så lite luft som möjligt skall läcka ut så kan ni hälla på lite sportdryck, helst High5 givetvis. Är du en sådan där dum rackare som åker runt med vatten i flaskan får du leta reda på kåda eller något annat klibbigt att smeta på vid öppningarna. Knuten drar ni givetvis åt så hårt ni bara kan.


Helst har ni, precis som jag, en väldigt liten, snygg och lätt pump. Denna pump ger er jobb i minst tio minuter men den tar lite plats i fickan och är snygg.
Turen hem blir kanske en aning guppig, men du slipper ju åtminstone gå hem de sista åtta milen.

Ny framväxelstandard för MTB

Vad tror ni om denna?

Kommer detta bli bra eller anus? Hit eller shit? Najs eller bajs?

Jag har skruvat lite cykel nu i kväll. Det var lika kul som jag mindes att det skulle vara...

Gagnef ringde

Vi har haft en annons ute på Blocket och en intresserad köpare hade hört av sig. Grejen med honom var att han kallade sig Gagnef. I telefonen i alla fall. Gagnef är en kommun i Dalarna, mellan Borlänge och Leksand. Det finns ingen person som heter Gagnef, alltså kallade han sig för sin hemkommun. Lite fränt. Tror jag ska börja svara Falun i telefonen här hemma. När han ringde så svarade jag med mitt namn, det brukar jag göra. Och då sa han:
- Ja, hej. Det var Gagnef här.
Klockrent!

Edvald Boasson Hagen

Kommer ni ihåg när Pettachi vann en etapp och jag skrev: "Annars var ju Edvald Boasson Hagen dagens president. Vilken kille."
Tvåa igår bakom solosegrande Michele Scarponi och idag vinnare. Det var tydligt att han var starkast i gruppen mot slutet. När han satt och frihjulade under sista kilometern. Att han skulle vinna var glasklart.
Grattis Norge!

Det här blir bra


Det här gillar ni väl?

Skön start på dagen

Även om kvart över sex inte är min favorittid på dagen, så kan det vara skönt att vara uppe först. Ebbah väckte mig idag. Skönt med bara ett barn på morgonen. Så man har tid för internet och tidningen också. Hann kolla igenom alla sidor jag ville kolla innan Emily vaknade.
Ronya är nu och lämnar Emily på skolan, Ebbah leker med en studsande boll och Filip tittar på TV/leker med tåg. Så jag klämmer in några rader här.

Har fått ett I-landsproblem på halsen. Det är nämligen så att minneskortet i kameran i princip är fullt. Alltså måste jag tömma det. Jag har rensat ut de flesta "skitbilder", men jag är en Spara. Visst, jag skulle kunna lägga bilderna i datorn och kommer så göra denna gång. Men det är bara en kortsiktig lösning. För jag vill inte fylla upp datorn. Och på datorn är inget säkert. Så jag måste väl skaffa mig en sådan däringa extern hårddisk. Helst en stor rackare också. För det kommer ju bli några fler foton i framtiden också..

Har fått tre stora fotojobb också. Man skulle nästan kunna kalla mig för proffsfotograf. Men okej, det är tre personer jag känner. Två som vill bli fotade med cykel och en som bara bett om foton på sin cykel...

2009-05-14

Kliv av nu så vi kan åka hem

En klassisk kommentar på cykeltävling.
Idag blev det kvällsträning. Kvällsträningar är skit. I ungdomen gick det väl bra. Inget att göra på dagarna och energi kvar på kvällarna. Men nu, gammal som gatan och med småbarn som tar krafter.. Nu är kvällar inga bra träningstider. Idag hade jag dock inte tid innan klockan åtta att sticka ut.
Drog ut mot Grycksbo för att möta upp en annan trött gamling, Jens. Tog vägen över Norlingberg. Hade tänkt klämma en intervall där och gjorde också detta. Gick segt som stryk. Hade försökt skrämma upp pulsen innan backen började men lyckades aldrig komma över 144. Det fanns inget mer i benen. I backen steg dock pulsen. Tiden blev givetvis ruskigt dålig med de klubborna till ben som jag bestraffats med denna afton. Det var dock aldrig några problem att gå på stora klingan fram hela vägen upp. Det blir väl så med grisben. Tunga växlar och låg intensitet.


På väg utför stannade jag för ett foto. Det var ganska fint trots allt.

Mötte upp Jens som visade sin nya XC-bana. Den visade sig bestå av endurospår i mossbeklädd urskog. Rätt läckert. Men lite slirigt. Och ett rackarns svängande. Många alternativa stigar fanns det också. Det svängde så mycket att jag blev lite yr. Lyckades punktera också, så det är inte bara på Jungfruberget man punkterar.


Här börjar banans uppförsbacke, som är en klättring. Skillnaden mellan banan på Jungfruberget och denna är att det blir rakt upp och sedan nästan rakt ner. Och hela backen kommer i ett långt svep.


Ett överaxelnfoto lite längre upp i klättringen. Solnedgång och sån skit.


Jens på väg utför. Precis kommit ut på en riktig stig. Här svor jag lite över att stå med mobilkamera istället för systemkamera. Det börjar bli dags att lägga av med elitfasonerna och cykla med ryggsäck istället. Kamera, en liten flaska vin och något gott att äta. Så skall cykelturerna upplevas när jag blir vuxen.

Vi körde nästan två varv. Eller tja. Varvet varierades en aning. Jag har satt Jens på att röja upp och markera banan. För på lördag kör vi tävlingsträning där.
Vi samlas klockan 09.00 på Postenparkeringen för avfärd mot Grycksbo där vi skall vara 09.30. Kom med och kör. Vill ni inte tävla så kan ni väl hålla sällskap ut och mysa lite i skogen när vi andra svettas.

När jag skulle hem slet jag ett tag för att hålla distanspuls hela vägen hem. Men med några kilometer kvar klarade jag det inte längre utan föll ner till en puls runt 110. Helt slut. Inte väggenslut. Utan bara slut.