Ett par hårda pass, ett fint pass och känslan av att lämna tråkigheter bakom sig
Hej!
Tillbaka till en ny måndag, en ny vecka och ett nytt blogginlägg. Jag har hittat tillbaka hit till bloggen allt mer igen och jag trivs väldigt bra med det. Jag tycker om att skriva dessa små inlägg och dela med mig av bilder (och filmer) från mitt cykelliv. Kul också att du tittar in och läser detta, det motiverar mig till att skriva mer.
Jag blir genuint glad av den. Musiken hörde jag i en annan persons reel och den i kombination med att se något jag älskar att göra får mig att le.
I fredags så körde jag SZR After Work Party på Zwift. Det där är riktigt hårda lopp. Inte speciellt långa men nivån är hög och tempot superhögt. Loppet pågick i 24 minuter där jag snittade finfina 323 watt. Precis som någon tidigare fredag så gick jag in i loppet med någon slags ambition om att attackera men även om jag fick fram näsan i vinden någon gång så blev det mest att sitta på rulle och tugga styrlinda. Jag spurtade in som finfin sjua, mycket nöjd.
Precis som på Le Peloton så var benen lite bättre än väntat så här kort inpå sjukuppehållet och sådant muntrar alltid upp lite extra.
I lördags så packade jag ner drönaren i styrväskan och tog mig ut på en gravel-tur. Lite grått väder, lite slitna ben men när jag väl hade kommit igång så var inte benen något bekymmer utan jag kände mig stark igen.
Det blev inte ett märkvärdigt pass. 97 minuter mestadels zon 2 men det var ändå precis vad jag behövde där och då. Visst, jag hade kunnat hålla på mycket längre men ibland får man nöja sig med det lilla och det är alltid bättre med lite träning än ingen träning.
Jag cyklade över några slagghögar och valde att stanna där och skicka upp drönaren en sväng. Det är ju något speciellt med dessa bruna stenhögar ändå.
Med en drönare så kan jag få lite andra fotovinklar än selfies också vilket jag kan uppskatta. Just den här blev inte i så bra kvalitet men den fångade ändå stunden på ett bra vis.
Det blev lite cykling i skog också bara för att jag kan. Här står jag och kikar på om drönaren tar någon bild och det gjorde den ju bevisligen.
I lördags så hoppade jag med hjälp av en sten vid stigen. Det där är en sådan där sak som jag har undvikit och fått ont av dom gånger som jag har råkat göra utan att tänka. Men i lördags så hoppade jag, landade och tänkte direkt på min arm men den gjorde inte ont och jag hade liksom styrka i handen/armen nog för att det skulle kännas bra. En sådan otrolig lättnad!
Så tänkte jag på vad ortopeden sa i vintras, att jag nog inte skulle kunna tävla MTB i år men att till hösten så borde det börja kännas bättre igen så till 2026 skulle det nog gå att tävla MTB igen. Så väl det verkar stämma och så lättad jag är. Visst spänner det lite i armen och gör ont någon gång då och då men att kunna känna hur läkandet fortgår och styrkan återkommer är en obeskrivligt skön känsla.
Igår så firade jag inte bara ett år sedan armbrottet, jag cyklade race inomhus också. Testade att attackera några gånger och blev väldigt trött. Jag fick inte riktigt ut det jag hade hoppats på men jag skriver bland annat in 41½ minuter zon 5 och 22 minuter zon 4 i träningsdagboken.
En till bild från lördagens pass, det är bra fint där ute.
Att jag har skrivit mer sällan här hade sin början under våren 2024 när min energi var låg och jag upplevde fysiska tecken på lång tid med stress. Då bestämde jag mig för att skala ner så mycket som möjligt för att vända på den skutan och jag lyckades. Det var inte blogginlägg som var varken orsak eller lösning men jag behövde använda den energin jag hade till det jag verkligen behövde göra och allt annat fick stå åt sidan.
Kikar man på antalet blogginlägg per månad så syns det tydligt att något hände där mars-april 2024.
Energin har jag fått tillbaka. Livet känns riktigt bra och jag vill skriva fler inlägg här igen. Så då gör jag det.
Vilken helg Jenny Rissveds hade då, hon bara fortsätter att rada upp första- och andraplatser i världscupen. Hon vann XCC och blev tvåa i XCO och det som nybliven världsmästare med allt vad det nu kan tänkas innebära. Ja, jag har ju ingen aning som du säkerligen förstår men nog är det något extra ändå.
Den där Remco Evenepoel fick ju till ett helt grymt tempolopp igår också. Vilken kross!
Hösten är här och det är mycket cykellopp fortfarande. Bara att fortsätta njuta av underhållning på "TV" eller var du nu tittar samt egna turer ute i härligt höstväder.
Stort tack för att du läste, hoppas att du får en fin dag. Vi hörs snart igen, hoj!
Genom några av mina samarbeten kan jag erbjuda dig följande rabatter:
Siroko har samarbetat med mig sedan hösten 2020. De säljer cykelkläder, cykelutrustning samt kläder för andra sporter och frilutfsliv. Med denna länk så får du 10% rabatt:
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar