Kvällens TCT / Dalaserie

Cyklade ju racer till jobbet idag och cyklade sedan från jobbet och till TCT / Dalaserien som hade samling vid Torsångs kyrka vid 18 i kväll. Eftersom det inte var speciellt varmt (12-13 grader) och ganska molnigt så trodde jag inte på något jättestort startfält men när jag kom dit så var det jättemånga där. Dalaseriestatusen hade lockat YA:s cykelgymnasieelever och vi var ett gäng elitcyklister samt givetvis en stor skara duktiga veteraner.

Samlingen

Det stora antalet cyklister gjorde att jag trodde på att det skulle bli svårt med utbrytningar tidigt med så många pigga ben i gruppen plus att vi skulle åka ovanligt långt idag. Visserligen bara 66 kilometer, men vi brukar åka mycket kortare på dessa träningar/tävlingar. Banan som vi skulle köra fyra varv på är inte speciellt kuperad men ändå lite böljande, ca: 35 meter skiljer högsta från lägsta punkten så det var inga klättringar att tala om. När den drygt 50 personer stora klungan rullade iväg så anförde jag från start och smyghöjde farten lite. Fick med mig Jocke Stoor och Fredrik Carls och vi var plötsligt en trio som fick lucka direkt. Vi körde på lite och fick sällskap av Fredrik Frykberg och Andreas Blomqvist, när vi gick in i banans längsta motlut så anslöt också Marcus Johansson efter en väl avvägd attack från klungan. Efter någon kilometers hårdkörning och lite krångel med dragjobbet så var vi plötsligt bara en trio i täten: Marcus, Fredrik Frykberg och jag. Två Motala-cyklister och jag alltså. Vi gasade väl på i ett försök att distansera klungan och fick också en lucka att arbeta lite med.

Ute på andra varvet började det kännas som om det här skulle kunna gå vägen ändå, luckan var ganska stor och samarbetet mellan oss tre fungerade bra. Den höga farten började dock kännas i benen och ute på det tredje varvet så såg vi att klungan började närma sig igen. Vi höjde intensiteten något för att försöka hålla undan och när vi gick ut på fjärde varvet så kändes det lite halvlugnt igen. Så också när vi passerade backarna i början av varvet, men så när vi åkt ungefär halva varvet så ser jag plötsligt klungan som satt en jävla fart. Så vi gjorde detsamma, en spurtsugen klunga är inget man vill ha för nära sig efter en lång utbrytning.

Med fyra kilometer kvar så tyckte jag att klungan närmade sig så snabbt att jag valde att chansa lite med en idiotförning, skulle vi hålla undan så var det idiotförningar in till mål som gällde. Tittade lite på våra skuggor och såg att jag fick en meter, tryckte då till lite extra och kunde konstatera att jag var solo. Körde därefter givetvis allt jag orkade med en vilt jagande klunga bakom mig. Först med ca: 75 meter kvar kände jag att jag verkligen skulle klara det och lyckades vinna med några få sekunder före klungan som hämtat in Marcus och Fredrik på slutet.

Utbrytarkompis Fredrik och jag med våra Bianchi Sempre-hojar, foto: Jonas Axforsen

Det blev verkligen ett bra pass det här. Å så en hemcykling på det med urvriden kropp, skönt det.
Lite data från själva tävlingsdelen av dagens cyklande:
Tid: 1:37:08
Distans: 66.39 km
Snitt/maxhastighet: 41.0 km/h / 61.2 km/h
Snitt/maxpuls: 167(85%) / 183(93%)
Höjdmeter: 462
Watt: Marcus som var med i utbrytningen hade 335 watt i snitt