Effektiva barn

Så här förberedda var mina barn när jag klev upp i morse. Redo för depåbesök och påklädning.

Så här snällt stod mina barn och väntade på bussen.

Och här har de kommit till dagis och går direkt till sina platser och börjar klä av sig. Mycket väluppfostrade barn som när de fått av sig ytterkläderna ger mig en puss och en kram och sedan går in till sina respektive avdelningar.

Pappas barn.

Pappan själv ska nu träna, hör och häpna. Efter åtta Vasaloppsvilodagar är det nu dags att göra något. Det blir en cykeltur på ungefär två timmar, tänkte mig en runda runt sjön Runn. Har annat att göra också, men det får jag helt enkelt göra när jag kommer hem. För jag behöver detta. Annars kommer jag nog vila till midsommar och bli en trasig människa.

Om jag hade en eller två veckor med inaktivitet som elitaktiv brukade jag oftast komma igång med träningen igen på två veckor med distansträning. Första veckan bestod oftast av tre pass på två, tre och tre timmar. Med en vilodag mellan varje pass. Andra veckan tränade jag kanske fyra gånger fördelat på två tretimmars och två fyratimmarspass. Sedan ansåg jag att jag var redo för riktig träning. Detta är bara något som jag tycker passar bra för mig, kanske är det bättre att smacka igång med intervaller direkt. Jag tror att man måste hitta något som fungerar för sin egna skalle och kropp. Det ska dock sägas att jag på mina distanspass väldigt sällan håller mig inom 10 pulsslag och kör i en jämn intensitet. Oftast har jag en lägstanivå som jag vill hålla (ca: 65% av maxpuls), men sedan kan jag köra lite naturliga intervaller i backar och med spurter.

Om denna vila varit väldigt ofrivillig och nära någon viktig tävling så var det bara pang på rödbetan som gällde. Men så ska man givetvis inte göra.