Kvällarna innebär nu för tiden allt som oftast någon form av mental död. När barnen somnar är det som om någon drar ur en sladd. Den senaste tiden har det blivit allt mer tydligt. Kroppen är vaken, jag sitter och klickar och skriver på datorn, men hjärnan är i dvala. Idag hade jag under dagen faktiskt en tanke på att träna i kväll. Barnen sövdes någon gång strax efter halv åtta. Först halv nio kom jag på att jag tänkt på träning tidigare idag. Då kändes det för sent och jag är för trött.
Men imorgon, då är det dags! Jag ska träna. Och det måste ske under dagen, på eftermiddagen är det barn, middag och läggdags för barn. Sedan styrelsemöte med Falu Cykelklubb på det. Det blir, precis som de senaste 3-4 träningspassen, någon form av kommaigångträningsförsök. Bilder utlovas. Kanske inte så artsy som hos andra, men jag ska göra mitt bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar