Nytt svenskt cykelmärke: Carbon8

Grundarna av Carbon8: Johan Bournonville och Mikael Andersson
"Vi är passionerade cykelälskare och designers. Vi kan bara inte låta bli att bygga superlätta tävlingscyklar och designa allt omkring oss, bara för att få den bästa och snyggaste cykelupplevelsen. Carbon8 Race Team kommer att fortsätta delta i XC och Landsvägs lopp av alla slag runt om på klotet. Häng med oss!"

Igår premiärvisades ett nytt och svenskt cykelmärke från Karlskrona: Carbon8

Carbon8 har än så länge en 29" MTB, en racer, egna hjul till både MTB och racer samt lite matchande kläder.

Så här ser hojarna med dom egna hjulen ut:

Lite stycken från deras hemsida som beskriver deras produkter:
"CARBON8 – 100% RACE READY
Race Ready innebär att cyklarna är 100% tävlingsklara. Du behöver inte byta däck, hjul, sadel, montera styre eller pedaler. Allt är redan klart för tävling."

"CARBON8 XC29
När tävlingen kräver en snabb, effektiv och lätt MTB så är det CARBON8 XC29 som gäller. XC29 är optimerad för Cross-country tävlingar som Långloppscupen eller Cykelvasan där det är en blandning av stig och grusväg. Dom extremt lätta 29er hjulen i kolfiber gör att du lätt rullar över stenpartier, rötter och hålor utan att tappa fart och du håller samtidigt uppe momentum.

Den koniska styrhuvudet ger en ökad kontroll, stabilitet och styvhet samtidigt som dom flexande sadelstagen tar upp ojämnheterna."

"CARBON8 ROAD - en riktig fullblodsracer. Här har vi en ultralätt och välbalanserad kolfiberram med carbon8´s specialdesignade, lätta och rappa högprofilhjul. Vi har valt att utrusta den med den välbeprövade, svarta Shimano Ultegra gruppen rakt igenom. Inga mixade grupper. Det är mer estetiskt tilltalande, och gör det lättare att hitta reservdelar vid behov. Verkligen ett konstverk i sin mattsvarta stealth inspirerade design, och dom få gula detaljerna som lyser upp. En fantastiskt vacker fullblodsracer som pryder sin plats på väggen efter fullgjort värv."

Kingdag i sadeln

Knallblå himmel idag!

Jag klädde mig alldeles för varmt idag, började reglera temperaturen genom att plocka av mig handskarna.

En finare grusväg

Dom här benen gick av sig själva idag, det var bara att hålla i styret och hänga med.

Sjö vid Idkerberget.

Sjön Rämen.

Gräseldning blev till förrådsbrand i Rämshyttan.

Det kan inte bli för många bilder på väg vid sjö, dessa är dock något oskarpa.

Lång grusväg mellan Nyhammar och Mockfjärd med varierande seghet.

Det var riktigt skönt att se asfalten igen efter att ha fått slita lite på den sega grusvägen.

Mot slutet av passet så mötte jag allas idol, Johan Landström.

Det blev många bilder idag, men så var jag nästan ute i sex timmar också och vädret var ju heeeelt fantastiskt. Handskarna åkte av tidigt, buffen hade jag som pannband och även den åkte av. Var ju fortfarande för varmt klädd, men det fick gå. Benen var helt sjukt bra och första tre timmarna gick av sig själv, den där långa grusvägen till Mockfjärd gjorde ju att jag tappade lite pangpang men kunde komma igång igen efter en stund på asfalten. Mot slutet så började jag känna av timmarna lite men ändå bra känsla genom hela passet.

Det här var alltså en av dom två långrundorna som jag planerat att köra. Passerade min chefs hus under rundan och han var ute så jag stannade till. Fick en rundvisning av hemprojekten, hembakt bulle och vatten. Utöver det så blev det en flaska Powerbar och en energikaka under passet.

Ruggigt bra pass, bra för självförtroendet och förhoppningsvis så var detta vändningen som jag behövde inför säsongen.

All data:

Dags för distans

Idag blir det distans även med Kessiakoffs mått mätt. Vädret verkar växla mellan underbart och fantastiskt så det här blir nog en härlig dag i sadeln. Premiär också för dubbfritt bak!

Cykelprat i Östersund

Först och främst vill jag passa på att tacka Östersunds CK som gav mig förtroendet att få komma till deras årsmöte och prata cykel. Det var jättekul att få göra detta och hoppas att ni tyckte det var okej.
Efter lite funderande så bestämde jag mig för att sitta med på deras årsmöte som var precis före mitt prat och det ångrar jag inte. Alltid intressant att se hur det fungerar i andra föreningar. Fick med mig lite därifrån och kunde inte låta bli att skicka ett par passningar till ÖCK också. Det finns mycket för föreningar att lära från varandra.

Foto: Richard Lindberg

Mitt prat bestod av: Presentation av mig själv, Barn- och ungdomsträning, Elitlag landsväg, Cyclocross och Vinterträning. Mycket intressant kan sägas om detta men jag tror jag inte drog över min tänkta timme allt för mycket. Hur vida det gick bra eller ej får ni nog nästan fråga deltagarna om, men jag hade kul!

Även om det är långt till Östersund så blir det ändå fridfullt och skönt att åka. Jag älskar ju skog och skog finns det gott om i det här landet!

Idag ska jag till Östersunds CK för att prata cykel

"Torsdagen den 27:e mars kl 18.00 på Campus Q-huset, sal Q171 - bottenvåningen - träffas vi för cykelinspiration. Vi startar med årsmöte för att övergå i ren och skär cykelinspiration med Henrik Öijer från Falu CK och med en mycket uppskattad och läst cykelblogg:http://oijer.blogspot.se/ . Vi kommer att bjuda på lättare fika och ser fram emot många besökare och bra diskussioner!"

Det här blir givetvis hur kul som helst. Lite spännande är det ju eftersom det blir första gången jag gör någonting liknande, samtidigt känner jag mig lugn eftersom att snacka cykel är något av det bästa jag vet.

Ses vi i kväll?

Jobbpendling och ett bra mellanmjölkspass

God kväll!

Ni flitiga bloggläsare har väl redan noterat att jag cyklade till jobbet idag, det var ju inte helt tråkigt om jag säger så:

När jag sedan skulle släpa mig hem så hade jag laddat hela dagen för en riktig smällkaramell. Ett riktigt mellanmjölkspass som trots lagom ansträngning blir svinjobbigt på grund av längden. Jag vet att polariserad träning är något som lyfts fram i studie efter studie som något att eftersträva. Alltså köra distanspass och högintensivt, inte något halvhårt elände. Jag kan dock känna att detta pass ger bra pangpang till benen och dessutom så är det ju inte fel att träna på hela skalan och använda hela registret då och då.

Distanspass kör jag gärna med en intensitet på mellan 65 och 80% av maxpuls och intervallerna håller jag mig på 85% och uppåt. Mellanmjölken borde alltså hamna mellan 80 och 85% av maxpuls någonstans och det är precis där som detta pass ligger. Det hela går ut på att köra i två timmar med en snittpuls på minst 82%.

Problemet med att hålla hög snittpuls är ju att det finns korsningar, nedförsbackar och annat skräp som sänker din puls, så det gäller att ligga på hela tiden för att hålla ångan uppe. Däri ligger också tjusningen med detta pass. Bortsett från alla fördelar man kan få i ren träningseffekt så är det ju också en mental träning att orka pressa sig så länge när benen skriker vila och du istället måste gasa på utför för att inte sänka snittpulsen.

Första trettio minuterna gick ju finfint. Lite jobbigt att kallstarta och jobba upp en schysst snittpuls bara, det krävs ju att man ligger över tänkt snittpuls ett tag för att landa där man vill. Efter ungefär 45 minuter började det bli lite småjobbigt. Efter 60 minuter började det bli lite mer kamp, nu ville benen helst vila utför och kör man på för tung växel så är det lite extra lätt att intensiteten blir för låg stundtals. Lätta växlar och pangpang är det som gäller. Efter en och en halv timme så funderade jag på om jag ens skulle klara det och sista tio minuterna var jag snudd på gråtfärdig. Hemma i TV-soffan så började baksidan av vänster lår att dra ihop sig till kramp men jag lyckades rädda det hela i sista stund.

Den här typen av pass med långvarig stress på muskulaturen tror jag är bra för cyklister som ofta drabbas av kramp. Intensiteten blir lite knappt det jag har på långloppstävlingar så det är ju riktigt jobbigt.
Totalt fick jag ihop en bit över två timmar på hemfärden där jag under två timmar nådde en snittpuls på 165 slag i minuten vilket är 84.2% av min förmodade maxpuls. Det blev ju ett riktigt gött pass och det är lätt att känna sig nöjd efteråt.

På vägen till jobbet fick jag njuta av soluppgången och på hemvägen så fick jag njuta av solnedgången:

Data från hempendlingslakten:

Tillbaka i gamla ovanor

Jobbpendling idag igen, det var ju faktiskt inte igår. Fördelar med detta är ju bland annat:
1. Variation i träningen
2. Jag hinner träna så mycket som jag vill
3. Jag kan få med lugna pass också och slipper gå all-in på alla mina pass
4. ANNAT