Frukoststund

Sitter nu och avnjuter en frukost med slitna ben
Idag blir det två cykelturer: först en sväng med barnen och senare idag väntar en Skuggarvstemporunda. Vill testa hur kroppen fungerar dagen efter ett långt MTB-pass.
Ronya har köpt en ny våg till mig, utöver vikt så visar den också fett-, vatten- och muskelprocent. Kämpa Henrik!

Långcykling MTB

Spenderade fem timmar tillsammans med min MTB och en massa faluskog idag. Hittade en skogsödla och en man som cyklat vilse: 

- Nu jävlar är jag vilse, sa han. 

- Då har du kommit rätt, svarade jag och syftade dels på att jag hittar i skogen och att MTB bedrivs bäst vilse.

I övrigt gick det mesta bra även om stormar och avverkning har förstört delar av min skog, lite trist. Tyckte att jag orkade driva på bra ända till slutet och benen kändes mycket bättre än i torsdags. Att cykla ensam säger dock inget om formen om man inte tävlar mot sig själv då förstås. Tog en del kort och kom hem trött.

På väg upp för Kunterberget

Sprättar'n

Fint i Källslätten (omgivningarna också!)

Sätertägten, här skulle man bo!

Bra start på dagen

Fick sova länge, äta en härlig frukost med Ronya, mysa med barnen, åka till affären med barnen och vi har nyss hämtat svärmor på tågstationen. I eftermiddag är jag lovad ett cykelpass och jag kommer köra mig stum på MTB. Har en gammal "långloppsbana" som jag tänkte kolla statusen på.

Jenny Rissveds vann EM-guld!

Lite mer info finns: här
Grymt kul och stort grattis Jenny Rissveds !

Breakaway

Lisa Ström, Magnus Darvell och jag skapade oss en lucka och höll undan till ett spurtpris igår. Foto: Peter Brohlén (men jag har beskurit bilden för att bättre passa in i bloggen...).

Skitben igår och vila idag. Blir väl lite cykel ändå givetvis men inte något cyklande.

En av de nyaste medlemmarna i Falu CK har presenterat sig

I söndags vann nämligen mountainbikelandslagets förbundskapten, Fredrik Ericsson, den första upplagan av Högbobiken iklädd min gamla (men ändå nästan helt nya) FCK-tröja:

Foto: Stefan Antonsson

Det är kul det här med att vara ordförande i en cykelförening. Dels alla utmaningar, frågor och när föreningen är så bred som Falu cykelklubb är så gäller det också att göra alla i föreningen glada. Eller åtminstone så glada som ekonomin tillåter. Jag tycker vi har medvind igen, medlemsantalet ökar och ekonomin blir sakta bättre och vi har en hel del jätteduktiga cyklister trots små medel från vår sida. Målet är för oss att göra nollresultat varje år och vi är inte ute efter någon vinst. Men å andra sidan så skulle ett dåligt år också kunna bli klubbens sista år. Så vi har varit tvungna att hålla igen på utgifterna ett tag.
Igår registrerade jag nya medlemmar i klubben, ansökte om en licens, svarade på en fråga om tävlingsanmälan, skickade ut ett mejl till alla i klubben om vårat läger samt anmälan till SM och hade också en mejl-dialog med en av de lokala tidningarna. Utöver det hade jag kontakt med ett antal av klubbens aktiva och ett par styrelsemedlemmar. Utöver att jag givetvis träffade ett helt gäng cyklister på Ingarvet igår då.
Sommarens och höstens stora utmaning blir att våra treåriga sponsoravtal går ut i år och att vi i princip riskerar att stå helt utan sponsorer nästa år. Så nu ska vi förhoppningsvis kunna förlänga med dom sponsorer vi har samt knyta upp ett antal nya för att kunna ge våra cyklister bättre förutsättningar för att kunna utöva sin idrott.
Varje höst innebär också att en del cyklister byter klubbadress vilket är lika spännande varje gång. Visst önskade jag att alla som ville lämna Falu CK först berättade det, men jag förstår också att man inte gör det. Många gånger får jag höra rykten, men det är först när listan på övergångar publiceras som jag ser vilka som byter till eller från den bästa klubben. De som byter till Falu CK brukar i alla fall höra av sig först...
Nu försvann jag visst iväg lite i tankarna. Kul hur som helst att det blir fler som vill cykla grönvitt, en spännande höst väntar!

Ingarvet GP: inga succében men kul ändå

Samling med de flesta deltagarna innan start

Mannen i gult är 65 år ung, killen i blått framför honom fyller 14 snart. Alla kan vara med och ha lika kul tillsammans!

Mattias Nilsson vinner sista spurten före Peter Vingstedt, kvinnan i rosa som firar där i bakgrunden är Mattias mamma.

För egen del blev det nog två andraplatser och en tredjeplats som bäst. Kom dit med förhoppning om att vara kingarnas kingkingkong och gav mig in i första spurten med gott mod. Fick en sådan där lång jämsidesspurt med Marcus Johansson där jag fick vika ner mig på slutet och bli tvåa med någon decimeter. Revanschsugen som jag var idiotkörde jag andra heatet, blev totalförnedrad i spurten och bara femma. Nästa topp-placering var en spurt som jag trodde att jag skulle kunna vinna då cyklist efter cyklist försvann bakåt, då plötsligt Pang-Mang kom flygande förbi i dubbla ljusets hastighet och förpassade mig till andraplatsen. Sista pallplatsen idag fick jag när jag smög iväg i utbrytning och fick med mig Lisa Ström och Pang-Mang. Pang-Mang vann och jag lyckades bli trea i den trion.
Grisben de luxe idag alltså. Så fort det var dags för överljudsfart så fick jag strypben och kunde inte öka något hur mycket jag än ville. Kanske var det de två första spurtprisens urladdningar som satt i, kanske lämnade jag krafterna i Skuggarvets klättringar igår kväll. Eller så hade jag bara en sådan där "dålig dag" som man kan ha ibland. Bortsett från de tre pallplaceringarna försökte jag mest återhämta mig i klungan.
Inget att hänga läpp över ändå då jag ju fick cykla med 20 andra trevliga cyklister och träffa några bloggläsare som smugit sig in i klungan. Kul att ni hittar till Ingarvet!
Du kan läsa andra deltagares berättelser från dagen här, här och här.