Charlotte Kalla är en dopad nazist!

Det är inte jag som påstår det, utan Fredrik Ericsson i ett skarpladdat inlägg på hans blogg. Men okej, läser man igenom blogginlägget så påstår han inte riktigt det heller. Ibland behöver man ta i lite för att tvinga upp ögonen på folk. Dagens mest läsvärda blogginlägg, bortsett från detta givetvis.

The Baseballs

Yoko Jakamoko Toto

är det på TV just nu. Filip fortsatt febrig och därmed hemma med mig. Och därmed siktar jag in mig på kvällsträning i Stångtjärns elljusspår. Hade planerat för ett besök på Vibes For Life också, men det blir en härlig dag med min son istället. Ska försöka plöja lite studier också innan Ebbah hämtas från dagis i eftermiddag. Filip har haft en lång period som mammas pojke, men nu är han pappas "lilla bebis" som han själv säger. Och så säger han "pappa Pitchip ååmpiss", alltså "pappa och Filip är kompisar". Ungefär. Det är härligt med små barn som utvecklas så fort, det svänger om vardagen.

På styrelsemötet igår beslutade vi ingenting. Faktiskt. Vi hade förvisso bara en punkt för mötet också och kunde inte fatta ett beslut igår med det underlag som vi hade. Vi hade en bra diskussion och det blev ganska händelserikt ändå. En spännande tid väntar i Falu CK.
För alla medlemmar har vi ett medlemsmöte tisdagen den 23:e februari 18.30 i vår klubblokal, läs mer och anmäl ert intresse här: http://www1.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=495739

Jag tror...

..att Markus Hellner kommer vara stum till midsommar ungefär. Fantastisk insats ändå av gossen, och Johan Olsson med. Att han åkte fel nere på stadion gör ju inte så mycket. Det är ju bara OS.
"Jag är ju skidåkare och inte orienterare"

Tävla i OS iförd jeans?

Charlotte Kalla vann OS-guld idag. Men det där vet ni ju. TVn står på i bakgrunden och just nu visas kvalet för snowboardens boardercross. Där en hel del av de som försöker ta sig vidare till finalomgångarna tävlar i jeans. Visst, jeans är ju ett slitstarkt tyg och så... Men inte såg ni någon längdskidåkare som tävlade i jeans eller? Det kanske är jag som blir gammal väldigt snabbt, men det känns inte riktigt som om det hör hemma i OS. Nej, nu byter jag OS-kanal och tittar på en riktig idrott.

Filips tur

Eller otur? I början av förra veckan var vi med Ebbah på barnakuten för hennes magproblem, i slutet av veckan fick Emily magsjuka och nu har Filip fått feber. Verkligheten i en småbarnsfamilj. Nu ska jag fly fältet för ett styrelsemöte med Falu CK.

Magen håller

Så här såg de välanvända spåren runt tjärnen ut idag.

Var ute och testade magen idag. Från början var detta tänkt som en vilodag, men då var också lördagen tänkt som en hård träningsdag. Eftersom lördagen blev vilodag så kunde jag gott ut och testa magen idag, inför en viktig skidvecka. Provade mina 27 år gamla Fischer RCS och mina 155 cm långa One Way 940. Eftersom jag brukar åka 150 cm så kändes det till en början ganska ovant, men efter liten stund så var det faktiskt rätt okej. Eftersom jag inte är skidåkare eller har någon bra, inlärd, teknik så är jag nog mer öppen och mottaglig för att prova lite nytt. Intressant var dock att jag kände skillnad i styvhet mot mina Diamond Storm, dessa 940 "dallrade" till mer när jag satte i stavarna i snön med mina enormt kraftiga stavtag. Skidorna gick faktiskt över förväntan och jag avverkade 7.2 km i halvfart på 31 minuter och 35 sekunder, vilket ger en kilometerfart på 4.23.

Provade att ta i lite grann, utan att pressa mig, några korta partier och magen kände jag aldrig av. Så det ska nog gå bra med skidträning och tävling denna vecka.

Träningsfakta:

Tid: 31.35
Distans: 7.2 km

Snitt/maxpuls: 155/171

Kilometerfart: 4.23

Höjdmeter: 95
Väderförhållanden: - 10 och strålande sol

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
31 timmar 24 minuter skidor (390.7 km på 23 träningar och en tävling)
17 timmar 28 minuter cykel
4 timmar 26 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning