Everytime She Smiles

Så är det då världspremiär för filmen ni väntat på hela dagen! Man måste ju bara gilla Falu Freeride Bike för jobbet de lagt ner och fortfarande lägger ner på att bygga stigar för MTB-cykling på Lugnet här i Falun. Jag har egentligen bara ett klagomål. Stigarna tar slut för fort. En timmes åktid per stig skulle vara riktigt bra, men 20-25 minuter skulle funka det med. 

No name trail

Supernya handbyggda stigen utan namn
Filmade den också, och Second Chance, och The Enemy Within. Men det regnade ju å så. Så jag kör nog en filmning där en annan dag igen, när det är soligt ute och man slipper se regndroppar. Kul var det iaf. Det märks att stigbyggarna utvecklats i takt med stigarna. Det blir bara bättre och bättre kvalité på stigarna för varje ny stig som byggs. Den första (The Enemy Within) börjar dessutom bli lite sönderbromsad här och var. Som cykelklubbsgalning och tävlingsnörd funderade jag på om inte Långa Lugnet skulle väckas från de döda och utnyttja dessa handbyggda stigar. Skulle ju bli en kalaskul avslutning på loppet, till exempel.
Körde lite backar för träningens skull idag också, men kortare backar än igår. Inga Hitta rytmen-backar, utan mer Fullt ös-backar. Kroppen känns fortsatt ganska bra, så jag skall försöka ändra på det imorgon. Nu blir det O'boy och sedan skall barnen hämtas från dagis.
Hur har ni spenderat dagen?

MTB-Motion och invigning av Second Chance

Idag var vi tre tappra cykelryttare som samlades vid klubblokalen och efter lite lösprat rullade mot Lugnet. Där träffade vi på en tjej som vurpat på en grusväg med sådan där Segway. Eftersom vi är väldigt trevliga och hjälpsamma så kollade vi hur det var med henne då hon var ganska skärrad. Robban Österling, som var med idag, jobbar dessutom hos de som hyr ut Segways på Lugnet så han hade ju lite koll på det där.
Vi rullade sedan ut gamla Långa Lugnetstarten med siktet på Sundborn. Vi åkte en del klassiska Långa Lugnetstigar från back in the days och också några avsnitt från min hatade/älskade variant av Långa Lugnet från det året då jag var banchef. Mot slutet började det regna och målet var att avsluta med den handbyggda stigen Second Chance som byggts med ideella krafter. När vi kom dit så satte de faktiskt sista markeringsskylten i marken och invigde stigen. Vi tre som var med på Motions-MTB blev alltså de tre första att cykla stigen efter den officiella invigningen. Det blir något att berätta för barnbarnen det.

Det var långa diskussioner om hur och var skylten skulle sitta. Den var den sista, men också den viktigaste eftersom det var den som skulle visa alla cyklister in på stigen.

Ungefär så här många män krävs det alltså för att sätta ner en stolpe i marken, om ni någonsin skulle fundera på det. Den sattes i och togs ur ett par gånger om och man var inte helt överrens när den väl sattes på plats heller. Viss komplettering kan komma att ske framöver.
Följ stigbyggarna med Per Hagdahl i spetsen här: http://falufreeridebike.blogspot.com