Ebbah kan åka cykel

Idag lärde sig alltså Ebbah att ta sig fram för egen maskin på springcykeln. Eller iskla, som hon kallar cykla. Vid tidigare försök har hon inte vågat röra sig utan att någon vuxen hållit i henne. Men idag gick det alltså bättre. Det var spännande, hon var stolt, jag var stolt och hon ville inte sluta.

Vi hann till och med köra lite backe.

Så här kul var det när Filip ville ha tillbaka sin cykel. Stackarn. Klart tjejen ska ha en egen hoj. När Ronya och Filip gick in stannade vi ute och Ebbah fick åka lite mer. Sedan bar jag in henne skrikandes när det var dags för oss att gå in.

Äntligen!

11 sidor projektarbete om förutsättningarna för ett elitlag i Falu CK är nu skickat till skolan. Tyvärr ligger jag lite efter i skolan, vilket gör att jag nu prioriterar den och hamnar efter med allt annat. Prioriteringar och fraserna 'Nej' och 'kan du ta tag i det här' har blivit allt större del av mitt liv. Bägge småbarnen hemma från dagis idag vilket är både trevligt och arbetstemposänkande.

Vill ut och cykla

Nu regnar det förvisso i Falun just nu. Bilden är från lördagens långpass då solen sken, benen var bra osv.
Det finns nog inget som ger sådant cykelsug som att sitta inne hela dagarna med någon form av arbete. Idag har jag gjort klart ett skolarbete om ett elitlag i Falu CK. Har räknat på olika former av lag och förutsättningar och listat vad som behövs och hur man kan göra. Skönt ändå att kombinera skolarbete med något jag gillar.
Löpning. Fan. Löpning. Snart tävling och jag tränar inte ens. Hade börjat tänka att jag ändå är anonym i de sammanhangen och får skämmas i min ensamhet. Råkade dock berätta om detta för Fredrik Ericsson när vi talades vid i telefon här om dagen så nu ska han och jag cykla dit, springa och sedan cykla hem igen. Trippelförnedring väntar mig alltså den femte maj. Jag ser framför mig hur han släpar med mig på rulle dit och är typ 30-40% snabbare än vad jag är i löpningen. Värst blir nog ändå cyklingen hem. Fredrik är duktig på att springa (också), så när mina ben är helt förstörda efter löpningen kommer han krossa mig på hemvägen med sina allroundtränade och onödigt fräscha ben.
Varför skulle jag öppna min stora trut?

Ibland önskar jag att jag vore Pippi Långstrump

Tänk så härligt det skulle vara ibland att ha en kappsäck full med guldpengar. Fick mejl från Edge igår, de har en massa demohjul som de nu säljer billigt. Det skulle vara så mysigt med ett par finhjul för en racer eller cross. Men nu har jag ju varken en racer, cross eller kappsäck full med guldpengar. Så jag slipper fundera denna gång. Och förresten, om jag hade en kappsäck full med guldpengar skulle jag nog köpa mig ett par helt nya hjul istället för ett par demohjul... Men köper man demo eller begagnat så kan man ju få mycket funktion för pengarna. Bland hjulen finns bland annat ett framhjul med sådan fälg som jag har till MTB, fast med Chris King-nav, i nyskick för bara 450$. Bara fälgen kostar annars 650-700$ ny.

Dagens motionerande

Premiär för Falu CK´s MTB-motionsgrupp och vi var sju stycken inklusive mig som gav oss iväg. Hyfsat fint i skogarna även om vissa partier var mjukare än vanligt. Några snöfläckar fann vi också men det handlade bara om korta snuttar. Jag hade planerat en rutt i skallen som jag trodde skulle kunna fungera, hade dock ingen aning om hur lång den var eller hur lång tid den skulle kunna tänkas ta. Men den blev ganska perfa. Avslutningsstigen från Stångtjärn och ner till Gamla Fruns väg var pricken över i idag. 

Johan Eriksson i täten på en bred och fin favoritstig mellan Kårarvet och Hemingsbo. Jag passerade hela gruppen i detta motlut för att ta någon bild och noterade 190 i puls efter den ansträngningen. Livet som motionär tycks innehålla väldigt mycket högpulsning.

Torrt, snabbt och stenigt. Mumma.

Ännu snabbare gick det utför, av förklarliga skäl.
För att vara årets första skogspass så tyckte jag att tekniken var helt okej. Visst, lite oslipad var jag, men jag hade förväntat mig sämre flyt. Om det inte vore för att jag är i så dålig form just nu så skulle jag nog vara ganska snabb. Just precis. Om inte om fanns.
Efter avslutad tur så fuskade jag och två av herrarna med en sväng på Jungfruberget där vi åkte runt tävlingsträningsbanan. Tävlingsträningsbanan på Jungfruberget syns i banprofilen nedan, mellan punkt två och tre. 2.7 kilometer lång och skapligt kuperad.

VAB

Ebbah kom in till oss före halv två i natt. Stökade, bökade och somnade till slut mellan Ronya och mig. Ungefär kvart i fem väckte hon mig igen och ville få bort något klet från handen. Jag trodde det var snor, eftersom hon varit snorig och hostig ett tag. Men då satte hon sig upp och började kräkas. Såg då att hon spytt en gång före också, så det var nog det hon hade på handen när hon väckte mig. Vi har hängt ihop sedan dess, bortsett från två timmar på förmiddagen då hon sov. Mycket kärlek och väldigt lite verkstad.

Motions-MTB i Falun

Idag klockan 18:00 är det samling vid vår klubblokal för alla som vill köra MTB. Klubblokalen finns på Daljunkaregatan 7 och man är varmt välkommen även om man inte (ännu) tillhör Falu cykelklubb. Vi siktar på ungefär en och en halv timme och tempot kommer anpassas efter deltagarna, ingen ska behöva komma bort i skogen. I kväll har vi inget speciellt tema för träningen utan ska bara försöka hitta lite snöfria stigar att trivas på.
Tag med slang och pump. Se till så växlar och bromsar fungerar innan, och kom i bra kläder. Tänk på att temperaturen kan sjunka snabbt på kvällen!