Värktabletter, idrott, Stefan Holm och Twitter

Läste denna artikel om att Värktabletter ökar risken för muskelskador på DN. Tänkte när jag läste den att jag åtminstone skulle slippa läsa om cykel i samband med läkemedel och idrott i svensk media. Men av någon anledning så är det tydligen också utbrett inom cykling att man tar smärtstillande. Inget jag har märkt av dock, tack och lov.
Twittrade då ut följande, eftersom jag gillar att twittra:

I min värld så vilar man nämligen om man är skadad, möjligtvis tränar på ett sätt så att man inte fortsätter nöta på en skada. Att ta smärtstillande inför tävlingar för att inte känna smärtor som är relaterade till ansträngning är något jag inte tycker är okej och förstår inte varför man skulle vilja göra så.

Lite oväntat var det oneklingen att just OS-guldmedaljören Stefan Holm, som är en av anledningarna till artikeln, hamnade i en dialog med mig på Twitter igår. Se gärna denna dokumentär, Medaljens pris, på SVT Play för bättre bakgrund till det här med smärtstillande och (fri-)idrott. Kan ses i 6 dagar till, så skynda på!

Nåväl, här följer lite diskussion kring idrott, smärtstillande och olika idrottsvärldar mellan mig och Stefan Holm:

Att vissa av inläggen kan tyckas lösryckta ur sitt sammanhang har att göra med att fler än bara Stefan och jag var inne i denna diskussion. Landslagscyklisten Sara Olsson och superkunnige cyklisten Jens Westergren flikade också in med ett par inlägg.

Efter denna diskussion så funderade jag en hel del på det vi precis diskuterat och kom ganska snabbt fram till att det ju ändå skiljer en hel del mellan olika idrotter och att en idrott som cykel är väldigt skonsam till skillnad från många grenar i friidrotten där hela resultatet hänger på ett steg, avstamp eller kast. Där skall all kraft som krävs för att vinna tävlingarna pressas ur kroppen inom loppet av någon hundradels sekund.

Det är klart att det gör ont då. Eller måste det göra ont? Tränar friidrottare fel, eller är det själva idrotten som det är "fel" på? Ska vi förbjuda idrotter där skador är en del av idrottandet, ska vi försöka utveckla träningsmetoder som inte skadar våra idrottare eller ska vi helt enkelt bara konstatera att det är just "Medaljens pris"?

Oavsett vad man kommer fram till så tycker jag fortfarande inte att man ska använda smärtstillande som en rutin i sitt idrottande och framför allt inte för att förebygga eller ta bort smärtan från skador. Då "botar" man bara symptomen istället för att ta hand om bakgrunden till problemet. Att försvara det med att "alla andra" gör det betyder inte att det är rätt att göra det.