Innebandybloggen.

Igår var jag och Filip "huliganen" på innebandy med Christian Teledahl.
IBF Falun mötte Helsingborg, ett ganska lätt byte vanligtvis. Och mot slutet blev det också lätt. Falun malde ner dom. Även om det var lite spännande ett tag.
Christian har VIP-biljetter så vi satt bland före detta Faluspelare och annat.
Henrik Olsson, som tidigare skrivit livstidskontrakt med Falun, satt där och hade feberfrossa. Frågade sina kamrater om det var varmt eller kallt. Och klagade på att han frös fast svettades..
Det är nackdelen med att vara på platser med mycket folk.
Lätt att bli smittad.

Hur som, dom lirarna pratade lite om Johannes Skog, som är en av Faluns bästa spelare. Och nämnde hans blogg. Roligast var tydligen ett inlägg om 10 spelare som måste få chansen i landslaget.
Så idag googlade jag fram hans blogg, och den var ganska underhållande.
Den ligger nu på min lista över sidor att besöka varje dag.
Johannes Skogs blogg.

Jag har ju själv spelat innebandy i några år och vill börja spela lite igen när jag lägger av med cyklandet.
Den långa karriären avslutades på topp. I startfemman, i förstafemman, i powerplay och boxplay och med i toppningar.
Rätt fin vändning av mina tidigare, usla, innebandyår då jag istället spelade i sistaformationen och blev bänkad varje toppning.
Men plötsligt hände det. Efter 4-5 år på bänken blev jag bra.
Tyckte tränaren.
Minns framförallt en match som vi förlorat mot Leksand, tror det blev 4-6 eller 4-7 i matchen. Alla givetvis mycket besvikna, så också jag. Kände att jag inte presterat som jag borde. Att förlora är inte kul.
Tränaren sa några korta ord till oss alla.
Sedan satte han sig ner bredvid mig och öste beröm över mig och sa att jag spelade jättebra och att jag utvecklats enormt mycket.
Det har jag med mig än idag. Fin stund.
Borde kanske ha fortsatt med innebandyn istället. Spelat i IBF Falun och fått en lön. Istället för att frysa arslet av mig på svinkalla träningar och tävlingar i regn, snö och slask.
Innebandy är en riktig lyxsport.

Även om jag slutade på topp så är jag inte på topp nu.
Skulle nog bli bänkad i vilket lag som helst. Det som jag har, som är bättre än dom flesta innebandyspelarna, är väl fysiken. Att kunna springa en hel match är nog bra.
Tekniken kommer nog tillbaka efter lite lekande.
I något år spelade jag innebandy med Falu CK också. Det var kul, men inte så mycket innebandy. Mer än att vi hade klubbor, bollar och försökte göra mål. Jag sjönk snabbt ner till bästa grisbandynivå.

Nog jiddrat.
Här kommer några bilder från igår:

Första perioden gick bra. Filip härmade domarens pipa med sin bästa falsettröst och gillade att klappa händerna.


Spännande värre.


-Sätt dig ner din illaluktande Helsingborgare, och täpp igen truten innan jag gör det åt dig.


Här ska Filip in och ge domaren ett par goda råd.