Ingen kräm fanns i benen heller. Jag åkte sakta, utan energi och på tunga växlar. Pansarvagnade mig fram i skogen. Lyckades göra en tand på storklingan sned, slå i knät i ett träd, sätta ner foten i en bäck, ha sönder dragkedjan på skoöverdraget så jag fick lov att slita det av skon. En bra dag helt enkelt. Deppade tillsammans med Jens på slutet, också han hade en sisådär dag. Delad misär är dubbel misär, som jag sa innan vi vinkade hejdå. Det kändes som om jag hade punktering på båda däcken och bromsarna låg i. Styrstammen kändes galet lång, ändå satt jag galet långt bak på sadeln. Inget stämde och stenarna var för blöta.
Hur som helst. Stod ju och grät, så kläderna blev blöta, några gånger under passet idag. Då passade jag på att ta något kort också. För er skull.
Vi har nästan ingen snö kvar i Falun nu. På vissa ställen är det bara ett par decimeter kvar.
Snömängden i vinter har tyvärr gått ganska hårt åt vissa delar av skogen. En jäkligt rolig stig hade nu väldigt många träd över sig, undrar vem som fixar detta? Markägaren? Eller ska jag stryka stigen ur min lista?
Det fanns bra och fina stigar också.
Några med lite lera på. Ju mer jag tittar på denna bild, desto mer gillar jag den. Titta noga på den du också, och känn hur den växer.
En jävligt glad kille, helt enkelt.
