2017-03-12

Storhetsvansinne

Hej och godmorgon!

Igår kväll stod det ju fyror på schemat och jag tänkte inför passet att jag skulle köra dom kontrollerat och fint. Det här med att äta fett och protein gjorde inte att jag kände mig speciellt pangig i benen. Så jag tänkte mig 370 watt. Körde på 374 watt i januari och tänkte att det borde vara en rätt rimlig nivå.

Så jag värmde upp och tyckte att det ändå kändes rätt ok. Gött, då finns det kanske lite pang i buggarna ändå?! Så efter en kortare vila så drog jag igång första fyran och den kändes ju alldeles för kontrollerad så jag började öka effekten under intervallens gång. Den första rackarn landande på 384 watt. Rätt långt från 370 med andra ord... Den andra tänkte jag då att jag kunde börja lite hårdare eftersom det gick så bra i den första. Men så började jag tänka på att om jag ökade ytterligare lite så kunde jag ju hamna på rekordnivå (392w). Så jag vevade på mer och mer även i intervall två. Sista halvminuten så höll jag på att dö av mjölksyra och mätaren indikerade 400 watt (!!!!). Men sista 3 sekunderna så tappade jag trycket och jag landade på 396 watt. Ändå bra ju. Problemet var nu bara att jag var akut mjölksyraförgiftad. 

I den tredje så tänkte jag gå ut mer kring 380 för att inte dö totalt, men benen var förstörda och hade inte återhämtat sig på vilan så jag tvingades vika ner mig. Drog sedan av en 30-sekundare på 756 Garmin-watt för att bli av med det sista ur kroppen. 

Även om passet inte fick den intervalltid som jag önskat så fick jag med mig två bra saker. Ett: jag borde kanske kunna klara 400w i fyra minuter och Två: jag borde inte vara jättelångt från rekordstark på fyror om jag bara kör mer kontrollerat..

Idag väntar en vända till soptippen, koll på Filips hockeymatch, se cykel på TV och ikväll ska det cyklas utomhus. Hur ser er söndag ut?

1 kommentar: