God morgon cykelvänner!
Idag jobbar vi onsdag och min plan är väl att få till ett sådant där träningspass igen, har ju vilat sedan Mörksuggejakten så det börjar bli dags att röra sig igen. Kanske lite backintervaller i en av Faluns tuffa backar?
Mark Cavendish skämde ut sig på touren igår när han hade det lite svettigt...
Jag såg att Mörksuggejakten hade laddat upp ca: 60 bilder på sin Facebook-sida, jag var inte med på någon men det kanske du är?
Har fått lite frågor hur det går med coachningen. Jag kan ju inte svara på hur det går för cyklisterna, det kan ju bara dom själva svara på. Men, jag kan väl konstatera att det rullar på. Det är ju en motionär (Patric Kalnins) som nu fokuserar på Cykelvasan och så hjälper jag två tävlingscyklister. Den ena tävlingscyklisten är jag nu bollplank åt och ska komma med feedback och stöttning till. Den andra tävlingscyklisten hjälper jag i större utsträckning.
Jag tycker fortsatt att det är kul att stötta andra och nu har jag ju fått testa på det några månader och lärt mig en hel del om hur jag vill ha det och hur jag skulle vilja jobba med detta fortsättningsvis. Det är ju ett givande och tagande mellan två parter i ett samarbete där varje samarbete blir unikt.
Idag ska Ronya och jag få några barnfria timmar då min mor och hennes sambo ska ta hand om våra barn. Det känns välbehövligt!
Vi hörs kanske senare idag. Ambitionen brukar vara två inlägg om dagen men brukar ju oftast bara bli ett. Livet, ni vet?
2016-07-13
2016-07-12
God morgon cykelvänner
Idag vaknade vi så tidigt som halv nio här hemma. Lite skönt ändå med en tidigare morgon för barnen, då kanske dom kommer i säng lite tidigare på kvällen också. Det brukar nämligen kunna vara skönt att få varva ner lite på kvällen efter en heldag med barnen och det blir svårt om barnen lägger sig samtidigt som mig...
Det ska är och ska vara fint väder nu på förmiddagen och dagen. Mot eftermiddagen ska det bli regn. Eftersom Ronya har jobbat natt så sover hon till eftermiddagen så om jag ska träna så blir det nog en blöt tillställning... Vet dock inte vad jag ska träna, har ni några förslag?
Igår hann jag städa lite i cykelrummet, även om det inte är helt färdigt. Tog också mig lite tid och skickade en hel del mejl. Både till två av dom tre som jag coachar och så till några tillverkare av produkter som jag använder. Annars händer det väl inte så mycket spännande i det Henrik Öijerska livet just nu. Det är liksom vardag, fast semester. Idag har vi highlights som dusch av bebis, handling och hushållssysslor att se fram emot.
Livet rullar på.
2016-07-11
Fler bilder från Mörksuggejakten +ANNAT
Hej och godmorgon cykelvänner!
Oroa er inte, jag har varit vaken sedan halv tio, en vill väl inte sova bort hela dagen heller?! Så himla skönt ändå att Frida sover så länge så att även jag får en chans att sova ut och återhämta mig. Det finns ju småbarnsföräldrar som har det värre, så att säga.
Ni som följer den här bloggen vet att jag ibland får bilder från Eva Önnemar från olika långlopp. Nu har hon en sida där hon lagt ut en del bilder från Mörksuggejakten (och Bjärketrampen), in och kika på den här: http://cykel.upliving.se/
Den bilden är inte från Mörksuggejakten, utan från gårdagens världscup där Jenny Rissveds tog sin första världscupseger i elitklassen. Sjukt mäktigt! Världsmästaren Annika på andra plats och europamästaren Jolanda på tredje.
Det ska regna en hel del idag även om solen skiner fortsatt här utanför huset. Jag tänkte försöka städa cykelrummet igen, tycker ju om när det är ordning där men är lite sämre på att hålla ordning tyvärr.
Till skillnad från en del andra elitcyklister så kommer jag nog inte att sticka ut på cykelträning idag, det passar liksom inte så bra tror jag. Även om jag kanske skulle behöva träna mer...
Vilodag på touren idag och sista semesterveckan. Ser inte fram emot att börja jobba igen men ser fram emot att få se på touren imorgon igen. Nu kör vi måndag!
Såg detta videoklipp från starten, visar ju hur sjukt många cyklister det var som tävlade igår:
Oroa er inte, jag har varit vaken sedan halv tio, en vill väl inte sova bort hela dagen heller?! Så himla skönt ändå att Frida sover så länge så att även jag får en chans att sova ut och återhämta mig. Det finns ju småbarnsföräldrar som har det värre, så att säga.
Ni som följer den här bloggen vet att jag ibland får bilder från Eva Önnemar från olika långlopp. Nu har hon en sida där hon lagt ut en del bilder från Mörksuggejakten (och Bjärketrampen), in och kika på den här: http://cykel.upliving.se/
Det ska regna en hel del idag även om solen skiner fortsatt här utanför huset. Jag tänkte försöka städa cykelrummet igen, tycker ju om när det är ordning där men är lite sämre på att hålla ordning tyvärr.
Till skillnad från en del andra elitcyklister så kommer jag nog inte att sticka ut på cykelträning idag, det passar liksom inte så bra tror jag. Även om jag kanske skulle behöva träna mer...
Vilodag på touren idag och sista semesterveckan. Ser inte fram emot att börja jobba igen men ser fram emot att få se på touren imorgon igen. Nu kör vi måndag!
Såg detta videoklipp från starten, visar ju hur sjukt många cyklister det var som tävlade igår:
2016-07-10
Jävla skit och bilder från Mörksuggejakten
Tjena bloggen!
Alltså om ambitionen är högre än prestationsförmågan så är det lätt att bli besviken. Det var ju ingen jätteskräll att jag inte fixade något toppresultat idag, men ändå lite tråkigt givetvis. Resultatlistor ljuger ju sällan utan jag var helt enkelt inte bättre än 38:a idag. Finns inget att skylla på utan jag spände helt enkelt bågen för hårt och det höll inte idag.
I fjol så körde jag "smart" i startbacken och var sedan stark till typ kilometer 30 där tätgruppen spottade ut mig.
I år så ville jag chansa på att antingen hänga med täten, eller vara så pass nära täten på toppen av backen att det skulle gå att ansluta tidigt till tätgruppen. Lyckades inte gå med täten utan sprängde mig istället i försöket att hänga med. Åkte med Johan Landström i sista branten och tänkte att han är ju så pass stark att han kan köra ikapp täten tillsammans med mig. Istället så ökar han farten när det planar ut lite och jag får släppa, stum som jag är. Johan kom ifatt täten. Jävla skit.
Jag kom ändå upp med Christofer Stevenson, Fredrik Berg, Jakob Björklund och Lars Bleckur. En mycket stark andragrupp helt enkelt. Vi blev givetvis några fler uppe på grusvägen och på den snabba grusvägen utför efter första stöket så var vi ytterligare några fler. Täten var inte långt före och jag hade en taktik om att hålla igen på dom snabba partierna som följde för att ha kräm kvar när vi skulle komma till det där partiet där jag släppte täten i fjol.
Fick en liten utskällning av "Steve" när jag dels försökte undvika att dra men ändå ville sitta långt framme i gruppen. Efter en längre förning med lite tryck på pedalerna så var allt okej igen. När vi närmade oss familjen Bleckurs sommarstuga så höjde just Bleckur farten. Jag visste var det gällde att sitta långt framme för att inte få kämpa lika mycket som i fjol typ tre mil in i loppet. Lyckades ändå hamna några gubbar för långt ner i ett trångt parti, killen framför får ställ i sanden, jag kör mot honom och får stanna till. In i backen där övriga drar ifrån. Jävla skit.
Steve och Henrik Sparr kör dock på bra på stigarna och jag följer med och vi kan ansluta igen. En stund senare så slår dock Sparren i pedalen i en rot eller stubbe och flyger som en vante, precis framför mig som satt på hans rulle. Det gick väldigt fort där och jag hade ingen chans att undvika att köra in i hans ekipage. Han klarade sig undan med en del sår men fick bryta loppet. Mitt framhjul fastnade lite i hans pedal och jag såg gruppen försvinna iväg.
Jävla skit.
Jag var inte stark nog för att köra ikapp gruppen på egen hand. Speciellt inte eftersom Bleckur eldade på där framme och alla andra i gruppen jagade honom för fullt. Kör istället på i halvfart innan en grupp kommer ifatt med bland annat Jimmy Bodin och Jonas Ahlstrand, som vi tidigare hade kört ikapp och ifrån.
Vi är nu ungefär fyra mil in i tävlingen och jag får krampkänning i bägge låren. Jävla skit. In i den nya långa backen och jag håller farten på egen hand med Stefan Sunnerberg och Jimmy Bodin på rullen. Strax efter backen så kommer först några cyklister ifatt och sedan ytterligare ett gäng. Alla chanser till en riktigt bra placering är borta. Jävla skit.
Efter 53.54 kilometer så känner jag att det inte finns så mycket vare sig i benen eller huvudet längre, trycker en varvtid på cykeldatorn och släpper iväg gruppen som börjat gasa i en backe. Tack och godnatt.
Vill kliva av. Vill stanna och bara vara sur. Varför ens fortsätta liksom? Men, bryta är ju inte så jäkla kul det heller och vad skulle det hjälpa? Så jag fortsätter uppgivet. Vill bara till målet och börjar väl inse mot slutet att ju fortare jag cyklar desto snabbare tar plågan slut.
Kommer i mål som 38:a. Får höra att gruppen jag åkte med till typ 35 kilometer in i loppet lyckats komma ifatt täten med typ två mil kvar. Kul för dom, synd att jag inte var bra nog att hänga med.
Drack ett gäng muggar vatten och käkar cirka femtioelva bullar där vid målet och ber härmed om ursäkt till eventuella motionärer om bullarna tog slut...
Nej, alltså det här var inte heller min dag. Lars Bleckur lyckas bäst i "min grupp" och blir 7:a. Övriga trillar in på placeringar ner till 16:e.
Det är väl bara att bryta ihop och komma igen antar jag. Här kommer lite bilder och data från Mörksuggejakten:
På Johan Landströms rulle i startbacken. Ser lite ansträngd ut.. Plus likblek, allt blod är väl i benen. Foto: Lina Börjes, som samlat ett helt stort gäng bilder i sin blogg.
Bild från Vidablick, foto: Anders Almhed.
Koncentrerad och blicken framåt ungefär 12 kilometer in i loppet. Foto: Eva Önnemar
Klassisk langningssträcka ungefär 24 kilometer in i loppet, foto: Anders Almhed
På väg in i Nedre Gärdsjö skulle jag tro. Ca: 25 kilometer in i loppet. Foto: Lina Börjes
Här är jag i Östbjörka och trampar luft efter 46-47 kilometer. Foto: Eva Önnemar
Slut som artist i Nittsjö, efter ungefär 58 kilometer. Foto: Lina Börjes
Sista knäppan innan målet, foto: Lina Börjes
Tack till er som skickar bilder till mig. Det är helt klart det bästa med dagens tävling. Ludvig Kitzberger har laddat upp ca: 379 bilder på Facebook. Stort tack också till langning från herr Steen och broder Österling. Funkade klockrent!
Här kommer lite data från årets jakt på Mörksuggan:
Alltså om ambitionen är högre än prestationsförmågan så är det lätt att bli besviken. Det var ju ingen jätteskräll att jag inte fixade något toppresultat idag, men ändå lite tråkigt givetvis. Resultatlistor ljuger ju sällan utan jag var helt enkelt inte bättre än 38:a idag. Finns inget att skylla på utan jag spände helt enkelt bågen för hårt och det höll inte idag.
I fjol så körde jag "smart" i startbacken och var sedan stark till typ kilometer 30 där tätgruppen spottade ut mig.
I år så ville jag chansa på att antingen hänga med täten, eller vara så pass nära täten på toppen av backen att det skulle gå att ansluta tidigt till tätgruppen. Lyckades inte gå med täten utan sprängde mig istället i försöket att hänga med. Åkte med Johan Landström i sista branten och tänkte att han är ju så pass stark att han kan köra ikapp täten tillsammans med mig. Istället så ökar han farten när det planar ut lite och jag får släppa, stum som jag är. Johan kom ifatt täten. Jävla skit.
Jag kom ändå upp med Christofer Stevenson, Fredrik Berg, Jakob Björklund och Lars Bleckur. En mycket stark andragrupp helt enkelt. Vi blev givetvis några fler uppe på grusvägen och på den snabba grusvägen utför efter första stöket så var vi ytterligare några fler. Täten var inte långt före och jag hade en taktik om att hålla igen på dom snabba partierna som följde för att ha kräm kvar när vi skulle komma till det där partiet där jag släppte täten i fjol.
Fick en liten utskällning av "Steve" när jag dels försökte undvika att dra men ändå ville sitta långt framme i gruppen. Efter en längre förning med lite tryck på pedalerna så var allt okej igen. När vi närmade oss familjen Bleckurs sommarstuga så höjde just Bleckur farten. Jag visste var det gällde att sitta långt framme för att inte få kämpa lika mycket som i fjol typ tre mil in i loppet. Lyckades ändå hamna några gubbar för långt ner i ett trångt parti, killen framför får ställ i sanden, jag kör mot honom och får stanna till. In i backen där övriga drar ifrån. Jävla skit.
Steve och Henrik Sparr kör dock på bra på stigarna och jag följer med och vi kan ansluta igen. En stund senare så slår dock Sparren i pedalen i en rot eller stubbe och flyger som en vante, precis framför mig som satt på hans rulle. Det gick väldigt fort där och jag hade ingen chans att undvika att köra in i hans ekipage. Han klarade sig undan med en del sår men fick bryta loppet. Mitt framhjul fastnade lite i hans pedal och jag såg gruppen försvinna iväg.
Jävla skit.
Jag var inte stark nog för att köra ikapp gruppen på egen hand. Speciellt inte eftersom Bleckur eldade på där framme och alla andra i gruppen jagade honom för fullt. Kör istället på i halvfart innan en grupp kommer ifatt med bland annat Jimmy Bodin och Jonas Ahlstrand, som vi tidigare hade kört ikapp och ifrån.
Vi är nu ungefär fyra mil in i tävlingen och jag får krampkänning i bägge låren. Jävla skit. In i den nya långa backen och jag håller farten på egen hand med Stefan Sunnerberg och Jimmy Bodin på rullen. Strax efter backen så kommer först några cyklister ifatt och sedan ytterligare ett gäng. Alla chanser till en riktigt bra placering är borta. Jävla skit.
Efter 53.54 kilometer så känner jag att det inte finns så mycket vare sig i benen eller huvudet längre, trycker en varvtid på cykeldatorn och släpper iväg gruppen som börjat gasa i en backe. Tack och godnatt.
Vill kliva av. Vill stanna och bara vara sur. Varför ens fortsätta liksom? Men, bryta är ju inte så jäkla kul det heller och vad skulle det hjälpa? Så jag fortsätter uppgivet. Vill bara till målet och börjar väl inse mot slutet att ju fortare jag cyklar desto snabbare tar plågan slut.
Kommer i mål som 38:a. Får höra att gruppen jag åkte med till typ 35 kilometer in i loppet lyckats komma ifatt täten med typ två mil kvar. Kul för dom, synd att jag inte var bra nog att hänga med.
Drack ett gäng muggar vatten och käkar cirka femtioelva bullar där vid målet och ber härmed om ursäkt till eventuella motionärer om bullarna tog slut...
Nej, alltså det här var inte heller min dag. Lars Bleckur lyckas bäst i "min grupp" och blir 7:a. Övriga trillar in på placeringar ner till 16:e.
Det är väl bara att bryta ihop och komma igen antar jag. Här kommer lite bilder och data från Mörksuggejakten:
Tack till er som skickar bilder till mig. Det är helt klart det bästa med dagens tävling. Ludvig Kitzberger har laddat upp ca: 379 bilder på Facebook. Stort tack också till langning från herr Steen och broder Österling. Funkade klockrent!
Här kommer lite data från årets jakt på Mörksuggan:
Tävlingsmorgon
Tjenare cykelvänner!
Sitter nu och käkar lite frukost här hemma. Jag är annars uppfostrad med att frukosten/maten ska vara i magen när det är tre timmar kvar till start, men fuskar lite idag. Somnade lite senare än planerat och vaknade lite tidigare än planerat, men sånt är livet ibland och jag har ändå sovit nästan 24 timmar dom tre senaste nätterna, så ingen fara på taket.
Har, dagen till ära, tagit på mig mina kurbits-cykelbyxor från CRAFT. Kände att om vi ska tävla i Dalarna så krävs det kurbits. Nya strumpor från GripGrab också, allt för att känna mig så fräsch och snygg som möjligt. Det är lite som att sminka en gris, jag vet. Men som Anders Adamsson brukar säga; när det är cykeltävling så är det fest!
En anledning till att jag somnade senare än planerat var att igår när jag, precis innan läggdags, skulle plocka fram dom där nya strumporna så klämde jag lite på mina däck. Ingen kul upptäckt:
Om man ska köra med tätningsvätska i däcken så är Schwalbe Thunder Burt Liteskin inte att rekommendera. Det finns andra varianter av däcket, testa dom istället...
Eftersom jag är en så beräknande herre så hade jag ett nytt däck liggandes här hemma så det blev ett snabbt besök på macken igår kväll...
Säga vad man vill om Specialized Renegade S-works, men dom håller tätt i alla fall. Pumpade upp 2,0 bar igår kväll och nu på morgonen var det fortfarande 2,0 bar i dom.
Frukosten är nu uppäten och jag är väl mer eller mindre redo för att tävla, vi hörs senare idag!
Sitter nu och käkar lite frukost här hemma. Jag är annars uppfostrad med att frukosten/maten ska vara i magen när det är tre timmar kvar till start, men fuskar lite idag. Somnade lite senare än planerat och vaknade lite tidigare än planerat, men sånt är livet ibland och jag har ändå sovit nästan 24 timmar dom tre senaste nätterna, så ingen fara på taket.
Har, dagen till ära, tagit på mig mina kurbits-cykelbyxor från CRAFT. Kände att om vi ska tävla i Dalarna så krävs det kurbits. Nya strumpor från GripGrab också, allt för att känna mig så fräsch och snygg som möjligt. Det är lite som att sminka en gris, jag vet. Men som Anders Adamsson brukar säga; när det är cykeltävling så är det fest!
En anledning till att jag somnade senare än planerat var att igår när jag, precis innan läggdags, skulle plocka fram dom där nya strumporna så klämde jag lite på mina däck. Ingen kul upptäckt:
Eftersom jag är en så beräknande herre så hade jag ett nytt däck liggandes här hemma så det blev ett snabbt besök på macken igår kväll...
Frukosten är nu uppäten och jag är väl mer eller mindre redo för att tävla, vi hörs senare idag!
2016-07-09
Kanonbra väckningspass i Rättvik
Hej kära bloggläsare!
Inte för att skryta alltså, men jag har haft en riktigt bra dag idag och är fylld av positiv energi. Först sovmorgon till nio (tack Frida!), sedan lite frukost i lugn och ro innan jag packade ihop grejerna och drog till Rättvik. Där körde jag ett väckningspass på Mörksuggejaktens bana och det passet gick ju precis så bra som jag hoppats på. Jag körde tre intervaller i sådär lagom hård intensitet. Bra ben och bra flow. En intervall var fem minuter lång, nästa tio minuter och den sista var fyra minuter. Totalt nitton minuter med högre intensitet alltså.
På slutet av passet så tog jag några stilla minuter på en bro för att bara slappna av och insupa lugnet.
Hittade enkelt tillbaka till bilen tack vare att jag hade planerat hela rundan i Garmin Connect, så det var bara att följa strecket hela vägen tillbaka. Så himla värdefullt att kunna göra på det viset. Annat var det förr...
Åkte hemåt, stannade på en mack och köpte en Pucko. Hade ju liksom ingen brådska till något och Pucko är nog rätt bra för återhämtningen, tänker jag. Godis hade jag haft med mig också som jag började äta direkt efter cyklingen. Väl hemma så tvättade jag cykeln och sedan så tvättade jag även rally-Forden när jag ändå var i farten med vattenslangen.
Efter att både cykeln och bilen såg ut som nya så gick jag in och fixade lite mat till Frida och mig. De övriga drog på bio. Efter en dusch av Frida så chillade vi i TV-soffan till hon somnade och då passade jag på att duscha. Följde hela tiden touren via Eurosport Player. Gött att min Xperia Z5 är vattentät så att herrarna Vacchi och Adamsson kunde följa med mig in i duschen också.
Ronya kom hem med Filip och Ebbah och Frida vaknade till liv efter vilan. Nu har vi käkat igen, Ronya är hos en vän och Filip och Ebbah är utomhus och härjar. Snart sovdags för Frida och när hon somnat så ska jag lägga fram allting inför morgondagen. Godiset är slut och jag har druckit vatten, allt känns på topp.
Start- och slutpunkt för dagens väckningspass. Den karaktäristiska bron i Nedre Gärdsjö, över just Gärdsjön.
Kom ifatt några cyklister i slutet på min tiominutersintervall idag. Såg totalt nio cyklister idag!
Här är jag efter avslutat pass på en annan fin bro och fylld med energi inför morgondagen.
Inte för att skryta alltså, men jag har haft en riktigt bra dag idag och är fylld av positiv energi. Först sovmorgon till nio (tack Frida!), sedan lite frukost i lugn och ro innan jag packade ihop grejerna och drog till Rättvik. Där körde jag ett väckningspass på Mörksuggejaktens bana och det passet gick ju precis så bra som jag hoppats på. Jag körde tre intervaller i sådär lagom hård intensitet. Bra ben och bra flow. En intervall var fem minuter lång, nästa tio minuter och den sista var fyra minuter. Totalt nitton minuter med högre intensitet alltså.
På slutet av passet så tog jag några stilla minuter på en bro för att bara slappna av och insupa lugnet.
Hittade enkelt tillbaka till bilen tack vare att jag hade planerat hela rundan i Garmin Connect, så det var bara att följa strecket hela vägen tillbaka. Så himla värdefullt att kunna göra på det viset. Annat var det förr...
Åkte hemåt, stannade på en mack och köpte en Pucko. Hade ju liksom ingen brådska till något och Pucko är nog rätt bra för återhämtningen, tänker jag. Godis hade jag haft med mig också som jag började äta direkt efter cyklingen. Väl hemma så tvättade jag cykeln och sedan så tvättade jag även rally-Forden när jag ändå var i farten med vattenslangen.
Efter att både cykeln och bilen såg ut som nya så gick jag in och fixade lite mat till Frida och mig. De övriga drog på bio. Efter en dusch av Frida så chillade vi i TV-soffan till hon somnade och då passade jag på att duscha. Följde hela tiden touren via Eurosport Player. Gött att min Xperia Z5 är vattentät så att herrarna Vacchi och Adamsson kunde följa med mig in i duschen också.
Ronya kom hem med Filip och Ebbah och Frida vaknade till liv efter vilan. Nu har vi käkat igen, Ronya är hos en vän och Filip och Ebbah är utomhus och härjar. Snart sovdags för Frida och när hon somnat så ska jag lägga fram allting inför morgondagen. Godiset är slut och jag har druckit vatten, allt känns på topp.
Mot Rättvik!
Hej cykelvänner!
Nu är det frukost-mode här på Gamla Grycksbovägen och snart packar jag in mig i bilen och drar till Rättvik. Jag vet att tävlingen är imorgon, men jag är så himla ambitiös med mitt idrottande att jag ska köra väckningspasset på tävlingsbanan.
Jag brukar ju ibland beklaga mig om jag inte gett mig själv bra förutsättningar för att prestera, så jag försöker givetvis att optimera mina förutsättningar till en bra prestation imorgon och då är det ju bra att träna på tävlingsbanan och påminna mig om hur det ser ut.
För att ytterligare bättra på mina chanser till en bra prestation så har jag sovit mycket dom senaste nätterna. 10½ timme till igår och 8 timmar i natt. Om ni också vill optimera era chanser till en bra prestation imorgon så kan ni alltid kolla in min video från förra årets tävling:
Nu är det dags att sticka. Att köra väckningspasset tidigt på dagen tycker jag är bra, för det ger bra med tid för återhämtning inför morgondagen och idag kommer jag dessutom att köra väckningspasset med ungefär samma starttid som tävlingen startar imorgon.
Puss och kram!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)