Henrik Öijer - Cykelbloggen

2011-03-26

Imponerande cykelåkning

En sådan uppvisning det var idag. Sådan styrka, enorm vilja och glänsande elegans på cykeln. Jag tror att alla som fick se dagens show var imponerande. Och förresten, den där Cancellara var ju inte så dålig han heller. Inte riktigt i klass med min hempendling, men med lite träning kan han nog nå dit.

På slutet av dagens arbetspass tyckte jag att jag frös lite onödigt mycket, åtgärdade dock det problemet med lite varm choklad (3-4 muggar...). Stannade faktiskt kvar i 50 minuter efter att jag slutat, bara för att se på Cancellaras föreställning. När jag sedan smiskade hem så var det med Spartacus på näthinnan. Väl hemma kändes kroppen lite som en urvriden trasa, och då menar jag mer än vanligt. Efter att ha vilat en stund och bland annat sett Luleå tyvärr förlora så bestämde jag mig för att se om jag hade feber. Och det hade jag. Risken finns väl nu att det kan bli lite värre än nödvändigt i och med att jag ändå ansträngde mig rätt mycket på hemvägen å så där. Men vi hoppas på det bästa givetvis nu när jag äntligen börjat träna lite mer. Känslan när jag cyklar är att jag är långsam men inte så snabb.

Live stream E3 Prijs + Critérium International

Inte missa, belgiansk pangpang-tävling. Sändningen börjar 14:30
http://sports-livez.com/channel/ch-3.php
http://sports-livez.com/channel/ch-5.php
http://sports-livez.com/channel/ch-6.php

Om du gillar franska tävlingar så går Critérium International i helgen. Sändningsstart 15:40 idag och 15:15 imorgon:
http://sports-livez.com/channel/ch-15.php
http://sports-livez.com/channel/ch-16.php

2011-03-25

Dagens hemcykling

Det gick tungt från start idag. Tänkte att det nog berodde på gårdagens hårdkörning, Kanske också för att det blev "ett" glas vin till middagen och att jag bara sov sex timmar.. Oftast när det känns kasst från start så brukar det släppa, men när två och en halv timme gått och jag hade ungefär hälften kvar så tänkte jag att jag måste göra något. Det blev ett mackbesök för att bryta av mönstret. Skulle det gå kasst i fem timmar så skulle jag i alla fall belöna mig för att jag ändå biter ihop och kör skiten. Som genom ett mirakel började det lossna och efter tre timmar så kunde jag börja sprätta till lite och behövde inte längre slita för att hålla hjärtat igång.
På slutet urartade träningen något när jag kom in på ett skoterspår, men det var helt värt ändå och jag fick över fem timmar på klockan. Tyvärr åkte jag lite skitvägar i början med mycket is, så snitthastigheten blev inte speciellt imponerande. För er skull tog jag en del bilder, varsågoda!