En vanlig VAB-dag

Med två sjuka barn blev det givetvis en väldigt stilla förmiddag i TV-soffan.

En stund efter maten så slocknade Filip.

Ebbah och jag passade på att ta en fika när storebror låg utslagen. 

Efter fikat chillade Ebbah och jag lite.

Filip försökte lägga pärlplatta när han kommit upp, men Ebbah sprang iväg med pärlorna. Inte okej, tyckte Filip. Så. Lugnt och stilla i det Öijerska residenset med andra ord.

Ett par bloggtips

Jag har tipsat om den förut, men kan lika väl göra det igen. Bloggfrossa får mig att skratta. Denna del av det senaste blogginlägget var en riktig höjdpunkt, men bäst blir det givetvis om man läser inledningen av inlägget först:

"på en av friluftsdagarna när vi var ute och vandrade bland åkrar och himmel, greps han plötsligt av det briljanta infallet att pissa på ett elstängsel. Inte en hjärncell gjorde motstånd när han drog fram sin snale och satte igång. Det tog en halv sekund innan han låg skrikande i dikeskanten med pisset sprutandes över sig själv. "

Sedan har det också kommit till min kännedom att också Falun har ett gäng bloggare som skriver underhållande om det de kallar träning i Dimma över Mångsbodarna.

Vattkoppor

Filip visar musklerna.

Jodå så att. Jag är hemma för Vård Av Barn idag. Ebbah är också hemma med Vattkoppor. Sjukdomen bryter ut 14-21 dagar efter smittotillfället, så vi har nog barnens kusiner att tacka för detta. Vattkoppor har man bara en gång, så jag känner att nu är en ganska bra tid för barnen att genomlida detta. Det är ju faktiskt inte helt ovanligt att föräldrar tar hem sina barn till andra med vattkoppor för att de ska få sjukdomen. Små barn hanterar det hela lite bättre. Så har ni några ungar som inte fått vattkoppor så kan ni komma hit och hälsa på. Det blir en ganska lugn dag med andra ord, det kan behövas eftersom sömn inte är något vi föräldrar unnas nu för tiden. Bägge barnen kom in till oss i natt igen nämligen. Znark.

Man bah

Inlägget med de där höstträden från i morse ni vet? Det var mitt 3333:e inlägg i bloggen.
Igår på jobbet skulle jag skriva 1337 någonstans, när en annan såg på. Jag skrev det och sa sedan "eliiiiit". Fick ingen reaktion, kan ha framstått som en idiot där. Mycket på jobbet idag, men jag tycker det fungerar bra. Lär mig mycket hela tiden. Det är väl lite så när man är rookie. Får tillfälle ett par gånger per dag ungefär att öva på min engelska också, toppenbra där.
Blir tyvärr hemma imorgon då barnen fått vattkoppor. Inte kul med vattkoppor givetvis, men lika bra att de får ta eländet nu. Åldern 2-3 år är nog rätt lagombra för vattkoppor.
Måste bara tråka ut er med bloggskriverier också. Jag har ju bloggat ett tag nu. Bloggen är väl ganska populär i cykelkretsar men har inte fått någon att höja på ögonbrynen i bloggosfärkretsar. Men nu sedan slutet av sommaren ungefär så verkar jag ha hamnat i register hos olika eventbolag och får olika förfrågningar, "tips" och inbjudningar till event lite då och då. Det kan vara någon gång i veckan ungefär. Nu händer ju allt i Stockholm givetvis så det är lite svårt att spontan-närvara på sådant. Men bara att bli tillfrågad är givetvis skoj. Gissar att man hittar bloggoffer via till exempel Aftonbladets Bloggportalen.se där min blogg är registrerad. Nog tramsat om detta då det troligtvis bara är jag som är intresserad av det här.
Nu är det dags att stänga ner för idag och sova lite. Barnen kommer väl strax in i sovrummet och sedan ska de väl gnälla över vattkopporna hela helgen.

Besvikelse på Jungfruvägen

Höstrackare, nu med regn

Så här ser det ut utanför fönstret just nu. Blött och blött.

Barnen somnar lätt på kvällarna och det är ju väldigt skönt. Men. De senaste nätterna har de börjat vakna på nätterna och hamnat i vår säng. I natt kom Ebbah in vid halv tre. Kunde inte somna om och sista gången jag kollade på klockan så var den fyra och vi skulle på pottan. Någon gång efter det somnade jag och vaknade sedan till igen när Filip också gjorde entré i föräldrarummet. Igår hade jag ett snack med barnen, främst Filip, och förklarade lite varför man inte vaknar och skriker på nätterna. I natt skrek de i alla fall inget. Nu måste jag bara klura ut något för att få de att stanna i sina sängar. Det bästa är väl att bära tillbaka de på en gång antar jag. Men vem orkar det med sömnbrist och jobb varenda dag. Får ordna det när jag skall vara ledig, eller sitta still i båten och vänta ut detta. Det kan ju vara tillfälligt bara.

Idag jobbar jag 13-18:30 på Dalatrafik. Jag sitter i Kundservice där. Svarar i telefon ibland och sitter i informationsluckan ibland. 

Jättebullar, stillasittande och busspendlande

Ni förstår väl själva att detta kommer göra så att mina mjuka skidor kommer ligga platta i spåren i vinter?