Kiss/återsamlingspaus efter att Cykelklubben.se's grundare och delägare vurpat i en av dagens snabbaste utförslöpor. Allt gick väldigt bra dock, som det ju gör när man cyklar snabbt.
Juniorskärmproblempaus i Bjursås, här valde vi att dela upp oss i en tretimmarsgrupp och en som skulle cykla långa rundan. Junioren Martin Eriksson lyckades senare med att förlänga en timme till 90 minuter, genom en väl utförd väggning.
Efter delningen var vi sju cyklister från fem olika klubbar som åkte långa rundan. Jens hade en Lanterne rouge på hjälmen.
Lite bengymnastik på toppen av dagens längsta backe. Appropå backar.. I mitt inlägg från träningen så kanske ni fick intrycket att jag var hyfsat stark. Det var jag inte när det lutade uppför fick jag erfara. Gissar att jag tappat en del cykelmuskler denna höst/vinter.
Även om Jens inte tränat så bra sedan CXSM så rullade hans Zippförsedda cross ganska bra.
Så här ser då jag som har den här bloggen ut. I fall ni undrade.
I Leksand blev det ett mackstopp för att ersätta isen i flaskorna med vatten och köpa koffeinrik läskeblask.
På den kuperade vägen mot Rexbo, Jens ser lite hängig ut här faktiskt.
Det var ju det där med uppförsbackar... Här har jag nog runt 180 i puls, en ganska vanlig puls för mig i backarna idag. Det positiva i eländet var att jag aldrig behövde släppa ensam, utan hade alltid sällskap.
Efter ungefär en och en halv timme började det bli jobbigt för mig idag, testade det där med att dricka och åt en bit marsipan. Slet mig med till Leksand där jag åt en energibar och drack mer när de andra var inne på macken. Strax efter Leksand så blev det en till marsipanbit. Efter ungefär tre och en halv timme så började det överraskande nog kännas bättre igen. Under mina tuffaste två timmar så kändes det som kaffesyra* i benen när det lutade uppför, pulsen rusade och jag hade det riktigt jobbigt. Det var dock skönt att "komma tillbaka" lite sista timmen och kunna assistera med farthållningen och slippa att släppa i backarna. Fick till och med ge bort mina sista två marsipanbitar. Till Falun var vi tre cyklister som anlände samtidigt, det vi pratade om innan våra vägar skildes åt var givetvis vad som skulle ätas vid hemkomst. Av oss sju som åkte långa rundan är jag ganska säker på att alla var rätt möra när vi kom hem igen efter en lång dag i sadeln.
Det var brutalt uppenbart idag att jag saknar en del lokal kapacitet. Har ju tränat ganska så lite sedan Långlopps-SM och även sedan 100 dagar kvar till Vasaloppet. Inför idag hade jag 28 träningstimmar på 50 dagar, det är inte skrämmande mycket. Ungefär fyra timmar i veckan alltså. Men nu har jag ju iaf kommit igång bättre med skidåkningen, så nu ska jag börja skicka på lite mer på dom passen, samt så lägger jag nog in ett intervallpass på cykel varje vecka för att hålla liv i benen. För ska jag orka Vasaloppet på under sex timmar så måste jag inte bara kunna tekniken för att staka, jag måste vara i bra form också.
Träningsfakta:
Distans: ca: 115.8 km
Snitt/maxhastighet: 25.0/55.2 km/h
Tid: 4.39.08
Snitt/maxpuls: 156/185
Höjdmeter: 975
Väderförhållanden: -4.
Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
15 timmar 06 minuter skidor (187.7 km på 10 träningar och en tävling)
12 timmar 25 minuter cykel
3 timmar 7 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning
SRAM kommer med 10-delad XO grupp 2011, men det där visste ni väl redan?
Egentligen hade jag redan förra veckan räknat ut att idag skulle inte vara någon bra dag för träning. Jag misstänkte, helt riktigt, att jag skulle vara ganska sliten efter distanspasset. Så planen var att åka i distanstempo också idag, eftersom kroppen ändå inte skulle klara av att prestera på topp. Lägg lite klen sömn på det och ni förstår hur läget ligger. Eftersom Ebbah nu blev hemma från dagis idag försvann alla distansplaner. Det bästa hade nog varit att vila idag. Men jag har drabbats av lite träningspanik, så jag stack ut ändå i kväll. 
Så här såg jag ut 14:08 idag. Nu har jag kortat ner håret till någon enstaka millimeter och rakat bort ansiktsbehåringen. Tog ett kort på resultatet för att visa skillnaden. Men fan, när jag tittade på bilderna och jämförde så insåg jag att jag såg bättre ut innan jag gick loss med trimmer och rakhyvel. Hur gör jag nu? Det går ju inte direkt att trycka på någon ångerknapp.
Nu har vi nyss vaknat från vår middagslur. Ebbah sov nästan två timmar och jag ungefär en. Nu vankas Ronyas special-lasagne, som inte ens är någon lasagne egentligen. 
Kiss/återsamlingspaus efter att Cykelklubben.se's grundare och delägare vurpat i en av dagens snabbaste utförslöpor. Allt gick väldigt bra dock, som det ju gör när man cyklar snabbt.
Juniorskärmproblempaus i Bjursås, här valde vi att dela upp oss i en tretimmarsgrupp och en som skulle cykla långa rundan. Junioren Martin Eriksson lyckades senare med att förlänga en timme till 90 minuter, genom en väl utförd väggning.
Efter delningen var vi sju cyklister från fem olika klubbar som åkte långa rundan. Jens hade en Lanterne rouge på hjälmen.
Lite bengymnastik på toppen av dagens längsta backe. Appropå backar.. I mitt inlägg från träningen så kanske ni fick intrycket att jag var hyfsat stark. Det var jag inte när det lutade uppför fick jag erfara. Gissar att jag tappat en del cykelmuskler denna höst/vinter.
Även om Jens inte tränat så bra sedan CXSM så rullade hans Zippförsedda cross ganska bra.
Så här ser då jag som har den här bloggen ut. I fall ni undrade.
I Leksand blev det ett mackstopp för att ersätta isen i flaskorna med vatten och köpa koffeinrik läskeblask.
På den kuperade vägen mot Rexbo, Jens ser lite hängig ut här faktiskt. 
Det var ju det där med uppförsbackar... Här har jag nog runt 180 i puls, en ganska vanlig puls för mig i backarna idag. Det positiva i eländet var att jag aldrig behövde släppa ensam, utan hade alltid sällskap.