Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2010-09-25

Favorit i repris


Någon som vet vart Björn Gustafsson tog vägen, hur han mår och vad han gör nu?

Borlänges stolthet

Har jobbat klart nu och ska in på Kupolen för att spendera lönen. Kan både resa mig och sätta mig ganska obehindrat nu. Vaderna är slitna och låren går inte gärna i trappor. Tydligen firar kupolen 20 år så massor av folk och erbjudanden väntar.

Jag tar bussen idag

Det är ändå inte så illa ställt med kroppen, det var ju mycket värre igår. Framsida lår behöver ibland lite hjälp när jag ska sätta mig eller ställa mig upp igen, vaderna är lite ömma, ett par tår har väl haft bättre dagar än denna och magen ansträngde sig nog också igår. Men jag kom upp ur sängen och kan gå ganska obehindrat, så jag är nöjd. Fick till sju timmar och trekvart med sömn i natt, välbehövligt även om jag inte haft något emot några fler sömntimmar. Familjen i Stockholm och jag ska jobba 9-14, så ser min lördag ut än så länge.

2010-09-24

Löpningen idag

Det bästa först, siffrorna!
Tid: 2.46.22
Sträcka: 30.3 km
Kilometerfart: 5.29 min/km
Snitthastighet: 10.93 km/h
Mil 1: 50 min
Mil 2: 56 min
Mil 3: 60 min
Snittpuls 151

Just nu har jag något så förbannat ont i benen. Det kan vara den mest genomgående bensmärta jag någonsin upplevt. Att sitta still går väl bra, men att röra sig är inte kul. För att inte tala om när jag sätter eller ställer mig upp. Det går knappt. Och då lär det väl vara ännu bättre imorgon gissar jag. På slutet av löpningen hade jag sjukt ont i benen och ville verkligen bara ge upp. Men det är ju något fantastiskt inom konditionsidrott som gör att man fortsätter trots att kroppen sagt stopp för länge sedan. Att köra på till kroppen säger nej, och sedan vrida ur trasan lite till. Det är härligt det. Varenda trottoarkant var ett litet helvete när jag kom till Falun. Benen skrek rakt ut varje gång jag skulle upp eller ännu bättre, ner för en sådan där elaking. Och i Falun har vi tydligen en miljard trottoarkanter att besegra. Var inte helt otippat väldigt ohungrig när jag kom hem, trots att jag inte ätit eller druckit något under hela passet och knappt ätit något under hela dagen dessutom. Tvingade i mig en portion risgrynsgröt med tokmycket socker på och en ostmacka till det. Tänkte att jag måste tvinga i mig en portion till men det är helstopp. Vill hellre kräkas. Trött är jag också, kommer somna som en bebis när jag lägger huvudet mot kudden. Något jag tänker göra ganska så snart. 
Bjuckar först på några opublicerade bilder från dagens pendling:

Hemma nu

Sista 20 minuterna eller så var rena döden. Jag ville bara lägga mig ner i ösregnet och somna in. Men hem kom jag ju till slut. 2.46.22 blev tiden. Nu ska jag fokusera på återhämtning så hörs vi väl om ett tag igen.

Velodromen

Det har regnat ett tag nu, men det gör inget. Det gör ont att springa nu men det är nog inte ens 30 minuter kvar. Bara att bita i. Heja!

Spurten kvar

Stela ben och stenvader. Men nu är det nog ungefär bara milen kvar. Kanske får en sluttid på ca 2.45. Måste sluta skriva, ser inte vägen...