Tänkte smyga in några stigar på hemvägen för att komma undan vägarna lite och smaka på tekniken en smula. Kollade upp några stigar jag aldrig åkt på förr med hjälp av Eniro och rullade iväg. Det blev till att vända, köra fel, gå lite med cykeln och upptäcka att en grusväg var nyplogad och vattnad. Men annars var det fint ibland också!
Det blev tydligen många (tre (3)) bilder på mig i spenaten, men ni gillar ju sådant där så det gör väl inget?
2011-07-07
Cykelotur
Etiketter:
Cykling,
Jobbpendling,
träningsbilder 2011
Startplats Mörksuggejakten
Är du anmäld till Mörksuggejakten men kommer inte till start? Mejla mig: info@henrikoijer.com
2011-07-06
Bilder från cyklingen i Lindvallen dag 2
Inte så himla många bilder från denna dag. Det blev tre vändor upp för liftgatan och där liftgatan tog slut åkte jag i leden med namnet Rodelbanan till jag nådde toppen. Efter att ha flinat mig ner för Rosa Leden på lördagen så ville jag gärna prova mer av Sälens Bike Park. Liften gick ju upp, men jag ville få lite träning också så jag cyklade. Första vändan tog 14 minuter på intervallintensitet, de andra två gångerna kollade jag inte klockan.
Liftgata, Rodelbanan, uppe!
Bara att välja en
Den första jag provade var Sherpa, en av två svartmarkerade leder. Den började stenig, övergick i tvärbrant och avslutade med brant stig utför. Inget för nybörjare eller folk med hardtail som inte vill utmana sig själva...
Tog inga bilder på vägen ner då jag var upptagen med att ha arslet bakom sadeln för att inte flyga över styret. När jag åkt hela så vände upp för ett par foton i slutet av backen. Bara för er skull!
Det som kommer ner, måste åka upp...
Vid andra gången upp så hade kidzen vaknat och nyttjade nu banan
DH-kurs för nybörjare
Åkte också den snabba och mycket lättar Experium och tog Hugin-vägen ner. Inga kort från själva leden och jag avslutade med deras "Northshore".
Sista gången upp och då hade dimman lättat för första gången på hela helgen, gav lite mer utsikt och leden på bilderna är Rodelbanan.
När man hör "öka Öijer" från liften när man sliter på i backen upp, då vet man att man lär lägga i en tyngre växel och trampa snabbare. Det var två falugrabbar som var i byn för lite utförscykling och jag försökte hänga på utför Rodelbanan.
David och Anders
Jag körde alltså under denna helg alla leder i Sälen Bike Park utom Branta Vägen. Roligast var Rosa leden och Rodelbanan. Kanske just för att det är lite annorlunda att åka på supersnabb och maskingrävd cykelled. Och för att jag hade framdämpad XC-cykel. Sherpa skulle nog vara roligare om jag haft en cykel anpassad för brant utförscykling i skog. Skulle vara superkul att spendera mer tid där och prova DH-cykling på riktigt. Det finns så mycket jag vill cykla, vissa delar om och om igen och det blir svårt att hinna med allt på någon timme bara. Kanske gör ett återbesök och köper liftkort...
Liftgata, Rodelbanan, uppe!
Bara att välja en
Den första jag provade var Sherpa, en av två svartmarkerade leder. Den började stenig, övergick i tvärbrant och avslutade med brant stig utför. Inget för nybörjare eller folk med hardtail som inte vill utmana sig själva...
Tog inga bilder på vägen ner då jag var upptagen med att ha arslet bakom sadeln för att inte flyga över styret. När jag åkt hela så vände upp för ett par foton i slutet av backen. Bara för er skull!
Det som kommer ner, måste åka upp...
Vid andra gången upp så hade kidzen vaknat och nyttjade nu banan
DH-kurs för nybörjare
Åkte också den snabba och mycket lättar Experium och tog Hugin-vägen ner. Inga kort från själva leden och jag avslutade med deras "Northshore".
Sista gången upp och då hade dimman lättat för första gången på hela helgen, gav lite mer utsikt och leden på bilderna är Rodelbanan.
När man hör "öka Öijer" från liften när man sliter på i backen upp, då vet man att man lär lägga i en tyngre växel och trampa snabbare. Det var två falugrabbar som var i byn för lite utförscykling och jag försökte hänga på utför Rodelbanan.
David och Anders
Jag körde alltså under denna helg alla leder i Sälen Bike Park utom Branta Vägen. Roligast var Rosa leden och Rodelbanan. Kanske just för att det är lite annorlunda att åka på supersnabb och maskingrävd cykelled. Och för att jag hade framdämpad XC-cykel. Sherpa skulle nog vara roligare om jag haft en cykel anpassad för brant utförscykling i skog. Skulle vara superkul att spendera mer tid där och prova DH-cykling på riktigt. Det finns så mycket jag vill cykla, vissa delar om och om igen och det blir svårt att hinna med allt på någon timme bara. Kanske gör ett återbesök och köper liftkort...
Väntar på bussen bara
Många vurpor idag, vissa mer otäcka än andra. Kul för Mark att få vinna, han har väl redan hunnit twittra om det. Nu ska jag hem, äta (?), lägga barn och skriva ett inlägg om söndagens cykling i Lindvallen. Men först ska jag äta upp min Daimstrut med limited edition-smaken päron! Har ni ätit den och om ni har det vad tycker ni om den? Jag gillarn.
Tillbaka i pendlingssadeln
Så har jag äntligen hittat tillbaka till cykelpendlingen. Hade en hostfri dag igår så jag bestämde mig för att börja cykla till jobbet igen. Tog det ändå lite lugnt hit för att inte rivstarta för hårt. Helt onödigt egentligen, men känns rätt bra mentalt. Är man frisk så är man ju frisk, och då behöver man inte hålla igen. Nu lär jag gå ner och göra mina fikarastande kollegor sällskap, detta blogginlägg brände åtta av mina femton fikaminuter. Öka!
Etiketter:
Jobbpendling
2011-07-05
Bilder från cyklingen i Lindvallen dag 1
Här är några bilder från lördagens cykling
Cykeltestarhelgens centrum.
Vår guide. Är tvärusel på namn, men vill minnas att han hette Erik.
Det blev inte mycket singeltrack-cykling. Mest beroende på att det inte fanns så mycket singeltrack på berget. Turen bestod av rätt mycket asfalt och grusväg, men det får ni inte se så mycket av i detta inlägg.
På väg mot vad jag tror var(ÄR!) högsta punkten med tät dimma, motvind och Lars (minns jag namnet?) framför mig.
Här har man normalt en fantastisk utsikt och kan se flera mil bort, vi såg kanske 25 meter men hade ganska kul ändå.
Den här killen heter Henrik Öijer, DET minns jag i alla fall...
Roligast att fota var väl kanske den del med spänger. Ger rätt sköna foton också med sina linjer.. Det gäller att ha tungan rätt i mun och att man kan hantera sin spångest.
Efter en stund hade jag min spångest under kontroll och kunde gräva upp kameran ur ryggfickan, ta några bilder och sedan lägga ner kameran igen.
Vi avslutade med att rulla ner för Rosa Leden, den lättaste leden i Sälen Bike Park och en av två maskingrävda leder.
Lite maskingrävd smuts blev det på slutet men det var väldigt kul! Imorgon blir det lite fler bilder från cyklingen dag 2.
Cykeltestarhelgens centrum.
Vår guide. Är tvärusel på namn, men vill minnas att han hette Erik.
Det blev inte mycket singeltrack-cykling. Mest beroende på att det inte fanns så mycket singeltrack på berget. Turen bestod av rätt mycket asfalt och grusväg, men det får ni inte se så mycket av i detta inlägg.
På väg mot vad jag tror var(ÄR!) högsta punkten med tät dimma, motvind och Lars (minns jag namnet?) framför mig.
Här har man normalt en fantastisk utsikt och kan se flera mil bort, vi såg kanske 25 meter men hade ganska kul ändå.
Den här killen heter Henrik Öijer, DET minns jag i alla fall...
Roligast att fota var väl kanske den del med spänger. Ger rätt sköna foton också med sina linjer.. Det gäller att ha tungan rätt i mun och att man kan hantera sin spångest.
Efter en stund hade jag min spångest under kontroll och kunde gräva upp kameran ur ryggfickan, ta några bilder och sedan lägga ner kameran igen.
Vi avslutade med att rulla ner för Rosa Leden, den lättaste leden i Sälen Bike Park och en av två maskingrävda leder.
Lite maskingrävd smuts blev det på slutet men det var väldigt kul! Imorgon blir det lite fler bilder från cyklingen dag 2.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

