Topplistan vecka 22

Äsch, vi skiter väl i den denna vecka. Det är ju inte som om jag kläcker ur mig något vettigt.

Eller okej. För att vara snäll. Mot er.

3. Tubdäck på MTB
Helt grymt när det är småstök som rötter och jävulskap. Körde med 1.5 bar i bakdäcket och lite mindre fram idag. Inte ett enda genomslag. Det känns som om däcken håller formen bra trots lågt lufttryck. Vilket gör att ojämnheter tas upp men det blir aldrig någon punkteringskänsla på grusvägar och asfalt. Jäkligt sexigt också med de ljusa däcksidorna. Alla som inte håller mig om det har fel och borde tänka om.

2. Etapplopp på MTB
Synd bara att Borlänge Tour bjuder på en extra övernattningsdag för alla som bor utanför Dalarna. Prologen på fredag kväll känns bara som en extra dag för alla. Bättre när det var dubbeletapp tycker jag. Och visst går det väl att köra fyra etapper på samma helg? Att ha två etapper på samma dag gör ju att deltagarna och åskådarna stannar och ser andra klasser tävla, eftersom man ändå skall vara kvar. Då blir det mer mingel och mer publig = trevligare tävlingar. Nu blev det mest en hit and run. Så styr upp det här till nästa år nu. Tävlingen är en av sveriges bästa XC-tävlingar. Om inte den bästa. Trots banor som inte är Öijer-anpassade.

1. Team Kalas, på MTB.
Här kom snällheten in.

Topplistan vecka 21

10.
Tätgruppen på Billingeracet.
Ett tag när jag var med i tätgruppen bestod den av följande cyklister: Alexander Wetterhall, Magnus Darvell, Mattias Nilsson, Niklas Gustavsson, Jens Westergren, Calle Friberg, Max Öste MacDonald, Fredrik Edin och jag. Vad fan gjorde jag där, kan man fråga sig...

9.
All-in.
Moget, jävligt moget.

8.
Early rider.
Sonens nya cykel. Plötsligt har jag inte familjens häftigaste åk. Han går omkring med den, ställer den på ett snyggt sätt mot olika möbler och leker lite. Sen går han och ställer den någon annanstans. Han vet verkligen hur man ställer en cykel snyggt. Det är en bra grund han fått. "Mi ke", som han säger om den.

7.
Mina Hjul.
Så lätta, så snygga och så snabba. Nu måste bara jag bli snabb också...

6.
Väggen.
Den är jobbig men också... intressant. Det är facinerande hur kroppen fungerar. Och härligt att plåga sig fram i den lilla fart man kan få ut ur kroppen som är helt slut.

5.
Min kamp med Fredrik Edin idag.
Hade vi gjort upp om segern hade det varit en klassiker. Nu såg jag hans ryggtavla med dryga milen kvar. Hade honom inom 100 meter framför mig tills det bara var någon kilometer kvar. Båda två rejält väggade. Kom ikapp och lyckades gå förbi och trodde jag skulle vinna vägg-kampen. Men så i strupen går han ikapp och förbi. Jag tätar luckan precis på krönet men när man kör sista asfaltsmotlutet upp mot målområdet så ökar han tempot igen och jag får ge mig. En nagelbitande sekundstrid. Två segelbåtar mot varandra i Skövdeskogarna.

4.
Min nya hoj.
Den är riktigt grym alltså, och grymmare kan och kommer den bli. Jag blir glad när jag ser den och jag blir glad när jag cyklar på den. Den här vill jag ha när jag lägger av.

3.
Billingeracet.
Vilken bana va? Vilken bana. Den är ju helt grym. Kanske inte helt anpassad till mig, men den är riktigt rolig att cykla på. Hela vägen in till mål. Nu är premiären i Lånloppscupen avverkad. Nu kan jag börja köra bra.

2.
Familjen.
Det är så skönt att de finns hos mig. Det är härligt att komma hem och känna sig älskad. Det är också underbart att vara hemma med dem. Oavsett hur det går i tävlingarna, så finns de där och älskar mig lika mycket som jag älskar dem.

1.
Ronya har tagit körkort.
Inte så cykelrelaterat kanske ni tycker. Men nu kan hon köra mig och ungarna till cykeltävlingar. Så det så. Jag är stolt.

Topplistan vecka 20

ÄNTLIGEN!!!!!

10.
Danilo Di Luca.
Han är bara med på topplistan för att han leder Giro d'Italia och att Thomas Gotland Lövkvist får ledartröjan av honom på tisdag. För egentligen gillar jag inte karln.

9.
Svensk etappseger i Girot.
Okej, det är ju en sanning med modifikation. Det var ju laget som vann och inte Thomas Gotland Lövkvist. Tror inte han rankar den etappsegern som något av det största han gjort i karriären. Men han vann tid mot konkurrenterna, alltid något.

8.
Rosa.
Vilken jävla färg egentligen. Men denna månad är hela cykelvärldens favoritfärg rosa.

7.
Bergsetapper.
Det är bergsetapperna som gör etapploppen. Bergsetapper är lite som bortre långsidan i löptävlingar på bana, det är där man måste hänga med. Visst, på tempolopp kan man vinna/förlora tid. Men det är i bergen man får det stora nöjet att ställa av sina värsta motståndare.

6.
Team Columbia.
Lagtemposeger 1a etappen, Edvald Boasson Hagen i utbrytargrupp på 7:e etappen, Kanstantsin Siutsou soloseger på 8:e etappen och Mark Cavendish klungspurt 9:e etappen. Dessutom Thomas Gotland Lövkvist tvåa och Michael Rogers trea totalt, Edvald Boasson Hagen i poängtröjan(dock tvåa totalt i den tävlingen men Di Luca tvingas ju bära rosa..), Thomas Gotland Lövkvist leder ungdomstävlingen och Team Columbia leder lagtävlingen. De skulle nästan kunna åka hem nu.

5.
12:e maj.
Dagen då Thomas Gotland Lövkvist tog över den rosa ledartröjan.

4.
Två svenskar topp tio på en bergsetapp.
Hur grymt som helst, bägge MTB-åkare i grunden. Givetvis. Helt plötsligt har vi inte bara en som åker rackarns bra uppför i tuffa berg, utan två.

3.
Svensk i ledartröja på Girot.
Det var fan inte igår. Hur stort som helst, till och med svenska tidningar och sportprogram rapporterade om framgången. Då är det stort. Tänk att också jag skulle få uppleva något sådant. Ja, att se någon annan i en sådan där ledartröja alltså. Thomas framgångar är mina framgångar.

2.
Fredrik Kessiakoff.
Egentligen är det lite synd om honom. Hade det inte varit för Thomas enorma framgångar så hade vi varit nästan lika glada över Kessiakoffs framgångar. Men nu får han å andra sidan chansen att utvecklas lite i skuggan av vårt största svenska hoppp. Om han bara hänger i så kommer vi få se pangpang under girots andra halva. Det är jag övertygad om.

1.
Thomas Gotland Lövkvist.


Inte med på listan; Gnällspikarna.
Arrangören av Giro d'Italia är snälla. De stänger av halva Milano för att proffsklungan skall få visa upp sig på ett centralt varvlopp. En chans att visa upp sig själva och sina sponsorer inför publiken på Milanos gator. Men före start bestämmer sig cyklisterna för att det är för farligt. Och jag förstår dem. Tio meter breda, avstängda, vägar. I solsken. Det är ju skitfarligt. Nä, vi borde bjuda in de hit till Sverige och låta dem köra en nationell tävling. Trafik i bägge riktningar, hål stora som 56-klingor i vägarna, kärringar och gubbar som kliver ut i vägen, för att det är deras väg, bajamaja före start och iskalla duschar efter målgång. Och inte en käft i publiken.
Nu när cyklisterna tog vilodag idag så tycker jag gott att de kan köra en extra bergsetapp imorgon faktiskt. Helt ärligt. Det var bedrövligt att se på cykel idag. Stackars Mark Cavendish också som vann en etapp som inte var en riktig etapp.

Topplistan vecka 19

10.
Distriktstävlingar.
Vet inte hur det ser ut runt om i landet. Men alla distrikt bör ha distrikttävlingar. Det borde faktiskt vara ett krav från SCF, som ju vill säkra återväxten. Det är på distriktets tävlingar som nybörjarna slussas in i den härliga tävlingsverksamheten. Elitcyklisterna kan slipa på formen, nybörjarna får prova på det här med att fästa nummerlapp på styret. Enkelt, kul och gratis.

9.
Stigcykling.
Det är ju helt underbart att cykla på stigar. Speciellt när flytet infinner sig. Fartkänslan, styrkan, tekniken och samspelet mellan cykel och människa. Fantastiskt. Och min stigåkarform är ju bättre än någosin tror jag. Det tackar jag för. Ångrar, så här i efterhand, att jag inte gasade direkt då jag fick lucka på Kolmårdsbikens första stigparti. Då hade jag kanske fått med mig ett spurtpris hem. Men känslan att komma ut ur skogen, inte som en bromskloss, utan att se fältet i småbitar bakom mig. Den känslan var rätt go.

8.
Dagenefterhårdtävlingkoma.
Det är så skönt. Benen är fortfarande ömma sedan dagen innan. Kroppen skriker efter fett och socker. Helst ska ögonen fortfarande leverera smuts från tävlingen i sina vrår. Det är härligt att bli riktigt gristrött ibland.

7.
Team Cyclesport.
Vilket härligt lag. Också något cykelsverige behöver. Lite skvaller, skitsnack och skandaler. En sida skulle kunna ägna sig enbart åt skvaller och Cyclesport. Lite som Cykelbloggen.nu gjorde. Alla vet ju att skitsnack lockar läsare. Vem tror ni förresten ligger bakom Cykelbloggen.nu? Jag tror mig veta men vill inte kränka någon skyldig/oskyldig. Ni kan ju kränka fritt via anonyma kommentarer.
En riktigt bra sak med Cyclesport.se är ju att hemsidan fått ett uppsving med tätare nyhetsuppdateringar och en ranking som hänger med.

6.
Spränga gränser.
Klarar ni att köra fem åttatvåor på trehundra watt? Grattis. Men har ni provat att köra trehundratjugo watt istället? Hoppa ur bekvämlighetszonen och sikta högre. För att utvecklas krävs det att man provar på nya saker och spränger gränser. Mät upp backar och banor i tid. Gör en lista, ta rekord. Har ni en tempobana där ni brukar kolla formen? Prova att gå full gas från start. Kanske spränger ni rekordet, om inte så har ni åtminstone fått riktigt bra träning.
Det där svåra stigpartiet som du inte brukar klara. Försök igen, igen och igen till du klarar det. Låt det gå ett par timmar. Testa lite nya spårval och hastigheter. Kommer du till en svårighet, tveka inte utan försök övervinna den.

5.
Vurpor.
Kan nästan kopplas lite till att spränga gränser. Men jag vill bara säga att jag älskar att vurpa, från det att jag inser att det kommer gå på skit. Genom själva vurpandet och också efteråt. Det är härligt. Vilken kick. Ska kanske också säga att jag aldrig har skadat mig riktigt, så därför fortsätter jag naivt att kasta mig utför stenbranter. Okej, onödiga töntvurpor på tävlingar kan jag klara mig utan. Jag snackar rejäla vurpor. Helst i hög fart.

4.
Nya prylar.
Känner mig som ett barn på julafton varje gång. Det är så härligt med nytt. Speciellt om det är lite extra fint, unikt eller bara snorlätt. Och nya prylar är inte bara kul att äga, nya prylar gör dig snabbare också!

3.
Emma Johansson.
Jag envisas med att tro att svenk cykel behöver hennes framgångar. "Bara" femma i dagens världscupdeltävling och tvåa totalt. I väntan på att Gustav, Thomas eller Fredrik vinner Le Tour de France får vi hoppas att Emma kan leverera så vi får lite spaltmeter av riktig cykelrapportering i media.

2.
Giro d'Italia.
Okej, inte ens jag tycker att lagtempon och spurtetapper är det mest spännande som finns här i världen. Men Vacchi kan ju konsten att roa i ett par timmar om dagen, i tre veckor. Så det blir ändå intressant. Och håll ut, redan på tisdag börjar Giro d'Italia, på riktigt!

1.
Kolmårdsbiken.
Så härligt att göra tävlingspremiär i ett litet och mysigt långlopp. Eller okej, så litet är det kanske inte. Det var ganska många där tyckte då iaf jag. En bra start på säsongen, helt klart. En aktiv tävlingsarrangör som kämpar för sitt lopp och att göra det ännu bättre, större och trevligare. Mer sånt behövs. Banan var ju, som jag skrivit, grymt kul. Trots sitt regnande. Vet inte om det var banan eller jag som glömt bort hur det är att tävla. Men fartkänslan på vissa partier var grymt skön.

Topplistan vecka 18

Först vill jag tacka alla som påmint mig om veckans topplista. Tack vare er blev det ingen topplista förra veckan. Men denna vecka blir det en. Rätt åt er.

10.
Systemkamera.
Något som alla cykelintresserade bör äga. Det och en mobilkamera.

9.
Goda gärningar.

8.
Veckans topplista.
Veckans höjdpunkt för alla mina hundratals läsare. Något ni absolut inte klarar er utan. Och nu kom jag ihåg den åt er. Grattis cykelsverige!

7.
Kissnödiga kvinnor.
Jag blir lika glad varje gång jag ser att någon sökt på kissnödiga kvinnor och hittat min sida. Det känns bra att jag når ut till en så bred läsarskara.

6.
Söndagar.
Veckans topplista. Distansdagen. Tävlingsdag. Vilodagen. Sovmorgondagen. Sista dagen i veckan. Veckans topplista.

5.
Livesändningar på nätet.
Plötsligt kan vi se världscupen i MTB. Live, på nätet. Kalaskul. Och alla de mindre tävlingar som inte Eurosport sänder. Det blir väldigt mycket cykel att titta på, om man tar sig tid. Det kan inte bli för mycket av det goda.

4.
Distans i skogen.
Visst, landsvägscykling är kanske en kul tävlingsform. Men som träningsform är MTB överlägset. Man är inte låst till samma gamla runda, man kan utforska nytt. Se saker och platser dit asfalterade vägar inte går.

3.
Cykellycka.
Känslan när allt stämmer. När det är medvind, solen i ryggen och allt går bra. Att vara ett med cykeln. Ut och ha kul!

2.
Sommar.
Äntligen, sommar även i Dalarna. Då är det härligt att heta cyklist vill jag lova.

1.
Emil Lindgren.
Kliver ur Fredrik Kessiakoffs skugga och börjar visa raketfart. 13:e efter första varvet i Offenburg, där han hade allergiproblem. Gick från 58:e startposition upp till andraplats i dagens startbacke och låg sedan topp 10 ett bra tag. 7:a efter den 12 minuter långa startloopen. Fick sedan punktering under loppet men blev ändå 25:a. Grymt bra kört. Kanske hans bästa världscup någonsin? Det var härligt att se honom kriga med världseliten.

Topplistan vecka 16

Jo, det är sant. Jag gör ett nytt försök med veckans topplista. Påminn mig gärna under veckorna om listan, annars glömmer jag den nog redan nästa vecka. Fast det kanske inte är intressant ändå? Men här kommer iaf topp 10 i min cykelvärld denna vecka:

10.
Henric Wilert. På en, för många, lite oväntad tiondeplats hamnar faktiskt Henric Wilert. Prylbögen. Får man säga så förresten? Prylbög, alltså. Satt och kollade resultatlistan från dagens deltävling i Kalas XC-Cup och fann då Henric Wilert som segrare i H30-klassen. Det var det bästa med hela resultatlistan från idag, om jag ska vara ärlig. Kul att han vågar sig ut i skogen för att bli smutsig.

9.
Team Cyclesports MTB-killar. Kul att Team Cyclesports MTB-killar kör det dom är bra på, cyklar MTB. För vad ska de egentligen på asfalten att göra? Nä, stanna där ni hör hemma. I skogen.

8.
Frisk. Egoplacering, jag vet. Men jag är frisk igen. För att lyckas i en så hård sport som cykel behöver man vara frisk och hel, egentligen hela året. Har man en säsong som går lite halvdåligt, men man håller sig frisk och hel, så har man goda möjligheter att höja sig ett snäpp eller två till nästföljande säsong. Är man snabb men sjuk och skadad ofta så blir det svårare att förbättra sig. Så stay frisk and hel!

7.
2010 års cykelprylar. Nu dyker de upp på foton och visningar. Och hos vissa cyklister. Det är kul, men 2009 har ju knappt börjat. I min perfekta värld så presenteras 2010 års cykelprylar direkt efter avslutad 2009-säsong. Då lockas köparna att skaffa det nya heta till nästkommande säsong. Och om 2010 års prylar tillverkas nu, varför åker nästan alla toppcyklister runt med sunkiga 2009-prylar? Borde inte företagen marknadsföra 2010 redan nu, för att skapa ett sjukt sug efter produkterna till nästa år?

6.
Bloggar. Eller egentligen cykelbloggar. För nyhetssidor hänger helt enkelt inte riktigt med. Det är också svårt för dem att hänga med. På bloggar och Twittrar kan man hitta resultat, bilder och läsa om vad toppåkarna tycker om sina tävlingsprestationer. Innan det finns ett ord om aktuella tävlingar på nyhets och arrangörers sidor. Om man orkar läsa runt lite så får man mycket info. När jag själv vill har resultat, rapporter och bilder från svenska tävlingar är det bloggar jag vänder mig till.

5.
Tävlingsträning. Vill man bli bra på att tävla så bör man träna på att..? Just det, tävla. Det finns nog ingen bättre träning än att åka så fort man kan mot andra. Våra tävlingsträningar i Falun har dragit igång. Vaderna spänns, tider ska slås, syran sprutar, lungorna exploderar och pulsen rusar. Sen får man alltid komma ihåg att träning är träning och tävling är tävling. Men träning bör likna tävling. Undrar du hur du ska bli bättre? Hitta någon att träna med (mot!).

4.
Fredrik "Seglarn" Edin. Talang. Talang. Ni vet vad jag tycker om talanger. Kul med nytt, fräscht, blod i MTB-toppen. Okej, Fredrik var bra också förra året. Men inget riktigt pallmaterial. Nu har han, i vinter, tagit klivet dit. Det som talar för honom, också i framtiden, är att han är målmedveten, hungrig och villig att satsa. Han vill helt enkelt se hur bra han kan bli.

3.
Kalas XC-Cup. Lite oväntat kanske. Men nu har vi, äntligen, något som verkar vara en bra MTB-Cup. Åtta deltävlingar av varierande karaktär och utspridda över säsongen. Tidigare år har det varit för få tävlingar och inte tillräckligt utspritt under säsongen. För att få cyklister att satsa måste det finnas "stora" tävlingar att satsa på. Och Sverigecupen är lite som en elitserie där alla de bästa möts. För vem vill satsa en hel säsong och bara ha 4-5 bra tävlingar att mäta sina krafter på? Till vanliga, nationella, tävlingar kommer inte alla de bästa. Men till Kalas XC-Cup kommer de. Stor eloge till arrangörer som tagit på sig en cuptävling. Och till förbundet(!?) som nu har en vettig cup. Nu är det upp till klubbarna att skicka iväg cyklister till cuptävlingarna. Och fostra nya framtidshopp.

2.
Svensk tävlingspremiär. Nu i helgen började säsongen. Nu är det sommar i några månader. Njut, tävla och ha kul! För sen kommer vintern igen. Tävling är bästa träning och det är nu alla timmar på testcykeln och distanspassen ska ge resultat. Som vi har längtat efter säsongen; en hel, mörk, lång, blöt, kall och dyster vinter. Äntligen!

1.
Emma Johansson. Sveriges nya världsstjärna, får vi hoppas. Oavsett vad hennes framgångar och totalledning i världscupen direkt gör för svensk cykel så är det onekligen ingen nackdel att vara så bra som hon är. Med internationella framgångar kommer mediatid och mer fokus på cykelsporten. Med mer mediatid, ett bra tävlingsprogram med många och bra tävlingar och aktiva föreningar kommer cykelsporten ha förutsättningar för att växa sig stor även i Sverige. Nu håller vi (jag) tummarna för fortsatta framgångar för Emma i världscupen. En totalseger i världscupen och VM-guld är allt vi (återigen; jag) begär!

Veckans topplista. V.4

För några veckor sedan införde jag veckans topplista här på bloggen. Det höll i en vecka. Nu gör den comeback.

10. Cyclesport blir proffslag, inte Sveriges första och säkert inte heller det sista. Men troligtvis det med fulaste benvärmarna(kläderna..), grått känns så grått.
9. Team. Team är egentligen väldigt 1996, men nu har vi fått två nya MTB-team på en vecka.
8. Säsongen är igång. Ja, om man är välbetalt proffs så...
7. Jordgubbssaft. Kan inte bli fel.
6. Väggen. Den är alltid het. Oavsett vecka.
5. VM. Det är dags snart, på en TV nära dig.
4. Darvell/Nilssons cross-turné. Så fränt, så rätt. Kessiakoff spenderade en hel vinter i lerlandet, han blev bra.
3. Nya bloggar. Det kan inte bli för många cykelbloggar. Punkt!
2. Distanspass. Det är på distanspassen som cyklister fostras, det är på distanspassen som allt sker.
1. Snölek med barnen. Okej att det kanske var mest jag som lekte, men jag hade då kul.