Dödssjuk igår, bättre idag

Igår när jag hade bloggat om SRAM 2011, Cipollinis nya cykelmärke och XTR 2011 så började jag plötsligt må jätteilla. Gav mig själv en B&B-behandling (inte bed and breakfast, utan bajs och bad) vilket tog bort det värsta av illamåendet. Frös så jag skakade här hemma innnan jag gick till dagis och skola för att hämta barn. Riktigt jobbigt var det och jag var glad att vagnen var med så jag kunde hålla i mig i något. Har man barn så har man ju inte riktigt tid att ligga hemma och vara sjuk. Kom hem och frös som en idiot, hade jätteont i huvudet, mådde illa och hade 38.9 i kroppstemp. Så det blev en härlig eftermiddag. Det blev så outhärdligt till slut att jag tog en sådan där Ipren. Mot kvällen sedan mådde jag bättre och hade bara 37.5 när det var läggdags.
Nu på morgonen är tempen nere i 37.1 och jag har bara jätteont i huvudet. Så jag kanske överlever också denna gång. Håll tummarna!

Det ligger på

Tydligen ligger det på lite mer för vissa... Här kan du läsa vad andra personer skänkt och till vilken organisation: www.expressen.se

Shimano XTR 2011

Det här inlägget är tillägnat Henrik Andersson, som har namnsdag idag. Bilden visar Shimano XTR 2011. 10-delat och möjlighet att välja två eller tre klingor fram. Förutom att orange kommer bli en populär cykelfärg 2011 så var det väl inga konstigheter med detta?

Mario Cipollini + Team ISD Neri = sant

Blir tydligen ett par cykelnyheter i bloggen idag. Ber om ursäkt för det, men jag pluggar och det är inte så kul att skriva eller läsa om. Så håll till godo.

Före detta spurtfantomen Mario Cipollini visade upp sitt nya cykelmärke MCipollini igår när Team ISD presenterades. Super-Mario är konsult hos Team ISD och förser inte bara teamet med cyklar utan har också designat deras kläder, som ni ser i bakgrunden. Hoppet på tävlingsbanan står främst till José Rujano och Giovanni Visconti.

Gillar man den gula färgen, (som ser ut att kunna lysa i mörkret...) så kan väl detta vara ett kul köp kanske. Men färgsättningen faller mig inte riktigt i smaken. Vad tycker ni om kejsarens nya cyklar?

SRAM 2011

SRAM kommer med 10-delad XO grupp 2011, men det där visste ni väl redan?

Jag känner mig stum. Trött, sliten och seg. Ronya och Emily är på sina skolor och barnen på dagis. Perfekt dag för studier och kanske ett besök i förorten alltså. Men först, frukost!

Räddad av en stump blå extra

Egentligen hade jag redan förra veckan räknat ut att idag skulle inte vara någon bra dag för träning. Jag misstänkte, helt riktigt, att jag skulle vara ganska sliten efter distanspasset. Så planen var att åka i distanstempo också idag, eftersom kroppen ändå inte skulle klara av att prestera på topp. Lägg lite klen sömn på det och ni förstår hur läget ligger. Eftersom Ebbah nu blev hemma från dagis idag försvann alla distansplaner. Det bästa hade nog varit att vila idag. Men jag har drabbats av lite träningspanik, så jag stack ut ändå i kväll.

Kände redan när jag cyklade dit att kroppen var sliten efter gårdagen. Gav mig ut i spåren på skidor som jag inte vallat sedan senaste turen, som gick i kallföre. Nu var det minus fyra i luften och jag var som Bambi på blankpolerad is, fast med uppförsbackar att forcera. Gled lika bra framåt som jag gled bakåt och i sidled. Diagonalåkning fanns inte på världskartan. Spåren var mjuka och slitna och humöret var inte på topp. Tog mig till Stångtjärn och kikade in i vallaboden i hopp om någon kvarglömd vallastump, hittade också en och la på ett par lager. Fick inget monsterfäste, men jag kom upp för backarna utan att behöva grina i alla fall. Av någon dum anledning så hade jag bestämt mig för stakintervaller, trots att jag känt mig klen (slten?) i armarna de senaste dagarna. Kroppen var inte direkt alert, men jag tog mig framåt i två korta och en lite längre stakintervall. Pulsen var inte speciellt hög, föga förvånande.

Passerade någon som såg ut som en riktig skidåkare, iförd Falu IK-klädsel. Han var väl ute och höll blodet i cirkulation efter någon hård tävling i helgen, jag gav allt. Andades ett par sekunder bakom honom innan jag kastade mig stilfullt över till det andra spåret och passerade honom (tänk; långtradare som kör om annan långtradare på motorvägen). Han tog kraftiga staktag och gled långt på varje stavtag, jag som helt saknar styrka hade minst den dubbla frekvensen och skvätte så gott jag kunde med stavarna i snön. Men jag passerade och åkte ifrån honom.

I och med dagens pass har jag nu avverkat 20 mil på skidor i vinter. Trots en riktigt (och förväntad...) urusel dag på skidorna, så vill jag sammanfatta den på följande vis:

Henrik Öijer - Falu IK
           1 - 0

Träningsfakta:
Distans: ca: 12.4 km
Tid: 1.00.15
Snitt/maxpuls: 139/177
Höjdmeter: 120
Väderförhållanden: -4, lätt snöfall

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)
16 timmar 06 minuter skidor (200.1 km på 11 träningar och en tävling)
12 timmar 25 minuter cykel
3 timmar 7 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Makeover

Så här såg jag ut 14:08 idag. Nu har jag kortat ner håret till någon enstaka millimeter och rakat bort ansiktsbehåringen. Tog ett kort på resultatet för att visa skillnaden. Men fan, när jag tittade på bilderna och jämförde så insåg jag att jag såg bättre ut innan jag gick loss med trimmer och rakhyvel. Hur gör jag nu? Det går ju inte direkt att trycka på någon ångerknapp.