En timme och förtiofem minuter kvar

Ni ska få veta lite om vad jag gjort idag. Eftersom jag vet att det intresserar er.

Vi gick till dagis. Där hade vi utvecklingssamtal rörande våra två små. Tyckte det var intressant att bägge dagisfröknarna bara pratade med Ronya. Behövde inte öppna munnen många gånger. Försökte säga något någon gång men i nästa mening vände de sig båda mot Ronya igen. Det är väl kanske bara mammor som är föräldrar?

Eftersom Stefan igår, helt felaktigt, antydde på Facebook att jag byggt en crossbro till Filips bilbana så var jag tvungen att göra en riktig crossbro idag. Den blev givetvis en hit, för ni vet ju alla hur kul det är med CX.

Ronya har, som ni säkert märkt, gjort om sin bloggdesign idag och jag anlitades som proffsfotograf i vår studio, Vardagsrummet.

På eftermiddagen har Ebbah spelat fiskspel. Och härjat, givetvis.

Nu är det snart dags för mat och sedan skall ungarna i säng. När allt är lugnt här hemma så ska jag ut och åka lite mer längdskidor. Ska för första gången prova andra spår än de vid Stångtjärn. Ni kan hålla andan till senare i kväll då jag skriver om den upplevelsen.

Vad är grejen med hundägare och vinter?

När det blir kallt och marken täcks med snö tycks många hundägare tro att det är okej att lämna djurens avföring ute längs våra cykel och gångbanor. Nu när det inte snöat så ofta denna vinter så är det tyvärr väldigt tydligt just nu. Bajshögarna ligger i täta led längs snödrivorna. Väldigt fräscht i kombination med den gula snön. Tänker man sig att lukten inte blir så farlig eftersom allt fryser? Eller tror man att avföringen försvinner bara för att den kanske täcks med lite snö? Nej, skärpning alla hundägare som inte tar sitt ansvar!
Vidrigt är vad det är.

Jordbävningskatastrofen på Haiti

När någon svensk dopat sig är det lätt att skriva om det.
Men det här är allvarligt, på riktigt. Jag känner mig mest förlamad av allvaret. Känslan inom mig säger åt mig att göra något, samtidigt som jag inte riktigt vet vad jag skulle kunna göra. En tredjedel av Haitis befolkning på 9 miljoner tros ha drabbats av katastrofen och man talar om 100.000 som omkommit. Haiti är ett av världens fattigaste länder där årsinkomsten är 3500 kronor per år i genomsnitt. Det är så fruktansvärt att ens tänka tanken på omfattningen av denna naturkatastrof. Att se bilder på folk som försöker gräva fram sina barn och släktingar ur rasmassorna, med sina bara händer. Det är verkligen hemskt.

The day

Vaknade vid halv åtta eller så, i kväll. Av att jag dreglade på Filips kudde. Mysigt att somna med barnen, men jobbigt att behöva vakna på en gång, eller att bli sparkad på näsan. Sedan jag skrev senast så har jag skickat och svarat på massa mejl och röjt undan över 200 från min inkorg. När det var klart så postade jag ett brev och hämtade ungarna på dagis. Vi lyxade till det med en busstur hem, mycket uppskattat. 

Jag byggde en liten kulle till barnens bilbana, inget speciellt alls. Bara något litet för mina barn.

Eftermiddagen blev lek, mellanmål och handling. I stora drag. Vi bjöd in min mamma och Lasse på mat och efterrätt så det behövde förberedas också. Ronya drog givetvis ett stort lass där.

Ni kan ju få gissa om det är jag eller Ronya som dukat.

Inga studier alls idag. Men det finns ju fler dagar. Båda barnen hade lite vakentid natten till idag och Filip spenderade en stor del av natten i vår säng. Så jag är för trött för klassisk kvällsträning denna gång. Inte direkt lika aktiv som motionären Fredrik Ericsson.
Insåg förresten omgående efter att jag svamlat om seedning till led fem att det skulle bli svårt med Maserloppsresultatet. Utan att led sju, kanske sex skulle bli mer aktuellt. Nu är det klart att jag har seedat mig till led sju. Målet är att seeda mig till led tre, hinner jag inte bli bra nog innan Vasaloppet får led fyra duga. Här hittar ni Vasaloppets seedningstabell 2010. Jag kommer åka något mer långlopp innan Vasaloppet, dels för seedningen, men också för att få bra träning och lite rutin på skidtävlingar och hitta en farthållningsstrategi som passar mig.

A(H1N1)-vaccin

Vi började dagen med lite sprutor, en till varje barn. Så nu är de glada och svinfria.

Den här värmen som vi blivit lovade.. Jag är inte bitter eller så, men jag hade väntat mig lite mysigare temperatur än minus nitton förbannade grader. Jan Pohlman skulle nog inte ha kallat detta för värme, det var bättre förr. Om jag bara överlever till helgen så lovar Yr.no sex kallgrader på lördag och tre kallgrader på söndag. Det ser vi fram emot. Kanske en cykeltur på söndag?

Barnen är lämnade på skola och dagis och jag ska nu svara på  och skicka ett gäng mejl, ringa något telefonsamtal och sedan studera.

Det tar sig

Så här vackert var det vid Stångtjärn nu i kväll. Min hemmaplan för längdåkning. Endast på Maserloppet har jag skidat någon annanstans nu i vinter.

Jag tror att jag har börjat få till stakåkningen nu. Tack vare Lasses goda råd och detaljstudering av världscupåkare på TV så känns det rätt bra. Det som hindrar mig i stakningen är inte längre så mycket tekniken som det är (avsaknaden av) styrkan. Så idag körde jag några kortare stakintervaller i motlut och kortare backar för att få lite power i stakningen. Det kännas mikket pra.

Värre är det väl med övriga växlar. Diagonalåkningen tycker jag väl går hyfsat ändå med bra fäste under skidan och hela ben. Idag hade jag knappt något fäste alls och ont i benen sedan helgen. Så jag gick i princip uppför de backar som jag inte stakade. Och stakning med frånskjut, vad är det för en rackarns mellanväxel?

Körde 14.3-spåret vid Stångtjärn med Lasse nu i kväll. Det känns som om jag kan matcha honom rätt bra nu. Snart får han nog hänga med mig på turerna, istället för att jag försöker hänga med honom. Bara jag får till diagonalåkningen och stakning med frånskjut...

Kilometertiden blev idag 3.52, första gången under fyra för mig. Och detta trots promenad i backar, några korta stopp och mycket fegande utför i mörkret. Ska köra spåret i dagsljus någon gång snart och stå på lite.

Träningsfakta:

Distans: 14.3 km

Tid: 55.09

Snitt/maxpuls: 163/186

Höjdmeter: 150

Väderförhållanden: Kan det ha varit runt 12-15 minusgrader kanske? Spåren börjar bli rätt slitna i Stångtjärn nu.

Totalt sedan 100 dagar kvar (27:e november)

13 timmar 43 minuter skidor (173.7 km på 10 träningar och en tävling)
7 timmar 46 minuter cykel
3 timmar 7 min löpning
2 timmar 05 min styrketräning

Glädjande nyheter!!!!!!

Angående föregående blogginlägg, vi hade Vaniljvisp i kylskåpet. Nu vispad och klar. Ni kan sätta er ner, plocka upp hakorna från golvet och andas normalt igen.