Lager 157

Premiärbesök idag, vi har mött Matthias Wengelin här. Stället är stort, men ändå litet.

Höstväg

Det är rätt fint ute nu, minst sagt. Ett sjutimmars distanspass med en CX-hoj nu vore mumma. Lite asfalt, lite skogsvägar och mycket grusväg. Upp på höjderna för att njuta av utsikten och trycka på utför för att njuta av farten. Härlig tanke.
Sju timmar? Jag vill ju njuta av att bli helt slut i kroppen också.

Två bra nyheter

1. Precis som efter kilometertestet så har jag mindre ont i benen dagen efter, än vad jag hade efter avslutat pass. Så också idag. Bättre känsla än igår i vader och annat baksidetrams. Allt går lite väl bra kanske? Men att gå på tå undviker jag just nu..

2. Motionärsfetmatrenden har vänt. Efter LLSM hade jag ett par veckor då kroppen fortsatt skrek efter kolhydrater, och fett. Men det har klingat av och jag har börjat gå ner i vikt istället. Nu väger jag faktiskt lite mindre än jag gjort stora delar av säsongen, och bara två hekto mer än LLSM-dagen, då jag var ovanligt lätt.

Dagens löptur

Har nyss varit ute på det andra passet i mitt nya löparliv.
Idag med fokus på teknik. Sprang inte speciellt fort utan försökte hela tiden tänka på hur jag satte ner foten och att steget skulle göra att jag tar mig framåt. Hade ju läst på en del igår, och läste då om att man använder vaderna väldigt mycket, och många tipsade om att göra tåhävningar för att stärka vadmuskulaturen. Så när vaderna började bli styva redan efter nio minuter så gissade jag att jag gjorde någonting rätt i alla fall. Kände inte av framsidorna av låren alls idag, det tolkade jag också som ett bra tecken. Tekniken sitter givetvis inte efter första passet, det förväntar jag mig inte. Kände mig väldigt "studsig" när jag sprang. Försökte hela tiden tänka på att sätta ner fötterna under mig, när de var på väg bakåt. Så att säga. Detta för att ha driv i steget. Igår sprang jag som många färska joggare kanske gör, med sträckt "framben" och hälen i först. Idag var jag mer upp på tårna. När jag kände av lite trötthet eller ville säkna farten så använde jag mig av hälisättning. Ganska talande att jag väljer att sätta hälen i först när jag vill bromsa. Dumt att göra det om jag vill gasa, med andra ord.
Orken var det inget fel på, och jag hade kunnat springa i den takten väldigt långt. Tror ärligt talat att jag skulle ha kunnat hålla på så i någon timme. Men när jag kom hem och började gå kände jag hur ansträngda vaderna blivit. Vaderna och hälsenorna är ganska styva nu. Strechade baksidan av benen en hel del direkt efteråt och skall ta ett varmt bad nu, följt av lite mer streching. Om jag kommer ur sängen imorgon utan att hälsenorna går av, så joggar jag nog ungefär en timme imorgon också.

Om ni vill se vart jag sprang, så har jag ritat in en karta på eniro.se, som ni kan se här. Totalt 9.8 km enligt Eniro. 52.37 minuter. 5.22 min / km alltså. Om jag räknat rätt och sträckningen på Eniro stämmer bra. Snittpulsen blev 152.

Joggade faktiskt förbi en annan joggare idag. Tror dock det var en fotbollsspelare. Stora shorts, säckiga strumpor, sweatshirt och kobent. Men jag var snabbare! De sista kilometerna var svagt utför, från Lugnet ner till där jag bor. Då kom en joggare med joggingvagn. Och passerade mig! Jag skyller på att vagnen måste ge bra skjuts och stöd utför. Han såg dock ut att vara mer rutinerad löpare än den där andra killen såg ut att vara.
Kränkningsstatus idag alltså: 1-1

Vintern 2009-2010

Har ni satt upp några mål för 2010 än? Eller laddar ni bara för Northwave CX-Cup? Vinterträning är fint skit. Ambitiös i oktober-november, småskadad/sjuk i december-januari, toppform i februari, läger i mars och i april åker ni första tävlingen och inser hur bra...
...alla andra är.

CrossVegas 2009

Där snackar vi stort antal deltagare i elitklasserna..

XC-träning

Filip hade ett fruktansvärt humör nu på morgonen, det enda som fick honom glad var löfte om att cykla. Så nu är vi ute och hojar. Vi har åkt hans två kilometer långa slinga, provat lite stig och nu åker vi rutschkana. Utan cyklar dock.
Nu vill han cykla mer, på återhörande!