Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2009-09-10

Om ni tyckte jag är seriös...

..så ska ni veta att min langningspersonal ( mamma och hennes sambo Lasse ) är ute och rekar langningsplatserna nu. Helt på eget initiativ, måste jag säga.

Ni kommer väl ut och tittar, hejar och fotar på LLSM? Jag behöver er support! Så heja fan inte på Magnus, Alexander, Matthias, Calle och allt vad de heter. Heja _bara_ på mig. Och om ni har tänkt stå och titta längs banan så får ni gärna träffa mig innan start och ta med en flaska att kasta på mig.

Anledningen till att jag går ut med att jag slutar elitsatsningen före loppet och inte efter avklarat lopp är för att konkurenterna skall veta om detta. I och med detta räknar jag nu med att man väntar in mig om jag hamnat efter, man drar åt mig och kör ikapp folk framför, man puttar mig i backarna och låter mig passera i skogen. "Spurten" i målbacken behöver jag väl inte ens nämna.

En till anledning för mitt LLSM-tokladd

Ni vet ju att Långlopps-SM är viktigt för mig. Det är hemmaplan och det är långlopp, som jag specialiserat mig lite på. Men den främsta anledningen, som bara ett fåtal personer känner till, är att jag kommer avsluta min elitkarriär i samband med tävlingen. Det blir alltså min sista tävling som satsande elitcyklist. Och den tävlingen vill jag givetvis helst att den slutar med ett jättebra resultat. Därför har jag förberett mig så gott jag kan. Men även om jag inte får något toppresultat så kommer jag ändå känna mig nöjd. Cyklingen är ju inte allt.
Hade jag varit en av de cyklister som vinner tävlingar var och varannan helg och samlar prispengar i en stor skattkista, hade jag nog fortsatt några år till. Men att slita för detta, vecka efter vecka på familjens bekostnad, och bli 9:a, 13:e och 24:a på tävlingarna känns inte längre motiverat.
Jag kommer inte sluta cykla, eller sluta blogga. Bara sluta med elitsatsandet. Beslutet har jag tagit med hänsyn till familjen. De ska inte längre behöva anpassa sig efter när jag behöver träna eller tävla. Istället skall jag nu anpassa eventuella träningspass efter dem. Jag kommer alltså träna när jag har tid.
På söndag, och framöver, är jag alltså en före detta elitcyklist.
Och det känns väldigt bra.
Kommer nog skriva ett mastodontinlägg om någon dag där jag skriver lite om mitt cykelliv, så har ni några frågor eller något ni vill veta så ställ gärna dom frågorna.

LLSM på Twitter

Calle Friberg:
"Pre rode the marathon course today for saturdays Swe champs w/ Darvell & Wengelin. Pretty boring If u ask me. Way too much gravel/tarmac..."

Gunnar Grönlund:
"On my way to Falun now w. Mr whall. Will have a look @ the swe marathon course this afternoon"

Jag måste ju hålla med Calle i att det inte är en bana som utmärker sig för sin rolighet. Grusvägen med knappa tre mil kvar till mål tar ca: 20 minuter och är riktigt tråkig. Jag har ju förut skrivit om att det inte är en så rolig bana, men att den borde passa mig ganska bra. Jens har börjat säga att det är en fin och kul bana. Men jag tror att han bara försöker intala sig det. För att gilla läget.
För Gunnar Grönlund och Alexander Wetterhalls del hoppas jag att de har någon som skall visa dem runt banan. Annars blir det halvsvårt att hitta runt, så att säga.

Jag har ju vilodag idag. Har pillat med mina landsvägsklossar och pedaler. Vill ju få in en säsongs slitage på ett par dagar, går ändå ganska bra. Tyvärr har högerklossen och pedalen ett slags falskt läge där jag tror att jag sitter fast, men bara sitter halvfast. Så när jag rycker till med foten eller åker på stig så löser foten ur och det blir lite farligt. När jag klickar i foten så känner jag att det klickar till och jag hör ljudet, men foten sitter alltså ibland inte helt fast ändå. Och bara på högerskon.

Benen högt!

God morgon slöfockar


Idag låg jag i sängen till nio och latade mig, grötfrukosten avnjöts framför datorn och nu är hela familjen och handlar. Vi har cyklat hit allihopa. Äventyr is the shit!

2009-09-09

Djurlivet kring LLSM


Vi såg den här lilla rackaren idag. Jens såg den först, jag såg den efter att ha kört över den. Ta det lugnt, den överlevde och ormade iväg. När jag skulle få fram mobilen och igång mobilkameran så stod ormstackarn i attackläge, som om han vore en farlig orm. Sötisen dååå.... Jag kör ju tubdäck, så jag är inte rädd för snakebite. Jens däremot stod någon meter bort.
På nästan varenda tur runt LLSM-banan har jag sett orm. Mest snok, någon kopparorm (jag vet, det är en ödla...) och idag alltså en huggorm. Mellan mil fyra och sex, ungefär, är det ormtätt.
Björnbajs är det också gott om. Men än jag jag inte sett någon nalle längs banan.
Får och hästar det också gott om längs banan. På slutet av tävlingen åker vi igenom en hästhage, där gäller det att hålla munnen stängd om man inte vill att det stänker upp hästbajs i gapet. Något, som vi alla vet, med stor sannolikhet ger er den fruktade Hästinfluensan.

Rekord?

Två småbarn; från inmarsch, till tysnad och så småningom sömn: fem minuter.

Stabilt som fan