Jag överlevde

Och då talar jag inte om att jag klarade av att cykla nästan fem timmar. Inte heller att jag skickade på rätt mycket sista timmen. Utan jag kom hem innan tre. Trodde ärligt talat att jag skulle komma hem runt kvart över tre ett tag. Och då hade jag inte överlevt för att skriva här. Ronya hade nämligen dödat mig om jag kommit hem efter tre. Att köra fort på slutet av distanspass kan vara bra, tror jag. Nu fick jag en timme ungefär med 160 i snittpuls. Tyngsta växlarna och mycket tempoställning blev det.
Idag var det dock inte planerat, utan mitt liv hängde som sagt på det.
Backen var helt okej på grusvägen, men när den övergick till "stig" blev den sämre. Det var en gammal avverkningsväg nu. Riktigt blöt på sina ställen. Väl uppe fanns en läcker gammal fäbod. Tyvärr hade avverkningsmaskinerna slaktat skogen och marken där.

Jag cyklade avslutningen på Långlopps-SM till Bjursås, därifrån åkte jag inledningen på Långlopps-SM innan jag vek av mot backen. Jag ska nöta den där Långloppsbanan tills jag vet vart varenda sten ligger.


På väg till backen.


I ett sådant här litet hus skulle jag kunna bo. Kanske inte året om, men väl under sommaren.


Oj, den nyckeln var inte svårhittad.


Kikade in och skrev några rader i gästboken. Sen när jag skulle åka hem kom jag fel och kom tillbaka på ett ställe där jag varit för länge sedan. Därav stressen på slutet. Kunde dock gasa på riktigt bra bitvis. Så mot slutet kunde jag ta ett par djupa andetag och kom hem med fem minuters marginal.

Rosa dagen

Jag bär rosa, Thomas kommer se ut som en liten gris i sin rosa outfit idag. Bär du något rosa idag? Ta ett kort och mejla mig så jag får se.

Utforskning av världen (Falu kommun)

Inspirerad av en mejlkonversation med en före detta svensk mästare ska jag ut och upptäcka världen idag. Har länge spanat på en backe som nu skall besegras. Det röda sträcket mäter 3.88 km och stiger ungefär 220 höjdmeter. Ser ju ut att ha en liten svacka halvvägs upp. Men ändå 5.67% i snittlutning. Så det blir nog en fin knöl.

Jag har lite bråttom, så jag sticker nu. Vi hörs!

Nu ska vi inte överdriva

Det här med att Thomas kör i Rosa. Det är ju bara en lek. En idrott. Haha, tjena. Nu blir det cykel i media. Det är härligt. Gotland är härlig. En rosa helikopter är härlig.
I temat Nu ska vi inte överdriva, har jag tänkt på ett par saker för att fira Thomas Gotland Lövkvists stora framgång:
1.
12:e maj blir Sveriges nationaldag.
2.
"En rosa helikoter" blir nationalsång. Rackarns bra partydänga att fira framgången med.
3.
Imorgon tränar vi alla med ett rosa band runt överarmen, okej? Jag gör det, gör du?

Här hemma har firandet gått lugnt till. Ronya snickrade ihop en ny header till min blogg på några sekunder, ungarna ville ha på sig sina finaste kläder och jag plockade fram bubbelvattnet i rätt färg:


Inga konstigheter.

En snabb fråga

Är det bara jag som känner för att cykla runt i stan med en svensk flagga?

Edit: klockrent Marx!

Sveriges nya nationalsång?

Thomas Gotland Lövkvist i rosa!

Men dra mig baklänges på en gammal skogsväg. Det var fantastiskt att se. Sjua på etappen. Armstrong fick smaka syra och tappade lite på slutet. Fredrik Kessiakoff var också bra med. Men fy tusan va härligt. Ståpäls de luxe. Vilken framgång. Ingen fjollig barntröja, utan den riktiga ledartröjan. På en svenne.
Nu får ni inte missa etappen imorgon. Säger det igen; Gotland i rosa!

Dagens träning

Värmde upp i cirka tolv minuter. Sedan avnjöt jag lite 15/15 i tio minuter. Alltså femton sekunder spurt, femton sekunder aktiv vila. Strax efter det körde jag en stig som ska vara med på långlopps-SM. I full fart. Fyra minuter tog det och strax efter ännu en LLSM-stig, denna tog fyra och en halv minut. Slappade runt ett tag innan jag sprätte till med tio enminutsintervaller med en minut vila mellan intervallerna på väg hem.
Smakade skitgott i benen.
Nu ska jag se Gotland och Kessiakoff växelstöta sönder fältet i Girot.