Topplistan vecka 19

10.
Distriktstävlingar.
Vet inte hur det ser ut runt om i landet. Men alla distrikt bör ha distrikttävlingar. Det borde faktiskt vara ett krav från SCF, som ju vill säkra återväxten. Det är på distriktets tävlingar som nybörjarna slussas in i den härliga tävlingsverksamheten. Elitcyklisterna kan slipa på formen, nybörjarna får prova på det här med att fästa nummerlapp på styret. Enkelt, kul och gratis.

9.
Stigcykling.
Det är ju helt underbart att cykla på stigar. Speciellt när flytet infinner sig. Fartkänslan, styrkan, tekniken och samspelet mellan cykel och människa. Fantastiskt. Och min stigåkarform är ju bättre än någosin tror jag. Det tackar jag för. Ångrar, så här i efterhand, att jag inte gasade direkt då jag fick lucka på Kolmårdsbikens första stigparti. Då hade jag kanske fått med mig ett spurtpris hem. Men känslan att komma ut ur skogen, inte som en bromskloss, utan att se fältet i småbitar bakom mig. Den känslan var rätt go.

8.
Dagenefterhårdtävlingkoma.
Det är så skönt. Benen är fortfarande ömma sedan dagen innan. Kroppen skriker efter fett och socker. Helst ska ögonen fortfarande leverera smuts från tävlingen i sina vrår. Det är härligt att bli riktigt gristrött ibland.

7.
Team Cyclesport.
Vilket härligt lag. Också något cykelsverige behöver. Lite skvaller, skitsnack och skandaler. En sida skulle kunna ägna sig enbart åt skvaller och Cyclesport. Lite som Cykelbloggen.nu gjorde. Alla vet ju att skitsnack lockar läsare. Vem tror ni förresten ligger bakom Cykelbloggen.nu? Jag tror mig veta men vill inte kränka någon skyldig/oskyldig. Ni kan ju kränka fritt via anonyma kommentarer.
En riktigt bra sak med Cyclesport.se är ju att hemsidan fått ett uppsving med tätare nyhetsuppdateringar och en ranking som hänger med.

6.
Spränga gränser.
Klarar ni att köra fem åttatvåor på trehundra watt? Grattis. Men har ni provat att köra trehundratjugo watt istället? Hoppa ur bekvämlighetszonen och sikta högre. För att utvecklas krävs det att man provar på nya saker och spränger gränser. Mät upp backar och banor i tid. Gör en lista, ta rekord. Har ni en tempobana där ni brukar kolla formen? Prova att gå full gas från start. Kanske spränger ni rekordet, om inte så har ni åtminstone fått riktigt bra träning.
Det där svåra stigpartiet som du inte brukar klara. Försök igen, igen och igen till du klarar det. Låt det gå ett par timmar. Testa lite nya spårval och hastigheter. Kommer du till en svårighet, tveka inte utan försök övervinna den.

5.
Vurpor.
Kan nästan kopplas lite till att spränga gränser. Men jag vill bara säga att jag älskar att vurpa, från det att jag inser att det kommer gå på skit. Genom själva vurpandet och också efteråt. Det är härligt. Vilken kick. Ska kanske också säga att jag aldrig har skadat mig riktigt, så därför fortsätter jag naivt att kasta mig utför stenbranter. Okej, onödiga töntvurpor på tävlingar kan jag klara mig utan. Jag snackar rejäla vurpor. Helst i hög fart.

4.
Nya prylar.
Känner mig som ett barn på julafton varje gång. Det är så härligt med nytt. Speciellt om det är lite extra fint, unikt eller bara snorlätt. Och nya prylar är inte bara kul att äga, nya prylar gör dig snabbare också!

3.
Emma Johansson.
Jag envisas med att tro att svenk cykel behöver hennes framgångar. "Bara" femma i dagens världscupdeltävling och tvåa totalt. I väntan på att Gustav, Thomas eller Fredrik vinner Le Tour de France får vi hoppas att Emma kan leverera så vi får lite spaltmeter av riktig cykelrapportering i media.

2.
Giro d'Italia.
Okej, inte ens jag tycker att lagtempon och spurtetapper är det mest spännande som finns här i världen. Men Vacchi kan ju konsten att roa i ett par timmar om dagen, i tre veckor. Så det blir ändå intressant. Och håll ut, redan på tisdag börjar Giro d'Italia, på riktigt!

1.
Kolmårdsbiken.
Så härligt att göra tävlingspremiär i ett litet och mysigt långlopp. Eller okej, så litet är det kanske inte. Det var ganska många där tyckte då iaf jag. En bra start på säsongen, helt klart. En aktiv tävlingsarrangör som kämpar för sitt lopp och att göra det ännu bättre, större och trevligare. Mer sånt behövs. Banan var ju, som jag skrivit, grymt kul. Trots sitt regnande. Vet inte om det var banan eller jag som glömt bort hur det är att tävla. Men fartkänslan på vissa partier var grymt skön.

Mm.. dip!

Emma Johansson femma i Berner-Rundfahrt

Och det var väl ett bra resultat. Synd bara att Marianne Vos blev tvåa och tog över ledningen totalt i världscupen. Susanne Ljungskog klämde till med en sjundeplats i loppet som hon vann förra året. Övriga svenskor var Veronika Andreasson (44:a), Emilia Fahlin (DNF) och Monica Holler (DNF).
Sitter och gör veckans topplista, så håll ut. Den kommer. Ni kan sluta tjata.

Alessandro Petacchi

Under sin avstängning har ju Alessandro Petacchi legat i Falun på spurtläger. Jag har ju lärt honom ett och annat om vi säger så. Rätt bra acceleration han bjöd på under Giro d'Italia nyss. Annars var ju Evald Boasson Hagen dagens president. Vilken kille.
Nä, om jag skulle smeka lite kolfiber istället. Eller kanske väga fälgarna och naven en gång till. Så får det bli.
Har för övrigt läst igenom handboken till min Nikon D80. Kan nästan klassas som årets prestation faktiskt.

Baksmälla

Är ganska sliten efter gårdagen och allt resande. Annat var det för två år sedan då jag var vältränad. Den vintern körde jag mer distans än någonsin. Då märkte jag plötsligt att jag återhämtade mig mycket bättre än tidigare. Dagen efter ett långlopp var jag redo för fight igen. Men nu, nu vill jag bara sova och äta godis. Helst samtidigt om det var möjligt. Stefan Carlsson som blev trea, har han barn? Annars vill jag utropa mig som segrare i pappa-klassen. Har han ett barn vill jag utropa mig som segrare i tvåbarnspappaklassen. Om han har två barn vill jag utropa mig som segrare i två egna och ett bonusbarnspappaklassen.

Om en timme är det Giro d'Italia på Eurosport. Ska försöka se det. Thomas Gotland Lövkvist vann igår med sitt Team Columbia-High Road. Fredrik Kessiakoff kom sist med sitt Fuji-Servetto. Mark Cavendish i rosa ledartröjan. Thomas Lövkvist hade två mål med Girot, vinna en etapp och hjälpa Mark Cavendish. Så Gotlänningen kan väl kanske åka hem igen nu då?

Hoppas att det är några som kört Kolmårdsbiken och läser här. Har några frågor..
1. Har du kört Kolmårdsbiken tidigare?
2. Vad tyckte du om tävlingen?
3. Hur gick det?

Magnus Bäckstedt

Läste på Janne J:s blogg att Bäckstedt troligtvis gjorde sin sista tävling igår när han körde Skandisloppet.
Jag tycker synd om killen. Inte för att han avslutar sin karriär, det har han all rätt att göra. Det har varit en lång och framgångsrik karriär med seger i Paris-Roubaix och en etappseger i Tour de France. Men sättet han lägger av på, det gör att jag lider lite med stackarn. Det vore nästan bättre för honom att inte säga att han lägger av. Utan spontantävla lite då och då istället. För han älskar ju cykelsporten och kan inte hålla sig borta. Men nu, nu väljer han att avsluta karriären i en av tidernas fulaste cykelutstyrsel.

Foto: Janne J.
Jag pratade med en på MSN om Magnus Bäckstedts karriäravslutning, och han fällde då en klockren kommentar som jag vill dela med mig av;
'Ungefär som att jobba som toppmodell och avsluta karrären med att vara utklädd till Ronald McDonald'

Det här med smörkniven...

Ni ska inte tro att jag är otacksam. Det var en väldigt fin smörkniv jag fick. Oscar valde omsorgsfullt ut den åt mig då jag lämnat tävlingsplatsen vid tiden för prisutdelningen. Så jag kan tacka Oscar också för det fina priset, som han fotat åt mig: