Knäont

Igår morse hade jag lite ont i mitt högra knä. Sedan körde jag distans fem timmar och nu har jag mycket mer ont. Det är ju inte direkt första gången i vinter mina knän ömmar.. Och benen tar ofta riktigt slut på distanspassen, kanske hör det ihop med min jättelåga kadens? Flera gånger kommer jag på mig själv att sitta på en växel som jag precis kan dra runt. Det händer aldrig att jag är ute och spinner lite distans, jag är ute och maler distans. Jag växlar ner och trampar lätt en kort stund men känner inte att jag kommer någon vart så jag växlar upp igen. Det är nog inte så konstigt att benen tar slut och jag får ont i mina knän när jag försöker dra runt en växel som jag inte har benstyrka nog att klara av.
Nåja, med en vilodag och lite intervaller så löser det sig. Borde. Kanske. Försöka. Lära. Mig. Att. Trampa. Lättare.

I morse vaknade Ebbah sist av alla, strax efter sju. Filip har ingen feber längre men är inte speciellt hungrig. Trots att det första han säger på morgonen är "nam-nam".

Jag vägde 68,3 i morse.

IBF Falun - Warberg IC

Heter det inte Varberg, och inte Warberg?
Nåja, kvartsfinal #2 i Superligan imorgon. IBF Falun ska försöka ge Warberg IC på nöten, igen. Det kommer bli grymt. Jag ska nog dit och kolla, är ni på? Jag är redan lite nervös.. Fattar inte det där egentligen. Jag skulle kalla mig för en lugn person, Ronya skulle nästan kunna säga att jag är mer död än levande. Men när jag är på innebandy så lever jag mig in i det, så att säga. Pratar lite med domaren ibland och så. Blir väldigt glad när IBF Falun gör mål, och blir halvliggande med armarna i kors när IBF Falun ligger under. Ah, det är spännande. Och många mål blir det oftast i matcherna också.

Nå, är ni på?

Bilder på snö

Vi som var med. Ja, och så jag också då.


Ber om ursäkt för den lutande horisonten, det är inte så lätt att ta kort cyklandes. Men ni ser väl att det är en sjö med snö på, en väg med snö på och trädbeklädda kullar runt om?
Bra, det var det jag ville visa med kortet.


En bit upp i dagens längsta klättring.


Som de säger nere på Cypern, steek.


Det svänger om backen. Kan inte nog understryka hur härligt det var att cykla idag med så vackert väder och underbar natur.


I backens brantaste parti fick Björn ge sig för dagen. Tur att det väl bara var runt fem mil hem.


Snart är vi uppe!


..trodde vi(jag). När vi kom upp för branten möttes vi av en rak och mysig slakmota, Björn lär ju ha skrattat hela vägen upp.


Så här såg raksträckan ut från andra hållet.


Läste på Fredrik Ericssons blogg att han inte ville ha snö när han kommer tillbaka till Falun igen. Cypernresenärerna kommer också snart hem igen. Hahahahahahahahahahaha!


Efter att Jonas och jag konstaterat att vi inte sett ett fordon i rörelse på över en timme, kommer en skoter och kör förbi oss. Inga konstigheter där inte.

Ni var väl ute och njöt idag?

Vi åkte mestadels på riktigt fina vägar idag. Vi åkte till Dådran, men inte till Ingels. Istället tog vi skogsvägen från Dådran mot Sörskog, där fanns det några höjdmeter. Det blev bara fem timmar och fem bitar mandelmassa idag. Men riktigt trötta ben. Från Bjursås tog vi Haghedsvägen, det skulle vi inte gjort. Har en del bilder från dagen, det kommer nog några senare idag. Nu ska jag vara med min son som mår lite bättre igen.

Träning med Cykelklubben

Jonas Djurback har tagit av sig handskarna och jag gjorde precis detsamma. Björn Stenberg filar på Mallorcaformen och hänger på oss runt Enviken, Dådran och Ingels. Jenny och Thomas Rissveds var med i ungefär en timme också. Klarblå himmel och några plusgrader, hade kunnat vara värre.

Dagens lunch

Har nu paketerat dagens lunch, det blir mandelmassa i portioner om 25 gram. Förutom en välfylld ficka på cykeltröjan så har jag fyllt kroppen också. Väger ett kilo mer denna morgon än jag gjorde igår vid samma tid.
Filip kan fortfarande förse ett mindre samhälle i Sibirien med värme. Jag sov på en madrass inne i hans rum i natt. Det var härligt. Det är synd om stackarn, trots att han beter sig normalt så känner jag ju hur het han är. Det känns inte riktigt bra att lämna honom idag. Trots att han verkar okej och är i bra händer. Så varför gör jag det?

Sann glädje

Jag ser hur min klubbkamrat faller i sanden och får cykeln över sig, tar ett kort med mobilen och flinar lite för mig själv...