Gissa tomtarna

Mötte dessa tre muppar nu när jag är på väg hem. De såg gamla, slitna och tragiska ut. Och då har de inte ens börjat LLSM-varvet än.

Ber om ursäkt för att jag inte bloggat tidigare idag

Men jag monterade ett 294 gram lättare vevparti i morse och nu slaktar jag Jens på LLSM.

Friserat

Så blev det. Ganska hårdrock. Inte helt rakt och symmetriskt, men så är det med hårdrock. Gissar dock på att jag inte ser ut så här imorgon.

Syra

Jag körde backintervaller idag. Hade sällskap av Jens i en intervall eftersom backen, Norlingberg, låg på vägen hem. Hans hem alltså. Jag gick på i ett ganska högt tempo med jättelätt växel, eller hög kadens för de som tror att Lance är kungen. Tyckte att jag hade ganska bra koll på läget och tänkte att jag skulle göra som förra veckan, och köra ifrån Jens uppför. Vrider på min mentala gas och slänger upp pulsen på 182, då sprätter det till bredvid mig och den dumme fan stöter in i backens brantaste parti. Ingen panik ingen panik ingen panik, tänkte jag i full panik. Han går givetvis tokstum i branten och sen är halva backen kvar att veva in honom på. Vi håller samma tempo i branten och jag börjar småmysa lite. Han är stum nu, intalade jag mig. Men så händer det omöjliga, efter branten börjar han utöka avståndet igen. Han hade alltså bara gått ner till mitt tempo direkt efter sin attack och kunde sedan öka igen. Kul. För honom alltså. Riktigt kul.
Men så åkte han på tubdäck också. Med vanliga däck har han ju inte en chans.

Idag landade jag ganska kraftigt på jorden. I ett telefonsamtal rörande ett av mina projekt talar jag med en ganska högt uppsatt ung man på ett ganska stort företag. Jag har väntat på kontakt därifrån rätt länge nu, så det var kul att han hörde av sig. Men så kom det. Vet inte om han snubblade på orden, sa fel eller bara råkade vara ärlig. För han sa:
- Jag har tänkt ringa dig jättelänge nu, men det har varit så mycket att göra att jag aldrig kommer längst ner på listan.
Kul. Tack. Skönt. Henrik Öijer är längst ner på listan. Känns bra att veta inför framtida samarbeten. Nästa gång han ringer kanske jag ska svara att jag inte kan prata just nu för jag ska mata mina döda fiskar. Eller något liknande. Sånt här kan inte få passera obemärkt.

Emily kom hem efter sin dans idag och berättade glatt för mamma Ronya att de skulle ha skolfest på fredag.
- Man kommer få kakor och allt.
Hur skönt som helst att höra att hon vet vad som är viktigt här i livet. Gratis fika.

Höst

Nu är det officiellt höst. Känns lite blandat faktiskt. Eftersom säsongen inte gått så värst bra, hade jag gärna haft mer säsong kvar på året. Å andra sidan är hösten en fin årstid, som bör avnjutas från en cross. Vad känner ni inför hösten? Är ni nöjda med årets landsvägs/MTB-säsong?

Det ligger på

Ronya lämnade barnen på dagis och skola idag. När hon kom hem åt jag bamsefrukost, bra för vikten, och kollade internet. Inte mycket nytt. Svarade på några läsarmejl och skickade några egna rörande olika projekt. Nu har jag hämtat barnen på dagis och skall ge dem mat.
Två och en halv vecka med ansiktsbehåring nu, jag funderar på mustasch och långa klubbor på sidorna. Ronya funderar på skilsmässa. Vad tycker ni?

Tisdag som känns som måndag fast också onsdag

Det känns som måndag idag, för ungarna börjar med nytt schema på dagis, där de börjar 07:50. Fast samtidigt känns det som onsdag, eftersom det har varit tre dagar sedan tävling. Men tisdag känns rätt okej ändå, även om måndag hade varit helt perfekt. Då skulle jag ju ha hela veckan framför mig. Har lite prylar på ingång, så ju fler dagar det är kvar till helgen desto bättre. För då hinner jag få allt innan helgen, tänker jag. Tur att vissa vill att vi åker klockan åtta på fredagen, så hela den dagen försvinner också.
Idag skall jag träna, hårt, har jag tänkt. Lite som förra veckans fostrande backpass. Men vi får se vad jag kör. Hårt ska det i alla fall vara. Imorgon lätt och långt, torsdag vila och fredag något lätt. Inget nytt, inga konstigheter, bara bra träning.
Kollar lite cykelbloggar och finner näthat i olika former. Vissa "drabbas" av elaka kommentarer. Men ett näthat som måste vara ännu värre, är väl de som drabbas av inga kommentarer. Utfrysta, ignorerade och bortglömda stackare.