175 meter på 160 sekunder.

Ja, jag vet, jag är ingen löpare.
Dom enda gånger jag springer är på cx-tävlingar eller om jag måste kliva av cykeln på någon MTB-tävling. Jag har aldrig tänkt försöka klå Usain Bolts världsrekord på 200 meter heller (19.30s).
Men idag, när jag hade kört serparna några vändor, så tänkte jag testa det här med att springa lite..

Underlaget var kanske inge vidare för löpning; fruset gräs, snö, is och ibland lera. Cykelskorna är ju inte direkt gjorda för löpning heller.
Dom första 20 metrarna gick bra, jag öppnade medvetet väldigt lugnt för att inte spränga mig. Efter 30 meter började det bli jobbigt och efter runt 40 meter fick jag börja gå mer än jogga.

En gång i tiden sprang jag ifrån triatleten Djurback på en vintercykeltävling. Det var tider det. Han är fortfarande knäckt över den händelsen.

Men nu brann benen och jag ventilerade så mycket jag kunde för att pressa ut lite syre i blodet. Löpningen hade övergått i någon form av staplande. Jag försökte öka stegfrekvensen lite för att iaf kunna kalla det träning. Jag ville pressa kroppen mer, men det gick bara inte. Det fick ta sin tid helt enkelt.
Mot slutet försökte jag öka takten, driva upp tempot. Men det var helt omöjligt. Kroppen skrek stopp, men jag fortsatte iaf till mitt mål. Väl där stod jag och flåsade, länge och väl. Benen skakade och jag kände mig jävligt nöjd.

Grym träning kändes det som iaf. Skitkul med sådan enorm smärta i kroppen. Tror jag ska ha med mig några fler nästa gång jag provar detta. Så dom också får smaka smärta, på riktigt.

För att "springa" dom 75 höjdmetrarna uppför backhoppningslandningen med cykeln på axeln var nog bland det jobbigaste jag gjort.

Lite mer dimma idag.

Samma plats som igår, men lite sämre sikt..
Men det gillar jag. In i dimman bara. Nu ska jag köra sönder Serparna några vändor.

Digitalfoto för alla.

Ni såg väl reklamen inför den gångna helgens tävlingar i tidningen?

Skit.

Skit, jävla skit, förbannade skit, pissskit, megaskit, svinig skitträning.
Det enda som var värt något med dagens träning, var att få se Jens kliva av cykeln i Serparnas sista brant.
Men inte ens det kan väga upp dagens misär.

God morgon.

Ebbah brukar börja dagarna med lite sång.
Natten har hon och jag spenderat i soffan för att låta Ronya sova några timmar.
Från det att vi lämnade en sovande R vid halv tolv, och fram till i morse, har hon vaknat 6-7 gånger och Filip två.
Min fosterställning i soffan har varit fostrande.

+ / -

Av långloppscupens sex deltävlingar så har jag några favoriter.
Det är Billingeracet, Mörksuggejakten och Finnmarksturen. Dom sticker ut.
Ett lopp sticker ut i andra änden, så att säga.
Ändan?
Vilka gillar ni egentligen bäst?

Billingeracet gillar jag för deras vänskapliga tävlingsorganisation. Man känner sig verkligen välkommen där. Och dom har kanske den grymmaste banan. Första halvan är smått fantastisk bitvis.

Mörksuggejakten passar mig egentligen inte.
Jag kör över min förmåga i startbacken, stryper mina ben med syra och tar tvärslut lagom till dess att halva loppet avverkats. Men det är vackert. Och en riktig långloppsbana.

Finnmarksturen är ju The Långlopp.
Har man inte kört Finnmarskturen, så har man faktiskt inte kört ett långlopp på MTB än. Här finns mycket potential, historik, klassiska backar och en välkänd bana. Efter SM brukar Finnmarksturen vara den tävling i sverige som eliten vill vinna.


Tyvärr, om det nu är så synd, så kvävs dom mindre långloppen lite i Långloppscupens skugga. Långloppscupen är grejen om man vill få lite ekonomi på sin mysiga långloppstävling.
Detta gör att mindre lopp hamnar lite i skymundan. Är man inte med så är man utanför.
Jag hoppas att det inte ska behöva vara så med CX-Cupen. Som det är nu så finns det inte många små cx-tävlingar. Knappt någon faktiskt.
Och det tycker jag är synd. Dom är ju lätta att arrangera och kostar inte mycket.

Långloppscupen 2009

Långloppscupen är sedan någon vecka spikad och klar.

Jag gillar framförhållningen.
Långloppscupen är kanske sveriges bästa cup. Snart presenterar väl Svenska cykelförbundet XC och LVG-cupen.. Eller just ja, det var väl i mars/april som det sker? Och sedan ändras den lite under sommaren.
Min förhoppning med CX-Cupen är att den ska vara klar i januari. Vi får väl se..

Här diskuteras LL-kalendern flitigt: http://happymtb.org/forum/read.php/1/1002539
Vissa är upprörda över att det bara är en vecka mellan avslutningstävlingarna, som dessutom är dom längsta deltävlingarna.
För min del gör det inget.
Men jag kan förstå att många långloppsmotionärer inte gillar det. Då det kan ta en vecka bara för att fysiskt återhämta sid efter en sådan prestation.

Jag hade nästan kunnat satsa en peng på att Cykelvasan skulle ta en plats. Men det kanske dröjer till 2010.

Förresten, är det bara jag som saknar Kjells Tur? Ett av mina favoritlånglopp.

Långa Lugnet är inte med detta år heller. Undrar om det var spiken i kistan?

Vad tycker ni om Långloppscupen 2009?