Tiden blev usla 4.10.55. Är dock riktigt nöjd över att ha klarat det, samtidigt som jag hatar mig själv för det. Har nog aldrig haft så här ont i benen. Slutet har varit löjligt. Det hade fan gått snabbare att gå på händer baklänges sista milen. Detta går helt klart in på topp två över de mest självkränkande saker jag gjort. Nu ska jag åla hem till familjen och invänta träningsvärk och skador. Det var för övrigt bara familjen som fick mig att fortsätta. Utan dem hade jag lagt mig ute i skogen för att dö för länge sedan. Puss!
1.04 något. Vem räknar egentligen?
Jag har faktiskt sett fram emot den. Det gör mindre ont i benen uppför och när jag är uppe så är det inte så jävla långt kvar.
Men jag njuter inte. Varje fotnedsättning känns som att springa barfota på vasst grus och fötterna är aldrig långt över marken. Riktigt sliten med pansarben. Snart kommer backen, härligt!
Det tryckte på..
57.57. Nu handlar det bara om att ta mig hem. Sista milen är också tuffast med en rejäl backe. Benen är riktigt trötta. Marathon är tufft skit.
Tunga ben nu. Jag har dock försökt öka intensiteten en aning. Sista milen får bli ren överlevnad.