I torsdags så var jag ut för att cykla lite MTB på favoritstigar här i Falun. Det gick minst sagt sådär. Tyvärr så är det plockepinn med träd nästan överallt så att cykla MTB lite planlöst så som jag brukar göra var inte görbart. Det får vänta ganska länge skulle jag tro och fram till dess så får man försöka cykla på mindre områden där markägarna har hunnit röja.
Sedan senast så har jag väl bytt däck på bilarna. Lämnat in den ena på reparation och sprungit tillbaka. Gick sedan en promenad dit för att hämta den dagen efter. Väldigt bra att kombinera rörelse med bilhämtning/billämning. Hoppas dock slippa ha en bil på verkstad på ett tag nu...
Förra veckan så hade jag en hel del att göra. Förutom bil-pyssel och heltidsjobb så har jag också städat ur växthuset, möblerat om (lite bara), haft cykelmöten, tvättat bil, sett sonen (streamat) spela junior-SM i innebandy, varit till vårdcentralen med ena dottern, skjutsat till femtioelva olika saker, övningskört, varit på vinlunch och ändå lyckats träna 7 timmar, 17 minuter och 11 sekunder.
Visst, träningsmängden levde inte upp till förväntningarna men jag visste också att det skulle vara körigt med mycket annat. Denna vecka tänker jag därför börja starkt och ska nu ut och trampa i några timmar. I strålande sol och typ 15 graders värme.
Jag har med hjälp av små promenader, en joggingtur, aktiv livsstil och några inomhuspromenader här hemma nått stegmålet alla dagar i veckan.
I lördags innan vinlunchen så körde jag ett kort pass inomhus. Lyckades höja mitt beräknade VO2max till 65 för första gången sedan i augusti. Det känns givetvis mycket bra.
I fredags så råkade jag spontanköpa två solsängar också. Det hade förvisso funnits i mitt bakhuvud sedan förra året någon gång men nu bara slog jag till. Utmaningen blev sedan att få in dessa ovikbara solsängar i min bil men det gick till slut. Jag gissar att jag bjöd några på parkeringen på ett leende eller gott skratt när jag, i omgångar, försökte att pussla in solsängarna.
Igår så tränade jag först hårt i 100 minuter och på eftermiddagen så röjde jag en del av skogen här hemma. Det blev några timmars hårt jobb men vilken skillnad det blev också.
I torsdags så såg jag också årets första vitsippor här i Falun. Tänkte till Billingeracets klassiska vitsippshav och undrar om vitsipporna i Skövde kommer att ha blommat ut när det är dags för Billingeracet... Vad tror ni, hur är läget där nere?
Det kom ett paket från Garmin idag. Undrar vad det kan vara? Det får ni se i nästa blogginlägg för nu ska jag smita ut innan det blir för sent. Stort tack för att du läste och på återhörande snart igen, hoj!
Ännu en vecka har passerat och det har varit en bra vecka. Utöver träningen så har det varit en hel del resande i jobbet och kvalitetstid med Maria.
Träningen då? Jo, 8 timmar, 11 minuter och 30 sekunder fick jag ihop. Senaste två veckorna har jag upplevt ett riktigt lyft i kapaciteten vilket gör att det mesta känns motiverande och lite lättare igen. Ni som följer mig vet att jag i slutet av oktober kände att jag stod i ett vägval. Antingen vila eller öka träningen och jag valde det senare. Det gav resultat men väldigt långsamt fortfarande. Fram till nu i februari då jag började känna signaler på att det verkligen hände något.
Personlig framgång på sista deltävlingen av Zwift Racing League. Ett bra resultat och min näst snabbaste tid uppför Box Hill någonsin med tiden 5:48 och 401 watt.
Onsdag
Vilodag
Torsdag
Tour de Zwift kl. 07 på morgonen. Planen var absolut inte att gasa men det är svårt att bara släppa iväg folk så jag slutade tvåa ändå...
Fredag
Skidor på lunchen. Använde friskvårdstimmen till skidor i dagsljus, en sådan lyx!
Kvällen spenderades med annan lyx.
Lördag
Kallt så in i norden och det blev ännu ett pass inomhus. Körde två stycken intervaller om 12-13 minuter med "kontrollerad känsla" och 350+ watt. Så härlig känsla. För några veckor sedan så hade detta kanske varit 320 watt.
Söndag
Dubbelpass med spurtintensivt race på förmiddagen och längdskidor på kvällen. Jag vann spurttröjan på cyklingen och skidåkningen gick verkligen bra den med. Så härlig känsla i skidåkningen, jag känner mig stark och blir bättre och bättre för varje gång. Det här var femte passet denna vinter och fler hoppas jag få till. Gärna i dagsljus också.
Det enda med skidåkningen är att jag har svårt att få till någon hög intensitet. Trots att jag tyckte att jag tog i igår så var det 73% zon 2 och 27% zon 1. Som ett lättare pass pulsmässigt. Jag får vara nöjd med att det är kul och att jag tycker att jag håller en god fart trots att det är relativt låg intensitet.
Det var förra veckans träning det. Nu vänder vi blad och går vidare.
I kväll är det dags för den sista deltävlingen i SWE-Cup. Just nu är jag 13:e i totalen men det ska räknas bort ett par tävlingar och jag är lite osäker på hur det kommer att slå för min del. Inte för att det egentligen spelar någon roll heller.
Idag är det tre kortare lopp som ska köras med ett kortare uppehåll mellan varje lopp. Förra gången vi körde med samma upplägg så blev jag 39-9-6. Hoppas kunna förbättra det denna gång. Jag har märkt att ni är ett gäng som brukar kolla mina live streams så jag fortsätter på inslagen väg med att sända tävlingarna, se mitt lopp här nedan med första start 18:30:
Stort tack för att du läste dagens inlägg och jag hoppas att vi ses på YouTube i kväll!
Vi alla gillar väl siffror, eller hur?! Så förra veckan var min bästa träningsvecka sedan början på juni. 12 timmar och 54 minuter skrapade jag ihop, mycket tack vare att jag cyklade i FEM timmar på lördagen. När cyklade jag 5+ timmar senast? Jo, just det. I augusti. Före passet i augusti så var det i februari senast. Så det var väl på den där berömda tiden att det blev av.
Jag klarade också träningsmålet för månaden (2500 min) genom att träna totalt 2599 minuter. Eller 43 timmar, 19 minuter och 47 sekunder om vi ska vara petiga. Nästan så att vi kan avrunda det till 2600 men jag är inte typen som förskönar siffror.
Veckans träning i korthet:
Måndag; SWE-Cup
Tisdag; Zwift Racing League
Onsdag; vilodag
Torsdag; Tour de Zwift och Core-träning
Fredag; Tour de Zwift och längdskidåkning
Lördag; FEM timmar utomhus
Söndag; Race club.
Det här inlägget behöver lite bilder och här får ni bilder...
Det där var från lördagens pass. Fem timmar i Karlstads omnejd. Med på passet var Johan, Ulf och Tobias. Det var härligt att få hoja med dessa starkingar och få höra om vad som hänt sedan senast. Jag tror det var i våras jag cyklade med Solsta-gubbarna senast så mycket hade hänt.
Jag körde med nya dubbdäck på min vinter-MTB. Vi körde uteslutande asfalt dock så något mer avancerad produktrecension får jag lov att vänta med.
Det var ganska kallt på passet. -11½ som kallast enligt min Garmin men på slutet så var det 10 grader varmare vilket uppskattades mycket. Jag drack för lite, cirka 3 deciliter, och att jag åt två bars kommer ni inte tycka räddade upp det hela men det gjorde det.
Kroppen svarade bra och benen fungerade. Jag har börjat känna lite glimtar av förbättring under januari vilket givetvis känns väldigt bra. Två stabila topp 10 i SWE-Cup i veckan. En stark 20:a i tisdags och så några pass där jag ändå känner att det känns starkt. Go känsla.
I fredags så åkte jag skidor. I nästan två timmar. Inte illa för att vara vinterns andra skidpass. Jag tycker också att jag, efter min nivå, åker ganska snabbt. Lite drygt 4:30-tempo. Men jag får inte upp pulsen/intensiteten. Jag gissar att det är en kombination med bra kondis men med klena skidmuskler och en sämre teknik. Ändå rätt gött att kunna åka "ganska snabbt" utan att ta ut sig något men jag gillar ju att ta ut mig så jag hoppas hitta lite mer styrka/teknik eller vad det nu är för att få upp pulsen lite i spåret.
De flesta av veckans pass har spenderats på inomhuscykel. Jag tycker att det är kul och jag ser att siffror börjar peka åt rätt håll, vilket bidrar till höjd motivation/kulhetsfaktor.
Med slitna ben (jag har tränat mycket och hårt senaste 4 dagarna) så ska jag idag köra SWE-Cup. Jag ursäktar mig lite här men om jag inte kör jättebra i kväll så bli inte alldeles för besvikna utan förstå att det kan finnas en anledning eller två bakom prestationen.
Om ni vill se hur det är att tävla på Zwift, hänga med i A-klassen på SWE-cup eller bara se mig lida så kika in här nedan. 18:30 startar vi herrar vårt lopp.
Stort tack för att du läste dagens inlägg och att du på ett eller annat vis följer/stöttar mig. Kika gärna in på SWE-Cup ovan i kväll och skriv något i chatten. Jag kommer att bli trött.
Vilken vecka det blev. Jag cyklade utomhus tisdag, onsdag, torsdag och söndag. Totalt så landade träningsmängden på 12 timmar och 17 minuter, vilket är det mesta sedan första veckan i juni och om jag räknade rätt så är det den veckan med fjärde mest träningstid i år. Min förhoppning är att ökad mängd ska ge en starkare kropp och det går att hitta tendenser redan nu:
Bild från i lördags. Jag körde ett spontant FTP-test på Zwift där jag fick en beräknad FTP på 316 watt. Inte alls vad jag hade hoppats eller trott på men det var vad jag fick ut den dagen. Pogacar kan sova lugnt. Efter testet så körde jag ett race och min klocka tyckte att min FTP var 327. Lite mer i riktning mot vad jag själv tror. Fortsatt så upplever jag att min form är lite svajig och jag blandar bra dagar med mindre bra dagar. Lördagen var inte min bästa dag i sadeln.
Igår var det en bättre dag då Westman gjorde mig sällskap på en runda. Örnevik var med i början men fick ge sig med punktering tidigt. Jag hade flaggat för att jag behövde vara hemma till 10:30 och vi startade vid åtta. Rundan fick jag ansvara för och jag skissade ihop en runda som jag memoriserade. 62.5 km vilket betydde att 25 km/h var bra. 24 km/h skulle vara mindre bra men ändå funka och 23 km/h skulle inte vara bra. Ungefär halvvägs in i passet så hade vi 22.5 km/h på mätaren men en snabbare avslutning gjorde att jag kom hem 10:31 med ett snitt på lite drygt 25 km/h.
Vi körde lite blandat gravel-skoj och passet gick såhär:
10:31 var jag hemma och 10:45 så startade jag ett race. Bra cykeldag!
Maria och barnen har varit här i helgen och denna helg så har vi bland annat...
Firat Halloween. Barnen gick bus eller godis och fick hem så mycket godis...
Sett Filip kliva in på planen igen efter uppehållet på grund av hans tarmsjukdom. Comebacken skedde i andra perioden mot Samuelsdals IF. Jag tyckte att det såg riktigt bra ut.
Vi var på guidad visning av Falu Koppargruva, ett populärt besök.
Vi besökte kyrkogården där vi tände ljus. Alltid lika fint där under allhelgonahelgen.
Igår så cyklades det inte bara utan det var kalas på eftermiddagen också. Superbra helg och en väldigt bra vecka.
Nu väntar en ny vecka med nya möjligheter. Så får vi se vad den erbjuder. Ha det gott och tack för att du läste. På återhörande, hoj!
Genom några av mina samarbeten kan jag erbjuda dig följande rabatter:
Siroko har samarbetat med mig sedan hösten 2020. De säljer cykelkläder, cykelutrustning samt kläder för andra sporter och frilutfsliv. Med denna länk så får du 10% rabatt:
Jag kämpar på här och får då och då en glimt av hopp om förbättring och framsteg. Sedan kommer dagar då det bara känns skit. Om jag ska generalisera lite så kändes det verkligen som att jag tog kliv framåt i träningen första halvåret. In i augusti var jag fortfarande bra men kanske att det hade stannat av något då. I början av september så blev jag sjuk och tvingades vila i sex dagar och sedan dess har det inte gått så som jag önskat.
I torsdags så steg min beräknade vo2max ytterligare vilket ändå indikerar att jag kanske är på rätt väg igen. Samtidigt så hade jag riktiga skitben både i lördags och igår. Jag är liksom ojämn och har varit det sedan augusti, tycker jag.
Jag vet ju att min kropp brukar svara bra när det blir lite mer mängd i träningsvolymen och det har väl inte blivit så mycket mängd den senaste tiden.
Så nu är frågan... Ska jag gasa mig ur detta genom att träna mer, eller ska jag ta en period där jag vilar upp mig och sedan börjar om igen?
Genom några av mina samarbeten kan jag erbjuda dig följande rabatter:
Siroko har samarbetat med mig sedan hösten 2020. De säljer cykelkläder, cykelutrustning samt kläder för andra sporter och frilutfsliv. Med denna länk så får du 10% rabatt:
En vecka efter Billingeracet så är det väl hög tid att rapportera hur det gick tänker jag. Att jag inte har rapporterat tidigare beror givetvis på att det inte gick bra. Om det hade gått bra så kan ni vara säkra på att ni hade fått höra det väldigt snabbt.
Starten går nuförtiden uppe på Billingen och det liknade en XCO-start utan masterstart och startbacke. Tyvärr så blev det en stor vurpa efter ett par hundra meter och kort därefter så var det en till mindre vurpa. Här är ett kort filmklipp där man ser vurporna.
Sådant där verkar folk vilja se. 33500+ visningar nu. Jag filmade hela racet, är det någon som skulle vilja se den videon?
Som ni såg så missade jag båda vurporna och kom iväg ganska bra. Tyvärr, för mig, så var banprofilen sådan att det var ganska platt i 7-8 kilometer följt av dagens längsta utförsåkning.
Just åka utför är ju inte min arm- eller hands starkaste sida just nu. Jag tappade lite utför men ingen katastrof ändå. Känslan första milen var ändå att jag hade gått ut i kontrollerat tempo. Nere på platten så kördes Rydslingan med massor av stigar. Jag försökte överleva och längtade till den där backen.
Jag såg cyklisterna som slutade på placeringar runt 25e plats när vi närmade oss backen. Tyvärr så trasslade en kvist in sig i kassetten och rulltrissorna så jag blev tvungen att stanna för att slita loss delarna. Fick hjälp av någon åskådare också... Det tog 54 sekunder enligt min Garmin.
I backen så såg jag en grupp bakom och bestämde mig för att köra backen i ett kontrollerat tempo för att orka trycka på resten av loppet när vi väl var uppe. Du kan inte ana vad som hände sen...
Remmen till hjälmens spänne lossnade så att hjälmen inte satt fast under hakan. Det blev ett stopp för att fixa det och då tappade jag även den gruppen.
Tyvärr så hade handen börjat göra ont. Riktigt ont. Så jag kunde inte längre cykla snabbt på stig, bromsa hårt eller svänga skarpt. Istället så var jag tvungen att rulla försiktigt genom stigpartierna och sedan gasa lite på dom få grusvägar som fanns.
Det var mycket smärta och frustration sista delen av loppet. När jag bröt armen i höstas så tänkte jag att jag skulle vara glad om jag kunde cykla MTB på ett bra sätt igen. När sedan läkningen började gå snabbare under våren så tändes ett hopp om att det faktiskt till och med skulle gå att tävla bra igen. Formen är ju god och armen/handen har känts bra. Men. Kanske hade den där läkaren rätt som sa att det nog inte skulle gå att tävla MTB i år. Vi får se.
Nu har jag åtminstone tävlat och jag blev 39a bland samtliga deltagare. Med tanke på hur långsamt jag själv tyckte att det gick under andra halvan samt att jag fick stanna ett par gånger pga kvist och hjälm så är 39a ändå rätt bra. Kunde jag konstatera i efterhand. Under själva loppet och timmarna direkt efteråt så tänkte jag inte "ändå rätt bra" kan jag avslöja.
Eftersom armen/handen gjorde så ont på Billingeracet så har jag nu valt att inte köra Lida Loop den 25:e maj. Armen behöver mer återhämtning och rehab innan jag utsätter den för en MTB-tävling igen. Det är jättetråkigt att ha ont och jag vill att handen/armen blir bra. Mörksuggejakten i Rättvik 6:e juli blir nog nästa försök. Förutsatt att det känns bra inför tävlingen. Den tävlingen har också en tekniskt lätt bana vilket min hand/arm uppskattar.
Som ett riktigt jäkla bra plåster på såren så åkte jag till Spanien dagen efter Billingeracet. Där har jag bland annat cyklat med Alejandro Valverde som du kan se i videon nedan. Mer från min Spanien-resa kommer i näst blogginlägg!
Jag kan avslöja att det var riktigt trevliga dagar i Spanien och när jag kom hem så höjde jag direkt mitt beräknade Vo2max, så spanienresor verkar vara bra för mig.
Nu ska jag sätta mig vid jobbdatorn här. Stort tack för att du läste. Tack till er som hejade och hjälpte till på ett eller annat vid under Billingeracet. Det är som att alla tävlingen kördes på hemmaplan och det är så härligt med ert stöd.
Vi hörs snart igen, då blir det Spanien-blogg. På återhörande!
.jpg)
.jpg)
