2019-07-14

Städjan, Njupeskär, Trängslet och Zwift-pisk



Hej och god morgon från Stennäset!

Igår så besteg vi berget Städjan. Ett ganska lagom berg att bestiga och det ligger precis bredvid Idre Fjäll så alla möjliga bekvämligheter och andra aktiviteter finns i närheten. Det är fint, lätt att hitta och kort väg att gå. Ändå så är det 1131 meter över havet och en fin utsikt från toppen. Vandringen skulle vara ca: 6 kilometer från parkeringen, till toppen och tillbaka. Vi lyckades få med samtliga barn både upp och ner. Frida gick själv hela vägen också trots att hon bara är fyra år. Eller ja, ibland fick vi hålla handen men hon fick knata själv.

I skogen var det inte myggfritt så jag tyckte det var riktigt skönt att komma en bit över trädgränsen så vi slapp myggen. Uppe på toppen så blåste det en del men ändå en väldigt bra dag för en liten fjällvandring. Vi åt lite pannkakor, krabbelurer och annat på toppen och vi hade också ett par stopp på vägen upp. Vägen upp tar ju alltid lite längre tid än vägen ner.

Eftersom det ändå hade gått ganska så fort så tog vi omvägen förbi Sveriges största vattenfall på väg hem. Det heter Njupeskär och finns i Fulufjällets nationalpark. Jag har varit där ett par gånger innan också och då har det i princip varit folktomt. Igår var parkeringen nästan full och det myllrade med folk som var ute och gick den tillrättalagda vandringen till vattenfallet och åter. Den vandringen är totalt fyra kilometer och eftersom det är mestadels grusad gångstig eller trall så är den snäll mot ben och fötter.
Folktätt men ändå mäktigt.

Vi hann förresten med ett stopp till på vägen hem också. Vi stannade till vid dammen i Trängslet, Trängsletdammen.
Nu var ju det där mycket mäktigare än vad min bild visar, men det är i alla fall ett fotobevis på att vi var där.


Jag spenderade en dryg timme på kvällen med att försöka besegra polacken Piotr Truszczyński, som är bättre än mig. Det gick inte denna gången heller trots (eller tack vare?) offensiv cykling som bland annat bjöd på 20 minuter på 355 watt och en lång utbrytning. Men på sista toppen kom han ifatt mig och i spurten över krönet så orkade jag inte gå med. Bra pass ändå och oväntat bra ben efter att ha gått över en mil och kört en massa bil.

En toppendag, helt enkelt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar