2016-03-18

Helt slut

Helt slut.

Det är något speciellt med den där tempotröttheten. Ni som kört långa tempolopp vet nog vad jag talar om. Det kan liksom kännas bra och fint ganska länge in i ett platt och enkelt tempolopp, men utan att man riktigt märker det så byggs liksom stumheten upp i benen. Det smyger sig liksom på och plötsligt så står den bara där. Stumheten. Nästan helt utan förvarning så gör det väldigt ont att trampa och man får kriga för att hålla den där kadensen eller effekten som man nyss kunde hålla relativt enkelt.
En timme tempolopp och en timme cyclocross kan ju vara ungefär lika när det kommer till total intensitet sett över hela loppet. Men ändå så olika. Cyclocrossen är ett ständigt gasa-bromsa, medans tempoloppet är en timmes monotont nötande.

Tempokörningar på testcykel är väl ungefär så monotont det kan bli. Inga backkrön, inga kurvor eller korsningar att för ett ögonblick vila benen i. Bara trampa, trampa, plåga sig.

Det där gjorde jag igår kväll. Igen. Bjöd mig själv på 45 minuter testcykeltempo. I förrgår var målet att fixa 300 Garminwatt, vilket jag ordnade med god marginal (319w). Igår var istället målet att fixa 300 Monarkwatt, vilket jag också fixade med mina 300.8 Monarkwatt/326 Garminwatt. Pulsen igår landade på 87.5%, eller ett slag i minuten snabbare än i förrgår.

Jag har kanske aldrig tidigare kört 45 minuter tempokörning på testcykel förut, men nu har jag gjort det två dagar i rad. Så siffrorna säger er nog inte så mycket mer än att det är kring 300 monarkwatt.

Vintern inför 2011 års säsong så körde jag en grej att jag ville köra 300 watt till utmattning i ett försök att klara lite längre varje gång. Då hamnade personbästat på 22 minuter och 13 sekunder. Igår satt jag alltså utan att maxa och körde 45 minuter på 300 watt. Jag är alltså bättre än jag var 2011 i alla fall.
I slutet av februari 2013 så lyckades jag köra 5x8 min med 2 min vila på 300 watt. Jag är alltså bättre än jag var 2013 i alla fall.


Något annat som håller på att ta helt slut här hemma är vörtbrödet. Plockade fram sista limpan ur frysen igår kväll. Nu är det bara att be till högre makter att brödtillverkare och affärer har förstånd nog att förse mänskligheten med påskvört.

4 kommentarer:

  1. Du har kanske berättat för oss vad du anser är poängen med att kora samma kvalitetspass två dagar i rad, men jag har antagligen glömt bort det.

    Jag tror mig dock minnas att jag har läst att det ger ganska dålig "bang for the buck", d.v.s. det första passet ger en träningsrespons men det andra i stort sett inte ger en ytterligare respons. (Två olika pass funkar alltså därför att det andra passet ger andra fysiologiska effekter än det första.)

    Men det är kanske bra för pannbenet och tävlingshuvudet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Jag brukar inte köra samma typ av pass två dagar i rad, men har nu testat det med både 4x4 min och 45 min tempo. Dock med ökat motstånd från dag ett till dag två.

      Jag tycker det ger bäst utveckling på det specifika passet, men det skulle vara intressant att läsa den studie som säger att det skulle vara dåligt för träningsresponsen. Det finns ju annars studier på tex 4x4 som säger att man bara fortsätter utvecklas för varje pass man kör och när det gäller distans så har det ju visat sig ge mest effekt om man kör det i block.

      Radera
  2. Du köpte för lite bröd i från början ;)
    Snålheten bedrar visheten ;)

    SvaraRadera