2015-02-14

Trea på Högbo Fatbike Challenge (inofficiella fatbike-SM)

På väg till Högbo igår.

Eftersom vi kom iväg lite sent så åkte vi till IKEA för att käka middag. Jag tog pasta bolognese och två sorters efterrätt.

Vi kom ju fram till Högbo Brukshotell ganska sent, men jag ville ändå ut för att köra banan och väcka kroppen något inför dagens tävling. Jag hade ju ändå vilat hela onsdagen och torsdagen.

Jag var inte ensam ute för att kvälls-reka. Claes och Robert från Östersund var också ute för att kolla banan.

Väckningspasset där jag körde 2½ varv och tryckte på lite på det andra varvet:

Efter cyklingen så blev det en hamburgare och lite mer efterrätt.

Ebbah och jag på väg till frukosten.

Så var det väl dags för själva tävlingen också. Vi bodde ju precis bredvid banan vilket var väldigt behändigt så trots att jag kände mig lite stressad och tyckte jag blev klar sent så var det ju bara att rulla ut på banan och börja värma upp. Hängde på Vilhelm Ohlsson (Ville) som också skulle köra ett varv och tyckte att det var bra ansträngande att försöka följa honom. Fick till 12 bra uppvärmningsminuter.

Träffade Jesper Andersson (Jeppman) vid start/målområdet, klämde lite på hans däck och beslutade mig för att fylla på mina slangar med lite mer luft. Eller ganska så mycket mer. Kanske var det på grund av däcktrycket som det varit så jobbigt att hänga på Ville under uppvärmningen? Testade dock Jeppmans hoj någon minut innan start och oj, det var inte bara däcktrycket som skiljde... Grym hoj!

När starten gick så kom jag iväg som femma. Ville, Emil Linde, Jeppman, Magnus Palmberg och jag bildade tätkvintett. Det kändes väl rätt intensivt och jag fick slita rätt bra där på min femteplats. Banan bestod av en mer lättåkt del och en mer slingrande del. När vi körde på den mer tekniska delen av banan så kände jag att jag nog hade lite bättre kontroll än ett par av konkurrenterna vilket gjorde mig något mer trygg och jag hängde med första varvet. Ute på andra varvet så ökade först Magnus Palmberg och sedan Emil Linde farten, det blev för mycket för först mig, sedan fick även Jeppman och Ville ge sig. De släppte lagom till partiet där jag kände mig trygg så jag lyckades ansluta till de övriga två avhängda. Att ta upp någon jakt på Emil och Magnus var dock aldrig aktuellt i mitt fall...

På slutet av varv två så tappade jag lite till Ville och Jeppman igen och fick spurta ut på tredje varvet för att ansluta igen. Det är ju alltid bättre att sitta med än att inte göra det. I motlutet på den lätta delen av banan så kände jag att grabbarna nog fått bränna en del krut i Emil och Magnus fartökning, så jag tänkte att det var läge för mig att dels skrämma dem lite och även komma först in i skogsdelen av banan så jag gjorde en ganska rejäl fartökning. Först var jag lite besviken då bägge hängde på i mitt tycke lite för enkelt. Men jag tänkte att om jag ligger på gränsen så måste ju även de göra det. Så jag fortsatte att köra hårt. Till slut så tappade Jeppman en lucka, kanske var det efter någon miss för det blev ganska snabbt ganska många meter. Ville bet sig dock fast. På slutet av varv tre så passerade han mig, vet inte om det var för att få bestämma tempo eller om han ville skrämmas.
Tyckte ändå det var skönt att få sitta bakom lite och dels få hjälp att distansera Jeppman. Kände fortfarande bra kontroll i skogsdelen av banan och bestämde mig för att bara följa med Ville under den lätta första delen av banan på fjärde och sista varvet. Klarade jag bara det så borde jag hänga med honom i skogen och då skulle jag sätta in min attack på tredjeplatsen i sista spurtbacken med ett par hundra meter till mål.

Så blev det också. Sista varvet blev väl lite passivt. Tyvärr tappade jag lite på slutet av sista varvet så jag fick lägga in en långrökare bara för att kunna ansluta inför den sista spurtbacken. Trodde ändå att jag skulle kunna knäppa honom i backen. Kom in med bra fart, tog mig tid att ropa "kommer vänster" (vem gör sådant i ett försök till avgörande på slutet av en tävling?) men då svarade Ville upp bra. Det blev lite armbåge mot armbåge, styre mot styre men jag fick fördelen av en innerkurva och sedan kunde jag ta mig förbi honom innan sista 90-graderskurvan ner mot målområdet. Då visste jag att med en tvär högerkurva och en hårnålssväng innan det korta upploppet så var det klart. För att inte Ville skulle köra någon chansning på innerkurvan så stängde jag till den ordentligt. Ville körde in i mitt bakdäck, tappade all fart och då var det klart:

Trea på Högbo Fatbike Challenge!
Inför loppet så trodde jag att topp fem skulle vara möjligt och att chansen även fanns på en pallplats. Att det blev så är jag otroligt nöjd med och det var ju riktigt kul att få tävla igen.

Även Ebbah fick åka fatbike och tyckte det var riktigt kul. Hon ville ha en så vi frågade vad den kostade och det visade sig ligga på ungefär nio veckopengar.

Här är Garmin-data från dagens intensiva tävling. Drygt 92% av max i snittpuls i 45 minuter gav 62 timmars rekommenderad vila från min Garmin-klocka:
¨
Att cykla fatbike var faktiskt skitkul. Visst, det var inget sprätt- och fartmonster. Men man kör liksom över allt och precis som i cyclocross så går det att trampa igenom kurvor med sladd och tävlingen var ju fullt ös nästan hela vägen från start till mål.
Cyklarna från topp-5 idag:
Emil Linde med en On-One Fatty

Magnus Palmberg körde en Specialized Fatboy.

Jag körde Marvil Snow Cross.

Ville körde nog tävlingens lättaste hoj, ett specialbygge från Twenty2Cycles på under 11 kilo.

Jeppman har också en grymt fin fatbike, denna pimpade Corratec Roar väger knappa 13.

Jeppman bjuder på en hel del bilder här: http://jeppman88.blogspot.se/2015/02/fatbike-sm-och-bilder.html
Här hittar ni resultat från Högbo Fatbike Challenge.

Film från målgången, filmad av Daniel Eriksson:



En del bilder från olika Instagram-konton:

Ett foto publicerat av Andreas (@aandreashedlund)


Ett foto publicerat av Niklas Wahlman ™🚵 (@bajkrajder)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar