2014-02-28

Personbästa!

Kan väl konstatera att det här med febern går riktigt bra i alla fall, noterade nytt personbästa igår! Lite synd att jag inte lyckades spräcka den magiska 40-gränsen bara.

Det som är både skönt men ändå lite oroande är att jag faktiskt bara har feber. Feber brukar ju vara ett tecken på en infektion men jag har inga andra besvär än just feber. Så vad är egentligen felet?

Frun tvingade i mig en Ipren igår och en kort stund senare svettades jag, som en GRIS. Helt sjukt.

En annan spännande feberhändelse var i natt när jag hade den värsta frossan i hela mitt liv. Under ett par minuter låg jag bara och skakade, spänd i varenda muskel. Sedan lyckades jag slappna av några sekunder innan det satte fart igen. Så där höll det på i kanske 5-10 minuter innan jag slocknade. Vaknade dock av frossa ett par gånger till direkt efteråt. Det var ju rätt ansträngande vill jag lova.

2014-02-27

Dalacupen 2014

Några bilder från Dalacupen 2013

I år blir det nio deltävlingar från slutet av april till slutet av augusti. Varannan tisdag blir det så rensa dessa datum i er kalender och lägg in följande (preliminärt program):
29/4 Milsbovarvet
13/5 Ingarvet
27/5 Svärdsjön runt
10/6 Milsbovarvet
24/6 Ingarvet
8/7 Svärdsjön runt
22/7 Milsbovarvet
5/8 Ingarvet
19/8 Svärdsjön runt

Samling och anmälan från 18:10, start 18:30 och målgång ca: 19:30 (+-10 min).

Jag återkommer längre fram med mer information, hoppas att ni dyker upp!

Inte många knop

Gårdagen började med att jag sov bort den, sedan gjorde jag inte så mycket mer. Riktigt ineffektiv.

När familjen kom hem så fick jag agera pigg och jag firades också på min stora dag. Efter firandet så skulle jag spöa sjuåringen på NHL14 men var tydligen helt chanslös!?

För er som vill se VM i bancykling så sänder Viasatsport.se det live och gratis här: http://www.viasatsport.se/live/cykel/uci-track-cycling-wc-2/

Idag ska jag försöka göra någonting mer än att bara sova och ingenting. Min e-post har jag inte engagerat mig i sedan i torsdags... När det blir väldigt mycket att göra så måste man prioritera och tyvärr har jag väl valt bort e-postandet till förmån för typ jobb, familj och träning. Men idag borde jag kunna fixa den biffen.

2014-02-26

Feber, knäproblem och födelsedag

Ah. Första gången jag är sjuk på över ett år. Egentligen började det nog redan natten till igår då jag hade en jäkla frossa efter mitt pass med nioettor, då slog jag bort det och tänkte att det nog bara berodde på att jag var trött och hade tränat hårt. Jobbade som vanligt igår men kände mig febrig på kvällen, och feber hade jag. Så idag blir jag hemma från jobbet och vilar självklart från träningen.

Ska jag se något positivt i detta och det faktum att jag har ont i ett knä så är det väl att också knät får sig en välbehövligt vila. Utan feber så hade jag väl tränat på som vanligt. Knät började krångla lite i torsdags då något på högersidan av min högra knäskål "hoppade" vid varje steg jag tog.. Något irriterande även om det inte gjorde ont. I måndags slutade det hoppa, men då fick jag istället ont på andra sidan av knäskålen. Igår så hade knäproblemet flyttat sig in i/bakom knät där det känns lite svullet och ömt. Ingen fara egentligen och jag kan ju gå som vanligt utan att det gör ont. Att cykla har gått utan några som helst känningar.

Å så fyller jag ju år idag. Hipp hipp hurra!

2014-02-25

Nioettor

Intervallformen som nämns i rubriken är väl inget jag ägnat speciellt mycket tid åt genom åren och det är väl främst något som cyklister tränade av Nicke Welin-Berger spenderat sina vintrar med. Men nu kör jag den lite då och då fram till säsong så får vi se vilket lyft det blir. Det skadar ju aldrig att testa lite nya intervallformer och det gäller ju hela tiden att testa något "nytt" om man vill utvecklas.

Hur som helst så körde jag just nioettor igår. Det hela går ut på nio minuter ansträngning följt av en minuts vila. Jag hade fem hårdkörningar och fick därmed 45 jobbiga minuter. Jag valde att köra med klocka och puls, men kikade då och då på effektsiffrorna om känslan innebar bra effekt eller om känslan igår innebar svaga ben. Jag tycker ändå att det gick riktigt bra och jag var supernöjd med passet efteråt. En minut vila är inte speciellt mycket, men man kan väl inte lata sig fram till framgång? Under tiden som jag körde så kollade jag på cyclocross-VM, hann kliva av när cyklisterna gick ut på sista varvet så jag slapp se Stybar vinna.

Mina effektsiffror (Garmin/Monark):
351/309
354/312
335/309
332/309
339/315
Jag har lite svårt att förklara dom högre siffrorna i dom två första intervallerna. Möjligen att jag startade dom intervallerna med vikterna på vilket krävde ett kraftigare igångdrag och att jag i dom efterföljande tre intervallerna släppte på motståndet när kadensen låg rätt. Jag hade 3 kilos motstånd och kadenser på 103, 104, 103, 103 och 105. Snittpulserna blev 165, 170, 172, 173 och 176.

Så här snyggt blev det och all data hittar ni här: http://connect.garmin.com/activity/451153919

Pengapåse

En påse med femmor

Alltså, förra veckan så väggade jag ju så pass hårt att jag vinglade fram, knappt visste vad jag hette och till slut ringde frugan för hämtning. Oj vad jag önskade att jag hade pengar med mig då jag passerade ett par caféer och en mataffär. Även den första februari så kom mannen med den stora släggan på besök.

Himla tråkigt när väggen kommer och man inte har något att handla för när man passerar någon mack/affär/café. Därför borde det ju alltid ligga lite pengar i sadelväskan. När vi skulle ut på fikatur i lördags så försökte jag smita undan fikat med ursäkten att jag inte hade några fikapengar med mig, då "räddade" Magnus mig. I lördags så bestämde jag mig för att rensa ur sadelväskan efter distanspasset med Jeppe, Jimmy och Magnus och där inne bland slangar, kedjebrytare, multiverktyg, buntband och däckavtagare så hittade jag en påse med tio femmor i! Kändes ju lagom kul att jag rullat runt som en spargris helt utan att veta om det när jag väggat tidigare. Nu vet jag dock att den ligger där och lite pengar borde, som sagt, alla ha med sig på sina pass.

2014-02-24

Tröttdag

Alltså det här dopingeländet får mig faktiskt att må dåligt. Jag har lovat mig själv att försöka eliminera energitjuvar så jag borde kanske bara droppa det. Det är ändå en drivkraft inom mig att ren idrott ska få regera och att fuskare ska behandlas lika oavsett idrott och bakgrund.
Det finns så mycket skrämmande i det här senaste fallet att jag knappt vet var jag ska vägen.

Men, nu ska jag försöka släppa det. Kanske. Det finns en del poänger som jag inte tog upp i gårdagens blogginlägg, men dom kan ni säkert läsa om på andra ställen vid det här laget.

Konstaterar återigen att jag är trött. Det känns som om jag varit trött mer eller mindre hela tiden sedan mitten av november. Vet inte riktigt varför, trodde först att det var pga sömn men nu tror jag att det ligger annat bakom också då jag ändå klämt in perioder med ganska mycket sömn utan att märka någon positiv effekt av det. Tyvärr är det ganska mycket som blir lidande av att gå runt och känna sig seg och trött mest hela tiden.

Men. Ska jag hitta något positivt i det så har jag ju ändå tagit några Monark-rekord den senaste tiden trots känslan av att vara seg och trött. Det lär ju helt enkelt gå sjukt bra när jag är pigg och pepp igen.

Istället för att läsa om dopade svenskar och en trötting till bloggare så tycker jag att ni ska se detta. Jag har bara sett vissa delar av den men det verkar ju riktigt intressant. Tour du Faso: http://www.ur.se/Produkter/179856-Tour-du-Faso

2014-02-23

Bit ihop, hockeyvärlden!

Hej!

Det här kan bli ett väldigt långt inlägg. Min tanke när jag först läste om Nicklas Bäckströms dopingprov som skulle ha visat spår av otillåtet preparat var att det var värt att nämnas i bloggen. Allt eftersom dagen gått har det dock växt enormt mycket. Det blir lite hackat och malet här, i någon form av punktform.

Vi börjar med lite fakta av det lilla jag kunnat hitta. Det ska vara pseudoephedrine som Bäckström åkt fast för, där gränsvärdet är 150 µg/mL och Bäckström nått 190 µg/mL i sitt test. WADA skriver mer om ämnet här inför att det infördes på deras lista 2010: http://www.wada-ama.org/Documents/World_Anti-Doping_Program/WADP-Prohibited-list/WADA_Additional_Info_Pseudoephedrine_2010_EN.pdf
Några kan nå gränsvärdet inom 6-20 timmar efter intag, därför rekommenderas man att inte ta det 24 timmar före match/tävling. Den medicin som Bäckström ska ha tagit är denna: http://www.zyrtec.com/products/adults/zyrtec-d Tabletterna innehåller alltså 120 mg pseudoephedrine och enligt WADA ska man inte kunna nå gränsvärdet av en sådan tablett. Men tar du två stycken inom 12 timmar så kan du nå dit. Om jag förstått dokumentet rätt. Läs själva eller rätta mig gärna. Eftersom man rekommenderas att INTE TA denna substans 24 timmar innan match/tävling så är det alltså ett stort fel om man tar två tabletter inom 12 timmar inför match.
Nicklas Bäckström har gjort fel, han har erkänt och han tycker det är jobbigt. Om han kommer att få något straff och hur långt det kan tänkas bli har jag ingen aning. Klart är i alla fall att NHL låter honom spela redan veckan som kommer.

Bäckström själv har konstaterat att han testat positivt och att det känns skit. Så långt är allt okej.

Vissa tycker det är synd om Bäckström eftersom han inte fick spela finalen. Egentligen skulle han väl inte ens ha fått spela semifinalen mot Finland då testet togs redan i onsdags. Fattar inte varför folk lägger fokus på att "han inte fick spela finalen" istället för att bara konstatera att han haft för höga värden av ett preparat i kroppen. Det hade väl varit ännu värre om han fått spela och det här skulle avgöras efter matchen? Visst, IOK hade en ambition om att meddela alla idrottare resultatet från proven inom 24-48 timmar och IOK ska också ha bett Sverige om ursäkt för att det dröjde.

Per Mårts reagerade mot IOK och sa följande: "jag tycker att vi ska rätt förutsättningar för att tävla mot Kanada och det fick vi inte i dag, så jag är besviken"
Själv tycker jag att det är ett oerhört pinsamt uttalande och jag förväntar mig mer från ledare inom idrott. Hade han rasat mot Bäckström så hade jag kunnat förstå det, men nu skyllde alltså förbundskapten Per Mårts på IOK...

Tommy Boustedt har passat på att ta på sig pajaskostymen och har skämt ut sig rejält idag. Han går till attack till både höger och vänster och kallar IOK för amatörer, att allt är IOK:s fel och att NHL och internationella hockeyförbundet kanske inte vill ha med sina spelare i OS längre. På grund av att IOK inte skulle veta hur hockeyturneringar går till!?
Frågar ni mig så är det kanske så att NHL och internationella hockeyförbundet borde läsa på lite antidopingarbete och vilka REGLER som gäller när man tävlar i till exempel OS. Något som jag FÖRVÄNTAR mig att en landslagschef som Tommy Boustedt gör.

Om det är några som är amatörer här så är det personerna som representerar svenska hockeyförbundet som här visar sin totala okunskap och försöker skylla ifrån sig på IOK. Fruktansvärt pinsamt och jag skulle helst se att de skaffade sig andra jobb, alternativt blev utbildade.

Om landslagsledningen är förbannade över att Bäckström missade OS-finalen så kan ni ju gissa vad finnarna är...

Ett problem som till exempel NHL har är att man tillåter allt för mycket, man står inte under WADA som reglerar alla olympiska sporter. Internationella hockeyförbundet måste stå under WADA för att hockey ska få finnas med i OS.
Lite om vad som gäller i NHL:
- Inga out of competition-tester och inga tester under slutspel
- Max tre tester per spelare
- Man tar endast urinprover
- Man testar inte för tillväxthormon
- Åker du fast så kan du få 20 matchers avstängning (ca: 2 månader)
Pinsamt låg nivå för en liga som är världens bästa inom en så stor idrott som ishockey. Problemet med att NHL (och kanske internationella hockeyförbundet?) är så passiva i sitt antidopingarbete är ju att de aktiva knappas blir uppmärksamma på att det är något man bör tänka på. Hade Bäckström varit cyklist så kan jag lova er att han inte tagit Zyrtec-d inför tävling. Jag vet så många cyklister i min bekantskapskrets som inte ens tar huvudvärkstabletter eller liknande godkända preparat, just för att man inte vill förknippas med mediciner. Men i NHL så är det ju okej att bryta mot antidopingregler för andra ligor/idrotter, så då gör spelarna bevisligen det. Bäckström själv säger ju att han tagit preparatet i sju år. Då har det varit förbjudet under tävling och match i fyra års tid (utanför NHL). Kanske dags att se över rutinerna hos förbunden, och testverksamheten med för den delen.

Det hade varit så skönt om Mårts och Boustedt rasat mot NHL och deras pinsamma arbete mot doping, istället för att attackera organisationer som arbetar för ren idrott. Man borde gå ut och kräva att NHL ställer sig under WADA och deras testmetoder. Dom nationella hockeyförbunden borde inte låta sina spelare få spela i den ligan. Så här skrev faktiskt organisationen som heter just Ren Idrott på sin Twitter idag: "-Jag är chockad!, säger Bäckström. Tro fan det! So are we!! Hade inte grabben dispens för en medicin han knaprat i 7 år!? Ofattbart!"

Här slår WADA's Arne Ljungqvist och Timo Seppälä från finska antidopingbyrån tillbaka då Bäckström haft långt över tillåtna gränsvärdet och alltså inget som man "råkar få": http://www.expressen.se/sport/os/slar-tillbaka-det-ligger-langt-over-gransvardet/ Timo tar till lite hårdare ord här: http://hbl.fi/sport/2014-02-23/572141/tre-kronor-stjarna-fast-dopning

Det finns så mycket att göra i arbetet mot doping. Jag hoppas att detta är en väckarklocka för svenska allmänheten och den svenska idrottsrörelsen. Svenskar är inte rena. Man dopar sig även i ishockey och fotboll, man bara testar inte så ofta eller noga.

I ett liknande fall så fick cyklisten Alessandro Pettachi fick ett års avstängning efter att ha överdoserat sin astmamedicin.

Från början irriterade jag mig mest på svensk media som målade upp en bild av Bäckström som offer. Jämfört med de rubriker som idrottare från andra länder brukar få...

Med all denna textmassa så vill jag ändå avsluta med att konstatera att jag inte har sett något officiellt från vare sig IOK, WADA, SOK, RF eller Svenska Hockeyförbundet. Vet ni något så länka gärna.

2014-02-22

Distans med Jeppe77, Jimmy och Magnus

Precis som förra veckan så sträckte Jeppe77 ut gruppen ute på Hedemoravägen

Här är det Jimmy Bodin och Jeppe77 som sitter i spets, dagens snabbaste killar.

Vi passerade Traktorcentralen i Stocksbro

Så hände någonting väldigt ovanligt, jag stannade på fikastopp. Gustafs Café fick besök av oss idag och jag tog en chokladboll och en burk Sprite. Kostade bara 20 spänn.

Om man är stark som Jeppe77 så kan man sitta som taktkarl med armen om Magnus Darvell och sjunga några vackra bitar.

Betydligt mycket bättre ben denna helg. Inte alls lika ansträngd och för första gången i år så kunde jag köra mer än ca: 3 timmar utan att vägga. Stort. Med så trevligt sällskap som Jeppe, Jimmy och Magnus så blev det en väldigt social runda också. Som ni redan sett så gjorde jag övriga sällskap vid fikastoppet, det var inte igår. Normalt sett så brukar jag inte stanna och fika då jag hellre tränar när jag väl är ute. Idag hade jag dock ingen tidspress så jag unnade mig detta till grabbarnas stora förtjusning.

Jeppe och Magnus ville ha ca: 3 timmar, men Jimmy och jag ville åka lite till så vi tog en skarv över Skuggarvet.

Lite data:
Tid: 4:08:37
Distans: 108.42 km
Snitthastighet: 26.2 km/h
Snittemperatur: +0.3
Snitt/maxpuls: 152 / 178
Snitt/maxwatt: 196 / 797
Snitt/maxkadens: 84 / 133
Balans vänster/höger ben: 51 / 49

Dagens pass:

God morgon!

Här sitter jag nu och förbereder mig för distans. Käkar en frukost bestående av müsli, lingonsylt och fil samt ett par polarbröd. Hoppas givetvis att känslan är något bättre än förra veckan. Oavsett känsla så har jag monterat mina Garmin Vector på vintercykeln dagen till ära. Så det går att få fram lite faktiska data över hur jag presterar.

Jag hann inte träna igår, men jag hann med mycket annat så det var en bra kväll ändå. Effektiv och produktiv.

2014-02-21

Ny facebooksida

Jag ber om ursäkt för krånglet, men nu har jag/bloggen en ny Facebook-sida: https://www.facebook.com/henrikoijer

Så nu kan ni glömma bort den gamla Facebook-sidan och gilla denna istället. Skapade sidan på lunchen idag och det har ju redan ramlat in 173 Gillare. Kul! Jag ville byta namn på den gamla sidan, men eftersom jag hade fler än 200 som gillade den så gick det inte. Nu är därför en ny sida skapad och den har mitt namn. Därmed så använder jag nu "henrikoijer" till samtliga mina kanaler:
http://instagram.com/henrikoijer
https://twitter.com/henrikoijer
https://www.facebook.com/henrikoijer
http://www.henrikoijer.com

Både igår och idag kom jag hem kring kvart över sju till halv åtta på kvällen. Långa dagar på jobbet. Nu har jag bloggat lite och käkat lite lätt. Ska nu hugga tag i disken, tvätta lite kläder, skotta, fixa vintercykeln och träna. Det blir en lång kväll detta så det är väl lika bra att spotta i nävarna och köra igång.

Imorgon blir det distans med samling klockan nio på Gamla Postenparkeringen. Hej!

Vinterns sista attack!?

Mig gör det faktiskt inte så mycket att vi nu fått en decimeter till. Jag vet ju att många cyklister inte vill ha snö, men jag tycker det blir vackert, ljust och att snö faktiskt hör vintern till. Dessutom så behöver väl för-VM och Vasaloppet all snö dom kan få.

Gårdagens träning blev ingen succé, så jag kommer att göra ett nytt försök idag och eventuellt så kan jag komma att räkna gårdagen som veckans andra vilodag.

2014-02-20

Vilodag igår och tillbaka i träning idag

Arkivbild från 19:e oktober då vi hade fått en första antydan till vinter

I natt kom det en hel del snö, så nu ser det ut som riktig vinter igen. Imorgon ska det också komma en del snö, men tydligen så ska det övergå i plusgrader under dagen och vintern tar väl slut imorgon. Igen.

Igår hade jag vilodag. Då hade jag kört fyra dagar i rad och det är minst sagt tillräckligt. Gårdagen spenderades först på jobbet, sedan direkt till styrelsemöte med Falu CK och hem kom jag kring halv tio på kvällen. Det blev en heldag helt enkelt. Idag var jag också länge på jobbet och har inte varit hemma speciellt lång stund, nu laddar jag om för lite testcykel.

Det här ser ut att kunna bli min bästa träningsvecka på väldigt länge, så jag är lite extra taggad för att hålla i det här nu. I helgen kommer lagkamrat Jimmy Bodin hit och cyklar lite. Vi tänkte köra ett distanspass på lördagen så det är något att se fram emot.

Idag blev det klart att jag ska hålla min första föreläsning någonsin. Det blir en hos en cykelklubb i slutet av mars och det ska bli riktigt kul att få prova på den rollen. Jag gillar ju att snacka cykel så det ska nog kunna gå bra.

Nä, nu tyckte jag nog att jag hörde Monarken ropa nerifrån källaren, vi hörs!

Ny version av Garmin Connect

Garmin har nu gått ut med att man under våren kommer att lansera en uppdaterad version av Garmin Connect. Jag ser fram emot att testa denna nya version och förhoppningsvis så innebär detta också en bättre möjlighet att dela med mig av min träning och mina upplevelser med er. Jag har tidigare skickat in lite feedback på den nuvarande versionen och hoppas nu givetvis att allt blir skräddarsytt för mig...
Garmin Connect är en sida där jag loggar, analyserar och följer upp all min träning. Finns också som app och även den ska uppdateras.

Läs mer om nya Garmin Connect här: http://garmin.blogs.com/my_weblog/2014/01/ces-announcement-garmin-connect-redesign-.html#.UwWrOGJ5PBd

2014-02-18

Styrkefyror


Mysstund i Monark-rummet

Sju och nästan en halv styrkefyra.

Inledde med 250 watt Åstrand med 143, 143, 143 och 146 i snittpuls. Sedan satte jag igång fläkten, öppnade ytterdörren och satte på musiken. Körde styrkefyror med ca: 60 i kadens. Låg precis på gränsen av vad jag klarade av hela tiden och lyckades peppa mig själv att fullfölja varje intervall. Till det var dags för den sista. Efter att ha kört ganska så kontrollerat med hjälp av effektdata tillsammans med pulsen så bestämde jag mig plötsligt för att köra den sista intervallen "på känsla". Gick givetvis ut för hårt och tvärstumnade. Jäkligt dumt att börja fristajla när jag nätt och jämnt klarat av intervallerna innan. Gött dock att ha kört ett bra och hårt pass och dessutom klar före 18:30 på kvällen!

Jag hade 6 kilos motstånd och en kadens på 60 i alla intervaller utom den tredje och den sista. I den tredje så hade jag 58 i kadens vilket ger 348 Monarkwatt och i den sista hade jag 62 i snitt vilket ger 372 Monarkwatt. Övriga intervallen hamnade jag på 360 Monarkwatt. Mina Garmin Vector-pedaler gav följande snitteffekt: 378, 378, 370, 378, 380, 379, 380 och 388. En diff mellan Monark och Garmin på ca: 5% för er som för bok.

Ettor är väl så kul?

Igår körde jag ettor på denna skönhet.

Jaja, cykelrummet är väl inte heeelt i ordning. Kommer kanske aldrig att nå perfektion där heller, men bättre ska det bli i alla fall. Det lovar jag. Redan nu känner jag att jag har bättre koll på vart jag har alla mina prylar än vad jag någonsin haft. Älskar't. Apropå det så måste jag skaffa lite galgar till cykelgarderoben också.

Nåväl, nu skulle ju inte det här inlägget handla om galgar, cykelgarderoben, eller ens cykelrummet. Mer än att cykelrummet var platsen för gårdagens skådespel då förstås.
Efter att ha kört ett distanspass där det visade sig att jag är bedrövligt dålig i lördags och mitt väggpass i söndags så hade det kanske smakat fågel med vilodag igår. Lite just därför så körde jag ettor istället. Ettor är ju så svinigt och 60 sekunder kunde nog vara någon slags maxgräns på intervallängd som mina slitna ben kunde klara av.

Gårdagen bestod för övrigt av någon form av superkompensation från helgens distanspass, där all karaktär lades åt sidan till förmån för ett kaloriintag som sällan skådats. Kroppens sätt att förbereda sig för eventuella nya utmaningar.

Som uppvärmning körde jag ( som så många gånger förr ) ett Åstrand cykeltest på fem minuter med 250 watt. Sista fyra minuterna så snittade jag 141, 140, 141 och 140 i puls. Bra siffror. Sedan rev jag igång ganska så direkt med ettorna. Precis som mina senaste testcykelpass så kördes detta pass på känsla där jag bara hade puls och tid att roa mig med. Effekten kollade jag efter passet och snittwatten i varje intervall blev följande:
523
490
489
459
477
484
457
467
495
476

Snitteffekten blir alltså 481,7 watt, vilket innebär att detta var mitt bästa pass ettor under denna vintersäsong. Bästa snittet under 60 sekunder blev 527 watt och det är faktiskt nytt rekord med 20 watt.
Hela passet hittar ni här: http://connect.garmin.com/activity/447031008

2014-02-16

Ridå

Alltså. I ett och ett halvt års tid har jag levt med någon slags andra andning eller bara mental styrka till att bita ihop när jag väggar. Allt sedan min 600+ km långa tur runt Dalarna så har ju väggen mest inneburit att jag tvingats sänka farten och intensiteten något. I år har jag kört två pass över fyra timmar och bägge gångerna har jag knappt haft styrfart och i princip vinglat fram på slutet. Idag behövde jag ringa min fru för att slippa cykla dom sista 20-45 minuterna. Då hade jag ändå hunnit stanna två gånger, sätta mig ner och funderat på hur fan jag skulle orka hem. Jag var så jävla sopslut att jag knappt trodde att det var sant. Det fina var att krafterna var nästan helt slut redan 35 km hemifrån, så jag gick tom rätt länge också...

Nåväl. Passet började med tre timmar med nästan bara motvind eller sidvind. Fostrande. Tänkte väl blogga lite om att jag bara hade 1½ km/h lägre snitthastighet än igår, trots att jag idag cyklade ensam och mycket längre. Dessutom med 20 slag lägre snittpuls. Men det där glömdes bort. När jag hade kämpat mot vinden i drygt tre timmar och äntligen svängde in i medvinden så hade jag redan slitna ben. När medvinden kom fick jag lite ny luft under vingarna, och det kanske var det som var felet. Jag körde på och såg snitthastigheten ticka uppåt. Sen började jag bli riktigt slut. Tog den sista sportdrycken och det sista av min energibar och hoppades att det skulle räcka hem. Det gjorde det inte.

När jag hade en sträcka som normalt tar 40 minuter hem så SMS:ade jag min fru om att jag skulle vara hemma 50 minuter senare. När jag sedan på 25 minuter tagit mig en sträcka som normalt tar 10 minuter så var det dags att fiska upp mobilen ur ryggfickan och använda min sista livlina: ringa efter skjuts. Hade väl kunnat vingla hem sista biten också antagligen, men jag kände dessutom lite (obefogad?) tidspress då jag skulle vara hemma 12 och jag snarare skulle komma hem klockan 13.

Det är väl så fint att vägga!? Nu hoppas jag att jag ganska så snart lär mig det här med att cykla distans igen. För så här kan jag ju inte hålla på så mycket längre.

Turen gick för övrigt på liknande vägar som igår, fast denna gång körde jag Långshyttan-Fäggeby-Säter-Torsång. Det är plattare där än på dom vägarna norr om stan som jag normalt cyklar på. Jag försöker vänja mig av med äventyrscyklandet och vill dessutom bättra på slätdraget något, därav plattare och asfalterade vägar istället för kuperad snöpulsning. Säsongen närmar sig ju med stormsteg. Distans är ju lite av det lättaste att lära sig, så det här borde jag kunna ganska snart om jag bara tränar ordentligt.






Pigg och glad

2014-02-15

Bit ihop!

Två Jeppar med pangpang i buggarna

Vi kan väl kanske inleda detta blogginlägg med att konstatera att både Jesper Larsson och Jesper Hjortsberg har bättre ben än jag. Jösses så jag fick bita i idag. En nyttig väckarklocka, det här med att vara kass ibland. Efter en knapp timme eller så mötte vi upp Fredrik Frykberg. Då var det tre starka och jag ute och cyklade.

Jag hade väl hopp om livet i en kvart eller så, sedan satte jag mig bakom och insåg att det skulle bli min plats idag. Det skulle nämligen bli lite för drygt att köra distanspass på tröskeln.

Det blåste ganska så mycket idag och övriga skulle trampa längre än vad jag skulle göra. Så efter två timmar så skiljdes våra vägar åt, då hade jag 160 i snittpuls och hade väl suttit på rulle ungefär 75% av tiden. Tänkte först gå ner på distansintensitet, men så tänkte jag att om jag pallat med att sitta med 160-puls i två timmar så är det väl lika bra att tugga på och få ett fint pass "snabbdistans". När jag kom hem efter 3:04 så landade snittpulsen på 161, vilket motsvarar 82% av max. Kan väl bara konstatera att jag inte är på topp just nu men hoppas att dom två återstående månaderna inför säsongen blir mina bästa och att jag är tillbaka i gammalt gott slag ganska så snart.

Nu ska jag se på cyclocross, live här: http://www.vier.be/streaming/veldrijden.html

Dagens runda:

2014-02-14

Mörker

Sportdrycken från igår som kan drickas idag!

Träningen är lite av ett mörker nu för tiden, blandar högt och lågt. Just tack vare att det där "högt" finns så kämpar jag ju vidare. Men inte går det lätt inte. Är inne i något totalmörker. Jag vet inte om jag bara är fysiskt trött, eller också mentalt. Men jag går liksom lite på halvfart mest hela tiden nu. Inget pangpang eller driv i någonting känns det som. Ingen glädje, passion eller lust. Har mycket att göra och gör också mycket, men det sker liksom inte med rätt mängd untz. Förhoppningsvis kan jag sova mig ur detta, annars lär jag väl bara bita ihop.

2014-02-12

Snön vägrar att ge sig

Ute snöar det, igen.

Det verkar ju som om kylan redan har gett upp för vintern, men snön envisas med att falla över oss. Tänk om vintern kunde ta och bestämma sig snart?

2014-02-11

8½ timme nattsömn och trasigt knä

Bild från natten till igår

Ja, i natt så sov jag länge. Ca: åtta och en halv timme skapade jag ihop. Dock med några korta uppvaknanden på grund av knäsmärta. Det gör riktigt ont i mitt högra knä nu och det bekräftar ju bara det vi alla vet: att man inte ska springa. Förhoppningsvis går det över under dagen, annars borde lite cykelträning kunna ställa allt till rätta igen.

På tal om träning så börjar mitt nya träningsprogram idag, block två denna vinter. Hade funderingar på att köra tre block men bestämde mig sedan för två. Nu har jag ungefär två månader på mig att förbereda mig för tävling, ska bli skitkul!

2014-02-10

Ett år som frisk

Jag på Mallorca förra året, dagen efter en tvådagars magsjuka med tillhörande idiotfeber.

Sedan dess har jag varit frisk. I 365 dagar alltså. Ett år. Då hade jag vägt mig före jag åkte ner och sedan så vägde jag mig igen när jag kom hem. Hade tappat 1.6 kilo på en vecka. Nu hoppas jag slippa magsjukor och annat även under det kommande året. Ska man utvecklas så är det absolut en fördel att vara frisk och under det senaste året så har jag inte behövt ta en enda vilodag på grund av sjukdom. Nu har jag ju tagit extra vilodagar på grund av så mycket annat, men inte på grund av nedbrytande sjukdom i alla fall.

Vi får väl se om jag vaknar upp med halsont imorgon bara för det här inlägget...

Vinternattdistanscykellöpning

Stack ut strax före tio, igår kväll. Det hade ju kommit en del blötsnö å så under gårdagen. Här är jag på väg upp till Lugnet för att där köra en "backintervall". I själva backintervallen så gick det väl rätt tungt, som sig bör. Hade tänkt köra upp till hopptornen, men vände strax efter sista korsningen. Då hade jag redan haft en fotnedsättning.

Sånt här är ju kul och ger bra högkadensträning och rundtrampsträning.

Slush! Här någonstans hade väl alla drev i kassetten utom ett gett upp så det var väl bara att tugga på med den växeln som fungerade.

Jag tänkte testa en annan väg hem...
Det började ju rätt okej, sedan blev det snabbt sämre och fotnedsättningarna avlöste varandra. Borde givetvis ha vänt på en gång, men kom på det först en stund senare och då var det ju för jobbigt att vända.
På bilden ovan har jag precis gett upp allt vad cykling heter och insett att jag lär springa om jag vill komma hem och få någonting tränat. Racerpedaler och vintercykling: inte helt kompatibelt...

Cykeln på samma plats som ovan, fast från annan vinkel.

Det gick ju inte direkt lätt att springa heller. Upp till två decimeter blöt tösnö och på en del ställen så var det is under snön. Och med racerskor... Sträckan som jag inte riktigt kunde cykla mätte 6.44 kilometer och tog 56 minuter och 42 sekunder. Ja, ni hör ju. Hela passet fick en snitthastighet på 13.5 km/h.

Sådana här pass kan vara bra för pannbenet och moralen. Det blir liksom svårt att få det jävligare på någon tävling i sommar. Så jag kan tycka att något sådant här äventyrspass per år bara är nyttigt och något som fler skulle våga sig på. Många håller sig inom sin trygga komfortzon och nöter snöfria bilvägar och det kan väl vara bra. Men ibland måste det får vara lite överjävligt också.

Data från passet:

2014-02-09

Guldlaget och seger i Étoile de Bessèges

Vi börjar bakifrån och gratulerar Tobias Ludvigsson till segern på den 11 km långa tempoetappen och även totalt i Étoile de Bessèges.

Etappresultat:
1 Tobias Ludvigsson (SWE) Giant 15:37
2 Jérôme Coppel (FRA) Cofidis +4
3 Sonny Colbrelli (ITA) Bardiani Valvole +11
4 Jérémy Roy (FRA) FDJ.fr +14
5 Arthur Vichot (FRA) FDJ.fr +15
6 John Degenkolb (GER) Giant +21
7 Tony Gallopin (FRA) Lotto +27
8 Mateusz Taciak (POL) CCC +27
9 Brice Feillu (FRA) Bretagne +31
10 Cyril Gautier (FRA) Europcar +33

Foto: https://twitter.com/Elsa_Benard

Slutställning:
1 71 SWE19910222 * LUDVIGSSON Tobias Team Giant-Shimano SWE les 623.3 km en 14h43'35'' (moy. 42.34 km/h)
2 21 FRA19860806 COPPEL Jérôme Cofidis Solutions Crédit FRA 14h43'39'' 04''
3 74 GER19890107 DEGENKOLB John Team Giant-Shimano GER 14h43'40'' 05''
4 108 FRA19890201 JARRIER Benoît Bretagne Séché Environnement FRA 14h43'42'' 07''
5 1 FRA19881126 VICHOT Arthur FDJ.fr FRA 14h43'42'' ''
6 2 FRA19830622 ROY Jérémy FDJ.fr FRA 14h43'49'' 14''
7 34 FRA19880524 GALLOPIN Tony Lotto Belisol FRA 14h43'58'' 23''
8 27 EST19870424 TAARAMAE Rein Cofidis Solutions Crédit EST 14h44'08'' 33''
9 118 BEL19780904 VEUCHELEN Frederik Wanty - Groupe Gobert BEL 14h44'11'' 36''
10 132 BEL19900530 HELVEN Sander Topsport Vlaanderen - Baloise BEL 14h44'11'' ''

-----

Nästa goda nyhet kommer från Svenska Cykelförbundet:
Svenska Cykelförbundet kommer med hjälp av Sveriges Olympiska Kommitté satsa på damseniorer landsväg. Målet är medalj i de kommande mästerskapen VM och OS.

Fokus ligger på att skapa bästa förutsättningar och en god miljö för att vara bäst när det gäller. Cyklisterna som vanligtvis kör för sina egna lag större delen av säsongen kommer nu att tävla mer frekvent tillsammans. Satsningen kommer att ledas av nyanlitade Martin Vestby.

Martin är tidigare professionell cyklist med en karriär bakom sig ifrån Belgien och Nederländerna. De senaste åren har han jobbat som förbundskapten hos Norges Cykelförbund med inriktning herrar U23 och herrar Junior. Martin kommer från uppdrag som sportdirektör för de professionella damlagen Hitec Products, Norge och Cramo Go: Green, Sverige. Han har också erfarenhet som ledare under flera VM/OS och som tränare för enskilda cyklister däribland världsettan i damcykel Emma Johansson, Orica AIS. Emma som idag siktar mot den ädlaste metallen GULD i de stora mästerskapen.

”Jag är smickrad och glad över förtroendet som ledare för ”Guldlaget” och är mycket motiverad att göra ett bra jobb” säger Martin.

”Svensk damcykel har en spännande bredd och fina möjligheter att fortsätta sätta Sverige på kartan över hela världen. Att ha med Martin i satsningen känns väldigt positivt.” säger Lena Alfvén, generalsekreterare på Svenska Cykelförbundet.

”Guldlaget” baseras på cyklister från VM-laget 2013 samt cyklister ur UCI Women’s Team. Det kommer alltid finnas möjligheter för ”uppstickare” att slå sig in i gruppen.

Martins arbetsuppgifter i stort:
- Planera, genomföra och utvärdera tävlingsverksamheten i landslagets regi. Följa upp och skapa en god dialog med landslagsaktuella cyklister.
- Skapa ett starkt team av servicepersonal i samråd med sportchef.
Ansvarig för planering av mästerskap i samråd med sportchef
- Skapa en god dialog mellan cyklister, SCF och SOK.
- Rapportera till sportchef som har det övergripande ansvaret."

En ny reklamfilm för Flandern med Emma Johansson från Guldlaget:

Vinternattdistans med vändpunkt

Här någonstans var det dags att vända...

Jag startade nästan halv tio på kvällen och fick ihop lite drygt tre timmar. Benen kändes helt okej, men energinivån var inte på topp. Trots barnkalas tidigare under dagen. Tur att jag hade både energikaka och en skvätt sportdryck med mig.

Jag har fått en tanke om att bjuda in till en högintensiv träning på vintervägar med syftet att börja väcka tävlingsdjävulen och blåsa ur lungorna lite. Så därför tänkte jag igår att jag skulle reka lite tänkt bansträckning och som ni kanske förstår av bilden så gick det väl sådär. Plan B såg tyvärr ännu värre ut. Så om detta ska bli av så får jag antingen fundera ut en plan C, D, E och kanske F. Eller så kanske jag känner någon som kan och gillar att ploga...

2014-02-08

Rekordtjugor

Avskalat

Igår valde jag att bara se tid och puls på min Garmin och tejpade över fälten på Monarken för att inte se kadens, effekt eller liknande. Gammal hederlig pulsbaserad träning alltså och som ni förstått av rubriken så gick det väldigt bra också. Den första tjugan höll jag 97 i kadens med 3.2 kilos belastning, vilket ger 310.4 Monarkwatt. Eftersom jag vet att pulsen brukar vara högre i intervall två så släppte jag upp pulsen något i den andra tjugan som faktiskt också den landade på 310.4 Monarkwatt. Tidigare rekordeffekt på tjugor var 300, så detta var givetvis välkommet i träningsmörkret.

Ett ganska bra exempel på hur "svackor" i många fall bara handlar om pannben och inställning. Denna gång kände jag mig pigg när jag gick ner till testcykeln och jag gjorde det med inställningen att träna mig ur motiovationssvackan. All data från passet hittar ni här: http://connect.garmin.com/activity/441854100

2014-02-07

Mörker

Det har inte publiceras allt för många rader om träning här dom senaste dagarna. Anledningen är ganska enkel: det går inte speciellt bra just nu. Jag har en Monarksvacka som gör att jag kliver av cykeln helt enkelt. Men halva träningspass är väl kanske också träningspass?

Jag är inte sliten och har inte tröttnat på cykel, det är bara motivationsnivån sent på kvällarna i cykelrummet som är för låg. Senast här så körde jag ca: 25 watt lägre belastning än förra gången, för att kunna köra igenom ett helt pass. Klev ändå av, så det beror inte på att jag kör för tungt och inte orkar fysiskt. Jag har nu en plan för att ta mig ur svackan så jag ska testa den för att kunna få till en riktigt bra februarimånad.

10 spurter fixade jag ändå igår och siffrorna var riktigt bra för att vara jag, har dock inte haft tid att lägga in passet i Garmin Connect än så ni får lita på mitt ord. Maxwatten var dock 1222, det minns jag. 1238 är personbästat men siffrorna igår var personbästa när det kommer till watt/kilogram. Kanske att det kan ha blivit ett nytt personbästa för fem sekunder också.

2014-02-06

Årets cykelprofil

Igår var jag ju som bekant på Dalarnas cykelförbunds årsmöte. Där fick jag veta att jag utsetts till årets cykelprofil i Dalarna 2013. Detta för mitt "stora engagemang kring dalacupen och cykel i stort." 
Det kändes givetvis väldigt kul att man valde att uppmärksamma mig för arbetet med cupen och jag hoppas att vi ses på deltävlingarna i sommar igen. I får dock gärna några fler engagera sig och kanske ansvara för någon deltävling.

2014-02-05

Skridsko och årsmöte med Dalarnas CF

Direkt vi kom hem idag så var det skridskor på som gällde för barnen, skönt med ett dygn minusgrader igen så att isen fick frysa på. Det ska hålla sig på minus imorgon igen och det gäller väl att passa på antar jag. Långtidsprognosen innehåller förvånansvärt mycket röda siffror.

Nu i kväll så har jag varit på årsmötet för Dalarnas cykelförbund. Jag hade väl inget eget på agendan utan var mest där för att markera närvaro, visa intresse och se vad som händer i Cykeldalarna.

Sollerö IF fanns på plats och berättade att det blir ny bansträckning för Solleröloppet i år, ligger ute på Sollerö IF's om det är fler som är intresserade. Själv är jag ju givetvis väldigt intresserad eftersom det är vår "hemmatävling".

Jag försökte träna i natt. Det gick bedrövligt och jag hoppas att det går bättre i kväll eftersom jag tänker mig ett nytt försök.