2013-06-30

Resultat från Västboloppet i Burseryd

Som ni ser så blev jag 26:a idag. Inget jättebra resultat för andra kanske, men jag är rätt nöjd ändå med tanke på att drygt halva fältet hade fått släppa täten. Det fortsätter att gå åt rätt håll med andra ord. Det enda som grämer mig lite är att jag inte hamnade bland de 22 som fick cup-poäng. Men jag var nära att flyga av flera gånger också så jag satt inte direkt med överskottsenergi sista varvet. Banan på 16 km var riktigt kul med ett 3.2 km blött och småkuperat grusvägsavsnitt som skulle klaras av tio gånger.

2013-06-29

I Gislaved

Är väl i Gislaved nu och laddar för morgondagen. Testar Krippes pizzaladdning för andra loppet i rad, håller tummarna för att den ska vara bra. Enligt prognosen ska det regna imorgon, det lär ju en fest på grusvägen det!

Mot Småland

Tre cyklar och cyklister inpackade i Outlandern. Nu drar vi!

Dags för SWE-Cup i Burseryd

Därmed också dags för ännu en legendarisk tävling: Västboloppet.

Tävlingen avgörs imorgon och vi i Falu CK åker ner idag. Tyvärr har vi på grund av sjukdom +ANNAT ingen som kan langa åt oss. Så är det någon läsare som antingen hade tänkt åka till tävlingen och har en hand över, eller om det är någon som kan tänka sig att åka dit så är vi givetvis väldigt tacksamma. Hör i sådant fall av er till 073-9504919. Det jag vet om tävlingen (har aldrig kört den förr) är att den har några småbackar och varvet som mäter 16 kilometer har också ett längre (3.2 km) avsnitt med grusväg. Vi ska åka 10 varv, alltså 16 mil totalt. Det kommer nog att bli riktigt kul. Hoppas bara ben-gudarna är på min sida.

Nu ska jag försöka hetsa ihop allt som ska fixas innan avfärd och kanske packa en väska också... Vi hörs!

2013-06-28

Baggbo

Skarvade på hempendlingen med en sväng till Bjursås. Var bara hem för att lämna ryggsäcken och fylla en vattenflaska först. Sedan drog jag iväg direkt. Inspirerad av Hendrik Sjölund som varit i Baggbobacken tidigare idag så tänkte jag också prova mina vingar. Jag har kört väldigt lite backintervaller i år, något jag måste skärpa mig med. Backar är bra. Backar ger starka ben. Jag vill ha starka ben.
Backen är först elak, sedan har den ett flackt parti på mitten och på slutet är den grym.

Jag körde två vändor upp. Första gången kände jag hur mycket pangpang jag saknade mot tidigare år, andra intervallen så tvingade jag mig själv att åka på stora klingan fram hela vägen upp. Tiderna blev 5:11 och 5:09. Ingenting att skriva hem om kanske, men ett bra pass och det blev en härlig stund i solen.
Fint uppe i Baggbo, Hendrik åkte för övrigt på 4.18.6. Ny näst bästa tid i den backen. Han är grym! Kollar man på Strava så leder jag den KOM på 4:42. Tur att folk inte är mer aktiva där...

Nu ska jag faktiskt dra och spela minigolf med några ur elitlaget, kommer med andra ord att bli ännu mer förnedrad innan dagen är slut.

Nu är det bara en sak som gäller

Och det är att jag ska ta mig till jobbet snabbare än igår. Då fixade jag 35 km/h i snitt och tiden blev 45.57. Förra året hade jag en högre snitthastighet än så, med crossen!

2013-06-27

Tempopendling och intevallpendling

Till jobbet körde jag på ganska hårt. När formen är på topp så går det att stampa hela vägen till jobbet. Nu blir det istället svackor lite här och där och efter ca: 25 minuter började jag bli gipsad. Bara att ta nya tag och gilla läget. Snart släpper det, och då kan det bli åka av. Kom i alla fall fram stum till jobbet vilket var avsikten. På hemvägen körde jag lite intervaller i backar och spurtade några gånger, vill få till det där stampet på pedalerna som jag saknat rätt länge nu. Börjar ändå kännas bättre och bättre. Solleröloppet och SM var ju ändå helt okej, kanske kan det vara ännu lite bättre form på Västboloppet på söndag. Annars har jag ju hela hösten på mig.

Stum kille

Olika långa, men lika stumma.

Hi-viz!


Sömnväggen?

Jag har ju ofta gnällt lite över att jag sover för lite. Självförvållat förvisso, men vill man fylla dagen med så mycket som möjligt så... Nu efter SM så har jag inte cyklat en meter. På eftermiddagarna har jag tagit både frivilliga och ofrivilliga powernaps. Lagt mig tidigt varje dag också. I måndags var jag levande död hela dagen, så sjukt trött. Nu några dagar senare känns det lite bättre. Men jag skulle inte kalla mig pigg. Har ju tyvärr inte tränat, tänkte träna igår men somnade istället. Ni förstår...

Hoppas jag känner mig lite piggare idag, eller senast imorgon. För det här börjar bli rätt jobbigt nu. Tänkte chocka kroppen med lite cykelpendling för att få någon träning över huvudtaget. Kanske är det bristen på cykelträning som gör mig så trött?

2013-06-26

SWE-Cup har blivit med hemsida

www.swecup.se/

God morgon!

Nu har alltså svenska cupen, SWE-Cup, fått sin egna hemsida och ligger därmed inte bara under förbundets sida. Gott så. Nu blir det förhoppningsvis både lättare att hitta informationen och även lättare att uppdatera informationen. SWE-Cup är lite av cyklingens elitserie/liga. Jag befinner mig på en 31:a plats individuellt och laget ligger på en 14:e plats. Möjligheter till förbättringar och nya framgångar finns redan på söndag då det ska rullas hoj i Burseryd på en bana som lär vara tuff.
Sedan SM har jag varit allt annat än tuff, men det vänder nog idag. Regnväder ute och frun jobbar kväll/natt. Så det blir nog ett varv på testcykeln någon gång i kväll.

2013-06-25

Film och lite fler bilder från SM


Ännu en snygg film från ODEX, vem hen nu är.

Viktor Knutsson, Falu CK Elit. Fler bilder från SM hittar ni här: http://www.ettan66.com/2013/06/cykel-sm.html

Tipsa mig gärna om ni har mer läckerheter från SM-tävlingarna.

SM-tävlingarna i Åstorp

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja när det kommer till att försöka sammanfatta detta cykel-SM i Åstorp. Men jag börjar nog med att ge arrangören en stor eloge. Säkerheten kring tävlingarna var högprioriterade och det märktes. Jobbet i dom sociala medierna och då tänker jag framförallt på Twitter var fantastiskt! Via Twitter kunde man följa loppen live med täta uppdateringar och man behövde inte missa någon jurykommunikée. Kommissarierna brukar vara ganska duktiga på böter och varningar på SM-tävlingar, men av någon anledning så såg man mellan fingrarna när det kom till Lisa Nordéns klädsel på prispallen. Jag vet andra som man krävt klubbtröja på för att ens få vara med på prisutdelningen.

Lisa Nordén var en frisk fläkt på SM och jag är inte ett dugg förvånad över att hon lyckades ta silver på tempot. Hon är nog den i det startfältet som kört mest "tempo" under dom senaste åren och dessutom är hon nog den som tränar flest timmar per år i det startfältet. Kanske att Emma kan utmana på antalet timmar. Lisa Nordén är en grym talang med högt syreupptag och många timmar i tempoställning, klart att det går bra då. Kul att du kom till SM och visade hur man gör, Lisa.
En som visade på allvar hur man gör är Emma Johansson. Vilken dominant inom svensk damcykling. Dels så vann hon ju tempoloppet med en förkrossande marginal. Sedan är hon i utbrytning under linjeloppet från varv ett till sista varvet då klungan kommer ifatt. Blir ändå tvåa, slagen med några centimeter i spurten. När hon på första varvet kom ifatt Malin Rydlund och Martina Thomasson så trodde jag att det skulle hålla hela vägen för dessa tjejer. Dom är allt väldigt duktiga, och vem skulle köra ikapp denna trio? Tyvärr så vurpade Martina tidigt i loppet vilket gjorde förutsättningarna väldigt annorlunda och Emma Johansson fann det bäst i att köra ensam. Något som så när höll hela vägen till guld. Snacka om att göra tävlingen hård och bjuda upp till fantastisk cykelåkning!

I herrarnas linjelopp har det snackats om att det bjöds på allt annat än fantastisk cykelåkning. Utbrytargruppen som väl stack på andra varvet gjorde allt rätt. Till grabbarna i Falu CK, och även några andra, så hade jag sagt innan loppet att en utbrytargrupp skulle kunna hålla hela vägen hem. Lite som det brukar ske under Scandinavian Race i Uppsala. Banan innehöll en del stadscykling och även ett par backar som bryter av möjligheterna till gott samarbete i en jagande klunga. Så sitter man då i en grupp som samarbetar hela varvet så kan det mycket väl gå att hålla undan på en sådan här typ av bana. Vilket dom också klarade. Riktigt snyggt av alla som var med. Och givetvis extra snyggt av Michael Olsson som levererade en seger åt sitt Höllviken CK!
Borde inte proffsen ha hämtat in gruppen, undrar många. Jo, kanske. Men varför skulle alla proffsen samarbeta och få med sig ett gäng starka amatörer på rullen? Visst var banan tuff, men den avväpnades rätt rejält av att den långa uppförsbacken med efterföljande utförskörning hade motvind. Vinden kom från söder under SM, hade den varit västlig som den brukar i Åstorp så hade tävlingarna blivit helt annorlunda. Då hade banan blivit hård på riktigt. Nu blev den långa backen bara en transportsträcka då man tjänar så lite på att köra hårt i motvinden. Nästan en tredjedel av banan förvandlades tack vare vinden till transport. Det var egentligen bara från 180-graderskurvan, över den branta backen och i centrala Åstorp som man kunde göra något. Och den branta backen var inte speciellt lång. Vägen till backen hade också medvind som gjorde att även om man hade det jobbigt så kunde man hålla nästan samma fart som övriga. Återigen, skulle vinden ha varit västlig så hade vi haft kantvindskörning in till den branta backen och då hade tävlingen blivit helt annorlunda. Nu gjordes ändå en del fartökningar, främst i den korta backen och i centrala Åstorp, men även några i den långa backen. Ser man till hela tävlingen så gick den ganska långsamt i klungan, men det är ju inte snittfarten på en tävling som säger något om hur hård den är. Att 50% av de startande tvingades kliva av är en ganska bra indikation på en hård tävling. Proffsen ville givetvis alla vinna, men då kan man inte heller bara köra för körandets skull, på så vis hjälper man bara fler konkurrenter. Alla dom duktigaste proffsen tävlar dessutom i klubbar där dom blir ensamma eller bara har en eller två lagkamrater. Så dom får göra hela tävlingen själva. Endast Skara CK och Team Kungälv sågs jobba för sina proffs, och då var dom ändå för få för att kunna göra någon riktig skillnad mot en så stark utbrytargrupp.

Jag har fått den uppfattningen att proffsen ofta agerar sent eller till och med för sent på SM-tävlingarna dom senaste åren. Jag ser det som ett friskhetstecken. Proffsen är inte lika överlägsna som dom kanske var för bara 5-10 år sedan. Om det är den svenska eliten som blivit bättre, eller våra bästa proffs som blivit sämre låter jag vara osagt. Men det ger, och kommer i framtiden ge, betydligt öppnare SM-tävlingar.

Då SM nästa år kommer avgöras på Kinnekulle så kommer proffsen ha alla chanser i världen att köra hårt utan att andra gynnas. Det blir som ett 20 mil långt backintervallpass och där tror jag verkligen inte att morgongruppen håller undan. Om inte något av våra allra bästa proffs råkar sitta i den då.

Isak Lundgren och jag i grupgretton, foto: Peter Mathiasson

För egen del så kände jag ju i fredags att formen börjar gå åt rätt håll. Jag hoppas och tror att jag inte hade någon toppform under helgen, för jag saknar verkligen toppfart. Under SM så blev jag inte utmattad och jag hade inte ens krampkänningar. Jag saknade bara den där farten som man måste ha. Över backkrön och i igångdragen. Efter att ha jagat ikapp klungan två gånger så fick jag efter 14 mil inse att loppet var över för min del. Hamnade med cyklister som normalt är mycket bättre än mig, vilket ändå visar att formen är på väg åt rätt håll. Åkte med dom i två varv och hade tänkt köra även dom två sista, men kissnödighet, illamående och allt klenare ben gjorde att jag klev av efter drygt 17 mil. Gruppen jag satt i blev sist i tävlingen och körde om placering 50. Men det hade ju ändå varit betydligt bättre än att tillhöra den brytande hälften. Nu hoppas jag kunna få lite överfart inom dom närmsta veckorna, det vore skönt att känna den känslan igen.

Avslutningsvis så vill jag tacka arrangören Åstorps CK för bra arrangemang och även ni i publiken som hejade på mig. Det kändes nästan som att tävla på hemmaplan!

2013-06-24

Bilder och resultat från Cykel-SM, herrarnas linjelopp

Michael Olsson var en värdig vinnare av årets SM-tävling

Det som värmde mest var nog ändå att se Petter Persson ta silver på hemmaplan, det var han så värd. Håkan Nilsson blev trea.

Lite målgångsbilder på trötta cyklister

Fler bilder hittar ni hos The Summit MTB: http://thesummitmtb.blogspot.se/2013/06/sm-linjelopp-herrar-bilder.html

För lagets del så gick det väl inte jättetoppen då vi bara fick i mål en av fyra. Det var Christoffer Kvist som på sista bilden spurtar in på en 50:e plats. För egen del så satt jag med i samma grupp men klev av med två varv kvar då jag börjat må illa och fått klena ben. Tidigare i loppet när jag var med i tävlingen så kände jag att jag saknade toppfart. Det kändes mycket bättre än för bara en dryg vecka sedan, men ändå ingen toppform. I värsta fall så kanske detta är min toppform och då är det väl bara att acceptera, men jag tror att jag kan lite mer än så här. Jag fick i alla fall 17 mil i benen och krigade så gott jag kunde med det jag hade för dagen. Åkte sedan hem och anlände till hemmet vid ett i natt. Upp sju i morse och idag är jag allt annat än pigg...

Utbrytargruppen som gick tidigt höll undan och Michael Olsson kunde vinna solo efter att ha avgjort i sista backen. Bakom honom så spurtade Petter Persson in på en andraplats före Håkan Nilsson. Fullständiga resultat från cykel-SM i Åstorp hittar ni här: http://astorp2013.se/

Det finns mycket att säga om tävlingshelgen, men det får bli i senare inlägg. Nu är fikarasten strax slut...

2013-06-23

Falu CKs taktik

Vi har planen klar: ta i lite mer än alla andra och passera mållinjen först.

2013-06-22

Bilder från Cykel-SM i Åstorp, juniorer och damer


Vi kom till Åstorp idag lagom för att få se juniorerna gå i mål. Gustav Höög drog till med en långspurt som höll hela vägen hem före Alexander Fåglum Karlsson och Erik Wallén. Falucyklisten Erik som tävlar för CK Bure tog alltså en medalj, riktigt bra gjort!

Redan efter en mil så hade Martina Thomasson och Malin Rydlund fått en rejäl lucka till övriga fältet

Team Crescent tog ansvar i klungan

Emma satte fart från klungan i slutet på första varvet, kom ikapp tätduon där Martina tyvärr vurpade bort sig.

Emilia Fahlin förstod att man inte kunde ge Emma allt för stort avstånd och tog därför ansvar i jakten.

Emma var för stark för Malin, som fick ge sig. När Emma blev ensam så var det åtta mil kvar till mål...

Sara Mustonen tog några rejäla förningar inne i centrala Åstorp

Emma Johansson gjorde tävlingen hård för alla. Till sista rundan så blev hon ikappkörd av fem tjejer som bildade den grupp som skulle göra upp om segern. Det hela slutade i en spurtstrid som Emilia Fahlin vann före Emma Johansson och Jessica Kihlbom.

Bilder från Solleröloppet

Foton: Sören kvist